”Här är det tryggt att vara”
– studiecirklar lyfter kvinnor i Kapstadens vindistrikt
Varje höst åker ABFare från Skaraborg till landsbygden utanför Kapstaden för att utbilda cirkelledare och stötta kvinnor som vill hitta nya sätt att försörja sig för att slippa slita för låga löner på vingårdarna. – För mig har studiecirkeln blivit en trygg plats. Det finns nästan inga trygga platser för kvinnor här där vi bor, säger 21-åriga Sherriff Ramoabi som gick utbildningen i höstas.
AV MARIA ULLSTEN FOTO BJÖRN LINDH OCH MARIA ULLSTEN
Vi får huka oss för att komma in i det lilla dunkla rummet på Rolbosgatan 58 i en av de kåkstäder som omger staden Robertson, ett namn som många svenskar känner igen från sydafrikanska vinetiketter på Systembolaget. Trots att apartheid avskaffades för 26 år sedan kallas bostadsområdet fortfarande för ”township”, det gamla namnet på slummen avsedda för svarta och färgade.
I hörnet står symaskinen som stuvats undan för att alla ska få plats. De flesta av tiotalet cirkelledare som samlats för att kicka i gång terminen med ett planeringsmöte får stå längs med väggarna. Men stämningen är entusiastisk och beslutsam.
– Vi försöker inspirera varandra så vi alla kan växa som individer. Inte hålla på och tjata om att vi är små och maktlösa, och allt det där. Jag försöker få deltagarna att fokusera på vad de själva är bäst på, säger Sherriff Ramoabi som leder en cirkel för ungdomar hemma i Zolani, en kåkstad ett par mil härifrån.
Sex år har gått sedan det första gänget från ABF i Skaraborg, med stöd av Olof Palmes internationella center, reste till Sydafrika för att leta efter en samarbetspartner.Valet föll på TCOE, en organisation som sedan 1970-talet har verkat för att förbättra livsvillkoren för landets lantarbetare. År 2016 kom projektet i gång och sedan dess har skaraborgarna varit här fyra gånger för att hålla cirkelledarutbildningar. I höstas deltog ett 50-tal kvinnor i utbildning och den svenska folkbildningstanken passar kvinnorna, som ofta bara gått några år i skolan.
– Vi berättar om cirkelns metodik, om hur människor i grupp kan lära av varandra och bli starkare tillsammans och driva gemensamma frågor. Sedan går det jättefort, de gör verkligen verkstad av det de har lärt sig, säger Yvonne Karlsson på ABF Skaraborg som driver projektet tillsammans med ABF i Jönköping, Sjuhärad och Sydvästragötaland.
De sociala problemen i området är enorma. Många är säsongsarbetare som regelbundet saknar inkomst under flera månader. Skolorna är ofta undermåliga och även om systemet med att betala lantarbetare i vin numer är olagligt får arbetarna fortfarande köpa vin väldigt billigt, vilket har bidragit till att alkoholismen är utbredd. Även drogmissbruk är vanligt.
– Vi brukar säga att det är som i Sverige för 100 år sedan. De bor i dåliga bostäder och kämpar för bättre arbetsvillkor, säger Yvonne Karlsson.
Tillbaka på Rolbosgatan berättar Sherriff Ramoabi entusiastiskt om planerna på att börja tillverka saker som går att sälja från träbitar som blir över vid tillverkningen på ett lokalt snickeri.
– Vi ska också försöka få i gång yoga eller pilatesträning för de gamla som bor på ett hem i Zolani. De behöver verkligen något att göra!
Sedan frågar jag trebarnsmamman Janice Fillis vad hennes deltagare brukar vilja prata om. Hon bor i området avsett för svarta utanför den idylliska lilla staden McGregor dit många svenskar reser för att prova och köpa vin. Hennes svar kommer som en käftsmäll.
– Fetalt alkoholsyndrom, det är mycket vanligt här. Många är i tonåren när de blir med barn och har ingen aning om att det är skadligt för fostret att bli full när man är gravid.
– Och så pratar vi ofta om våld i hemmet. Jag har inte själv blivit misshandlad, men jag vet många som är väldigt utsatta. Många blir stärkta av att dela med sig.
Yvonne Karlsson säger att samarbetet har påverkat hela avdelningen, många av de anställda har skaffat egna fadderbarn.
– Det ingår ju inte i projektet, men vi har bett de vi känner där att välja ut barn som har särskilt stora behov. Det är ofta barn till ensamma mammor eller barn i familjer där det förekommer missbruk.
Pengarna går bland annat till att göra det möjligt för barnen att gå kvar i skolan så länge som möjligt.
– Skolan är gratis, men familjerna måste själva hålla med skoluniform och en del läromedel. Det är inte alla som klarar det.
Publicerad i nummer 2, 2020
