Mot alla odds

Advokaten SUNITA MEMETOVIC, 29, och artisten och författaren HANS CALDARAS, 72, växte upp under olika tidsepoker i Sverige. Båda hade KATARINA TAIKON som förebild. Båda har själva blivit nya förebilder, för många svenska romer som vuxit upp med bilden att de inte är välkomna – i sitt eget land.

”Jag har uppnått mitt mål”

SUNITA MEMETOVIC
Ålder: 29 år.
Bor: Uppsala.
Familj: Föräldrar och fem syskon.
Sysselsättning: Advokat. Företrädde ett av brottsoffren efter terrordådet på Drottninggatan 2017.
Bakgrund: ”Vi kom till Sverige 1991 i samband med det dåvarande kriget i Jugoslavien. Pappa är analfabet och kan knappt skriva sitt namn. Mamma påbörjade en gymnasieutbildning i Serbien – ovanligt på hennes tid. I Sverige startade mamma och pappa eget.”
Annat: Skådespelare som barn. Dubbel världsmästare i karate.

Är du en förebild?
– Jag hoppas det. Allt jag gör, gör jag för att inspirera andra romska ungdomar – och alla unga oavsett bakgrund – att tro på sig själva och på att allt är möjligt. Det finns romska barn som ser upp till mig och mitt yrkesval, som skriver till mig på sociala medier och ber om råd för sin utbildning och för sina personliga problem i skolan. Det betyder absolut allt.

Drömde du om att bli advokat?
– Skådespelare eller advokat. Skådespelaryrket prövade då jag som nioåring spelade den romska tjejen Daphne i tv-serien Den första zigenaren i rymden. Med serien reste jag genom Europa. Vi besökte Auschwitz, jag såg romska barn som sniffade lim och levde i kloaker, romer som behandlades illa utan att någon reagerade. Det väckte frågor om min bakgrund och etnicitet och fick mig att välja juristyrket. Att det fanns få romer med högre utbildning i Sverige – ingen advokat – motiverade mig att förändra den stereotypa bilden.

Vad är du mest stolt över?
– Att jag har uppnått mitt mål och blivit advokat. Jag är den första advokaten med romsk bakgrund i Sverige. Det är så bra, inte bara för mig, utan främst för mitt folk. Det är så det ska se ut – vi ska in i alla beslutsfattande organisationer. Vi ska vara med och påverka själva.

Arbetar du särskilt för romers rättigheter?
– Jag träffar andra romer på toppositioner i europeiska länder för att skapa nätverk, bli starkare och förändra. För tillfället analyserar jag hur Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2018 förhållit sig till ett lokalt förbud mot tiggeri. Skulle Sverige fällas i Europadomstolen för det? Jag menar att så är fallet.

Vad betyder din romska identitet?
– Jag ser mig som svensk, men min romska identitet är viktig för mig. Den blir bara starkare med åldern och genom att jag visar att jag är rom.

Hur blev du bemött under din uppväxt?
– Man bemöts annorlunda när man kommer från en invandrarfamilj, än mer om man också har romsk bakgrund. Lärare har ifrågasatt mitt val av utbildning. Klasskompisar har förnedrat mig för att jag är rom. Men i dag har det vänt. Folk lyssnar till det jag har att säga och har förtroende för det. Jag får mycket respekt.

Vilka har varit dina egna förebilder?
– Göran Lambertz, justitieråd i Högsta domstolen, har lärt mig om kritiskt tänkande. Leif Ericksson, advokat, viktigt bollplank i juridiska frågor. Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatförbundet, som brinner för mänskliga rättigheter.

– Förstås också Katarina Taikon – en fantastisk förebild utifrån hur hon hanterade sin identitet och vågade stå upp för sina rättigheter.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om romer?
– Många tror att romer inte vill anpassa sig till samhället och är kriminella. Men om romer länge levde i ett parallellt samhälle så var det för att de inte hade något val. I dag ser det inte ut så. Flera romer jobbar på myndigheter och driver företag. I dag förknippas utsatta människor med folkgruppen eftersom många romer från sydöstra delen av Europa har kommit hit. Men frågan om hur de bemöts är separat från frågor som rör svenska romer, även om antiziganismstrukturer ligger bakom i båda fallen.

Vilken är den viktigaste politiska frågan för romer i Sverige i dag?
– Arbetet med handlingsplaner för att romer ska ha samma förutsättningar som icke-romer om 20 år fungerar inte alls. Det måste komma ned på gräsrotsnivå och romer själva måste arbeta med frågan. I varje stad. Det handlar om att implementera strukturer som kommuner är skyldiga att följa enligt grundlagen.

”Tack vare mamma levde vi inte i total misär”

HANS CALDARAS
Ålder: 72 år.
Bor: I Stockholm.
Familj: Svägerska och hennes dotter samt hennes son med familj.
Sysselsättning: Artist, föreläsare, författare och aktivist. En av initiativtagarna till Nätverket för utsatta EU-medborgare.
Bakgrund: ”Mammas familj kom till Sverige under 1800-talet från Ryssland på grund av rasism men också fattigdom. Tack vare mamma levde vi inte i total misär. Dagligen kämpade hon för att ge oss barn åtminstone en daglig varm måltid. Men ända in på 1960-talet, då Katarina Taikon påbörjade sin kamp för romernas berättigande i samhället, var de flesta romer tvungna att föra en ambulerande tillvaro i tält och husvagn, på grund av riksdagens påbud som nekade romer att bli integrerade i samhället.”
Annat: Gav 2002 ut självbiografin I betraktarens ögon. Mottog år 2016 Katarina Taikonpriset.

Är du en förebild?
– Jag hoppas det. Jag har ofta kombinerat konserter med att sprida mitt budskap. Om mina egna upplevelser av vad fördomar, intolerans och rasism kan leda till. Ofta får jag höra att mötet med mig har fått folk inse att alla människor har exakt samma behov – som att vara respekterad för den människa hen är. Och i och med det kanske jag betraktas som en förebild.

Vad betyder din romska identitet?
– Jag har inte sett mig som rom utan som den människa jag är. Men jag har i bagaget att bli behandlad som rom utifrån folks fördomar – jag har alltid behövt bevisa för folk att de ska se mig som den individ jag är.

När väcktes ditt intresse för sången?
– När inreseförbudet för romer upphörde 1954 åkte vi till Danmark för att uppträda och rönte stor uppmärksamhet – folk var inte vana vid en så livsbejakande sång och dans. Jag blev inspirerad av att stå på scen och känna folks kärlek till mig, det var ju inte något jag var van vid.

Hur blev du bemött som barn?
– Som annorlunda och främmande. Ständigt betraktad utifrån folks fördomar. Att vara hotad av polis och utsatt för folks avsky. Människor som med glåpord och tillhyggen kunde jaga oss bort från ort och ställe, även mitt i natten. Utanför hotell och restauranger kunde vi mötas av skyltar som ”zigenare och hundar äga ej tillträde”.

– Men vissa kom till lägret med mat, kläder och leksaker och tog med mig och min bror till deras hem för ett varmt bad till exempel. Det fick mig att tidigt förstå att det tack och lov även finns goda människor.

Gick du i skola?
– När jag var 10 år och vi fick bo på obestämd tid i ett läger fick mamma äntligen in mig i en regelrätt skola i första klass. (fast jag kunde läsa och skriva). Min bror ansågs för gammal (13 år) och förblev analfabet tills han vid 22 år ålder fick börja i en vuxenskola.

Vilka är dina egna förebilder?
– Kurt Allan Pålsson, lärare från pingströrelsen som kom till lägret för att lära oss läsa och skriva under somrarna.

– Och Katarina Taikon (mammas kusin) som var min själsfrände, mentor och stöd. Hon involverade mig, som 17-åring, i kampen för romernas rättigheter och vi turnerade tillsammans för att föreläsa om romernas historia och sociala förhållanden. Vilket jag fortfarande gör.

Vilken är den viktigaste frågan i dag för romer?
– Anti-ziganismen (rasismen) och diskrimineringen, som finns där du minst anar. Det har varit comme il faut att ha en negativ attityd mot romer utan att bli betraktad som rasist.

– Alla romer ska ha rätt att inkluderas i samhället, etablera sig och ha samma rättigheter som andra invånare. Den destruktiva självbild som många romer bär på måste bort.

Finns det något i romers egna strukturer som kan utgöra ett hinder för individen?
– Romer är inte en homogen grupp. I vissa hem som saknar utbildning lever man efter strikta moralregler och gamla traditioner eftersom det är vad man känner till. Men de allvarligaste hindren är fördomar och rasism som också gör att vissa sluter sig i tryggheten – gamla strukturer. I dag börjar allt fler tro på framtiden genom att man får möjligheter till utbildning. Det leder till att den destruktiva självbilden försvinner och man vågar trotsa hinder och fördomar.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om romer?
– Att romer stjäl och är ovilliga att integrera sig i samhället. Många ungdomar svarar ”de som tigger och kommer från Rumänien” när du i dag frågar dem vad en rom är. Så vår 500-åriga historia i Sverige – min historia – är totalt bortblåst!

Vilken är den viktigaste politiska frågan för romer i dag?
– Att Skolverket ser till att det i läroplanen finns undervisning om de olika kulturgrupperna och minoriteterna i vårt land för att förebygga rasism och fientlighet. Jag ser vad som händer i politiken och jag har inte varit så här orolig på många, många år.

Publicerad i nummer 1, 2020