Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Reportage

Priset för skönhet

Bland det som slog fotografen SANNA SJÖSWÄRD när hon som vuxen reste tillbaka sitt födelseland Iran var hur fixerade vid sitt utseende dagens iranska kvinnor är. – Det är oerhört vanligt att man opererar sig, ofta för att man vill se mer västerländsk ut, säger hon. Som första tidning publicerar Fönstret hennes unika bilder, tagna på några av de privata kliniker där kvinnor – och några män – frivilligt väljer att operera sig.

Framför allt är det i de rikare, norra delarna av Teheran som kvinnor skönhetsopererar sig.

– Där går man på stan och ser tjejer med små, vita plåster i ansiktet. Det blir ett sätt att visa – titta jag har opererat mig! Jag har råd att göra det. Många gör allt – näsan, käken, kinderna, säger fotografen Sanna Sjöswärd.

Det är svårt att få fram jämförande statistik, men Iran nämns ofta som ett av de länder i världen där det görs flest frivilliga näsoperationer. Ofta är det mindre näsor som de persiska kvinnorna vill ha.

– Bland över- och medelklassen i Teheran är idealet att vara docksöt, som en barbie. Du får status, makt och blir förmer än andra om du har en liten näsa. Många tar lån för att operera sig, och det finns föräldrar som betalar operationer till sina vuxna barn, säger Sanna Sjöswärd.

Hon påpekar att skönhetsindustrin finns i hela världen, och att även många svenska kvinnor opererar sig.

– Jag kan se på bilder av vissa kändisar att de har lyft sig. Ibland gör det att de ser lite halvgalna ut när de ler, säger Sanna Sjöswärd.

Det är också vanligt att kvinnor från Europa och USA reser till Teheran för att låta operera sig. Det är billigare än i de flesta rika länder, samtidigt som standarden på sjukvården är hög – för de som har råd att betala. Några kliniker skriver på sina hemsidor hur många av kunderna som kommer från utlandet.

– Flera kirurger som jag pratade med ser Sverige som en marknad. Jag fick erbjudanden om rabatt på botox om jag kunde skriva något positivt om dem i svenska tidningar.

Sanna Sjöswärd tycker att hon själv blir påverkad av att träffa så många kvinnor som är så fixerade vid sitt utseende.

– Det är lätt att ryckas med. När jag var på de privata sjukhusen för att fota och dokumentera hände det att plastikkirurgen vände sig om efter mig och sa ”du kanske skulle ta och göra något åt din näsa”.

Det som gör skönhetsoperationerna i Iran speciella är att de sker i ett land som sedan revolutionen 1979 styrs av enligt fundamentalistiska sharialagar. I dag är slöja ett krav på flickor från nio års ålder – för att män som ser dem ska slippa bli upphetsade av att se deras kvinnliga former.

– Om du täcker håret och hela kroppen, inte ens handleder eller fotleder får synas – vad finns då kvar? Ansiktet. Och vad är fokus i ansiktet? Näsan. Teheran brukar kallas världens huvudstad för ”nose jobs”, säger Sanna Sjöswärd.

Själv är Sanna Sjöswärd född i Teherans fattigare södra förorter. Hon var fyra år när hon adopterades av sin svenska familj. För tio år sedan kom hennes bok Min mamma är en persisk prinsessa om hur hon lyckas hitta sin iranska mamma och sina systrar. Sedan dess har hon gjort flera reportageresor till Iran. De här bilderna är en del av Sanna Sjöswärds pågående projekt Two faces (Dubbla ansikten) där hon skildrar kvinnors villkor och vardag i Teheran, bland annat genom intervjuer med kvinnor som har gjort skönhetsoperationer.

– De yngre säger att de gör det för att hitta sig själva, sin stil och sin identitet. Och för att hitta en make. De äldre, som redan är gifta, gör det för att vara fina inför familj och släkt och för att deras män ska känna sig nöjda med dem.

Slående är att många vill se mer västerländska ut.

– Precis som oss ser de amerikanska filmer, filmer och tv-såpor om tjejer som bor i LA och har små näsor och botoxade läppar och tatuerade ögonbryn. Det är ett mode som de vill hänga med i.

Under slöjan är många teheranskor påfallande stilsäkra och modemedvetna.

– De som har råd reser till Dubai, Bangkok och Istanbul för att shoppa. Om det inte vore för slöjorna ser Teherans norra förorter ut som Los Angeles. Kaféer och butiker är extremt hippa.

Det är stor skillnad på klinik och klinik.

– Att operera näsan kostar från 6 000 till 50 000 svenska kronor beroende på vilken klinik du gör det på. De som är mest fancy har lyxiga receptioner och det syns på kvaliteten på sjalarna i väntrummet att kvinnorna tillhör överklassen.

Hon har också intervjuat flera plastikkirurger.

– De tjänar enorma pengar, några har lite rockstjärnestatus. Vissa har sin egen nisch, sin egen stil. Man kan gå till en viss kirurg för att få en viss sorts näsa, det syns på näsan vilken kirurg man har varit hos.

Sanna Sjöswärd har också sett tragiska resultat av misslyckade operationer. Eller för många operationer.

– Det finns unga kvinnor som har gjort allt. Ändå fortsätter de att operera sig, de blir aldrig nöjda. Jag har sett flera som har förstört sina ansikten, och har fått värsta ”duckface”. Jag tycker de ser ut som monster, men det kan jag inte säga. Men jag undrar hur de ser på sig själva.

I Iran finns knappt någon debatt om det negativa med operationerna.

– Jag har frågat kirurgerna om de inte ser det som ett problem att vissa kvinnor opererar sig för mycket, om det inte tar bort en del av någons personlighet när man ändrar utseendet. Men de ser det inte som ett problem, de tycker att de bara hjälper kvinnorna att bli ännu vackrare.

Sanna Sjöswärd tror att många kan känna sig pressade att operera sig.

– Det är märkligt att se patienterna när de kommer till sjukhuset, så glada och förväntansfulla. Sen, när de är på väg ut så ser de så sårbara ut. Det är som om de tappat sin själ, sin personlighet. Nästan alla håller sin syster, sin man, sin mamma eller sin pappa i hårt handen när de går hem från kliniken.


Iranska kvinnor – före och efter revolutionen 1979

• Under 1970-talet ville shahen (kungen) Mohammad Reza Pahlavi modernisera och göra Iran mer västerländskt. I storstäderna klädde sig många kvinnor i det senaste modet. Konservativa familjer uppmanades att låta sina döttrar flytta hemifrån och studera vidare.

• Att shahen samtidig levde i lyx och fängslade oliktänkande med stöd av USA gjorde att den politiska vänstern och de muslimska mullorna enades mot honom. Efter strejker och gatuprotester lämnad shahen landet i januari 1979.

• Den religiöse ledaren Ayatollah Khomeini tog då snabbt makten och utropade en islamsk republik. Den 8 mars 1979 protesterade tusentals kvinnor på Teherans gator mot det nya förbudet att visa sig ute utan slöja, som gäller än i dag, 40 år senare.

• Dokumentärfilmaren Nahid Persson Servestani är en av många inom den iranska vänstern som sagt att de ångrar att de deltog i revolutionen. De såg Ayatollah Khomeini som en tillfällig lösning, tills en vänsterregering kunde ta över. Så blev det aldrig.

• Nu finns en moralpolis som kan straffa kvinnor som inte täcker sig tillräckligt. Det finns krafter som vill att alla kvinnor att bära chador, en slöja som täcker allt utom ansiktet.

KÄLLA: BBC-intervju med Haleh Afshar, professor vid universitetet i engelska York, som växte upp i Iran på 1960-talet. Intervju i Dagens Nyheter med Nahid Persson Servestani. Intervjuerna är gjorda i februari 2019, 40 år efter shahens fall.

Publicerad i nummer 3, 2019