Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Reportage

George Soros

– så blev superfilantropen högerextremisternas hatobjekt

När högerpopulistiska partier i Europa vill vinna röster varnar de för GEORGE SOROS. Björn Söder (SD) är en av dem som har kallat den ungersk-amerikanske miljardären för ”en av Europas farligaste män”. Varför riktar de sitt hat mot en 88-årig finansman som i dag skänker miljardbelopp till demokratirörelser världen över? Fönstret reste till Berlin för att ta reda på mer om vem George Soros är – egentligen.

GEORGE SOROS
Ålder: Fyller 89 den 12 augusti.
Bor: New York, har även hus i London.
Familj: Fem vuxna barn, äldsta dottern Andrea och yngste sonen Alexander är verksamma i Soros filantropiska stiftelser. Sedan 2013 är han gift för tredje gången, med Tamiko Bolton.
Gör: Är en av världens 30 rikaste män och största filantroper. I USA är det bara Bill and Melinda Gates Foundation som skänker mer pengar än George Soros Open Society Foundations, OSF, som han startade i Ungern 1984. OSF stöder i dag demokratiprojekt i ett 100-tal länder.
Övrigt: I USA har Soros stöttat Hillary Clinton och andra demokrater med mångmiljonbelopp. I ett berömt tal på i Davos 2017 sa han att president Donald Trumps regerande kan beskrivas som diktatur eller maffiastat, och är därmed själva motsatsen till ett öppet samhälle.

Himlen över Berlin är jämngrå, regnet hänger i luften och vinden är råkall. Så det är motvilligt som Krisztina Murai och Krisztina Stefan går med på att låta sig fotograferas på takterrassen utanför kontoret på nittonde våningen i en av skyskraporna vid Potsdamer Platz, mitt i Berlin. Men fotografen Gordon Welters insisterar, han vill ha med den tyska huvudstadens mest berömda silhuett, det gamla östtyska tv-tornet i bakgrunden.

– Jag har bara träffat George Soros en gång, när jag var ganska nyanställd. Vi hälsade kort när han var i Budapest för att föreläsa och han var världens trevligaste, absolut ingen stöddig chef som kommit för att inge respekt, säger Krisztina Murai som arbetat med administration på Soros stiftelse Open Society Foundations (OSF) i 22 år.

Hennes kollega Krisztina Stefan är en av dem som avgör vilka ansökningar om stöd som ska beviljas. Hon har ”bara” arbetat på OSF i 14 år och aldrig ens skakat hand med mannen som startat stiftelsen för att skänka bort mångmiljonbelopp av det han tjänat på bland annat valutaspekulation. Men hon har väldigt tydliga minnen av affischerna med George Soros ansikte i jätteformat som Viktor Orbáns regering satte upp i Budapest sommaren 2017 med texten ”Låt inte Soros få sista skrattet”, en formulering med tydlig antisemitisk udd.

– Det var väldigt obehagligt, det kändes i hela kroppen. Jag minns hur jag fick ont i ländryggen, det brukar jag få när jag blir stressad, säger Krisztina Stefan och tar sig åt svanken.

Nu bor varken Krisztina Murai eller Krisztina Stefan i Budapest längre. För ett år sedan, efter att Viktor Orbán i valet i april 2018 fått mer än 50 procent av rösterna i parlamentsvalet och därmed möjlighet att driva igenom vad som kallats ”Stoppa Soros-lagen” bestämde ledningen för OSF att flytta kontoret till Berlin.

– Den nya lagen skulle göra det möjligt för inrikesministeriet att konfiskera våra datorer och kanske åtala oss för människohandel. Det skulle kunna bli farligt för alla vi samarbetar med, säger stiftelsens presschef Csaba Csontos.

Csaba Csontos minns också exakt var han var när han första gången fick syn på den där affischen – på väg till sin intervju för jobbet som presschef på OSF. Han skrockar när han berättar att hans vänner brukar säga att det var för att han blev så arg som han fick jobbet.

– Min första dag på jobbet ställde sig alla upp och applåderade när jag kom in på kontoret. Nu skulle äntligen sanningen fram, alla skulle få veta att George Soros stöttat den ungerska demokratin redan under Sovjettiden, att han skänkt 400 miljoner dollar till våra skolor, sjukhus och människorättsorganisationer.

Vi får återkomma till hur det gick lite senare. Men först – vem är George Soros? Det korta svaret är att han föddes i en välbärgad judisk familj i Budapest 1930, och som barn upplevde han både nazism och kommunism innan han som 18-åring flydde först till England och sedan vidare till USA. I september 1992 blev han ökänd världen över som den som tjänat en miljard dollar över en natt på att spekulera mot det brittiska pundet, vilket utlöste en finanskris. I Sverige höjdes räntan till 500 procent.

Som student på The London School of Economics inspirerades George Soros av filosofen Karl Poppers idéer om ett öppet samhälle (”open society”) som garant mot politisk extremism. Tre decennier senare, 1984 startade han Open Society Foundations som i dag är ett nätverk och sedan dess har skänkt motsvarande nästan 300 miljarder (!) kronor främst till föreningar och organisationer som verkar för demokrati och pluralism i mer än 100 länder.

Känner man inte till att den ungerske regeringschefen Viktor Orbán i snart sju år bedrivit en smutskastningskampanj mot George Soros är det obegripligt att Björn Söder (SD) i riksdagens utrikesutskott den 26 mars kallade Soros för en av Europas för tillfället ”farligaste män”, och påstod att han är ”den som drar i trådarna” när EU kritiserar Viktor Orbán för att avskaffa såväl den fria pressen som ett självständigt rättsväsende, när Orbán enligt Söder i själva verket ”försvarar den västerländska civilisationen”.

Men den som har läst den schweiziske journalisten Hannes Grasseggers reportage i tidskriften Das Magazin om hur Viktor Orbán inför valet 2014 anlitade två amerikanska politiska konsulter förstår precis varför Björn Söder sa det han sa. I Washington DC är den äldre av de två konsulterna, Arthur Finkelstein (född 1945), känd för att på 1970-talet ha gjort ”liberal” till ett fult ord. ”Det måste framstå som att faran kommer från väns-tern”, skrev han i ett berömt memo till dåvarande president Richard Nixon 1970. Arthur Finkelsteins utgångspunkt är att det är lättare att få folk att rösta MOT någon de är rädda för än FÖR någon de gillar, en metod som Viktor Orbán har använt för att vinna val både 2014 och 2018.

Arthur Finkelstein avled 2017, så det är hans yngre kollega George Birnbaum som berättar för Grassegger att Finkelstein ansåg att Orbáns största problem inför valet 2014 var att oppositionen var så svag att han inte hade någon att slåss mot. Han behövde en fiende, en verklig person som kunde ge det yttre hot mot Ungern som Orbán ofta pratade om ett ansikte, helst någon som ungrarna kände igen. Birnbaum berättar hur Finkelstein får en ”uppenbarelse” när han inser att George Soros, med sitt rykte som hänsynslös valutaspekulant och en del av den globala elit som träffas i schweiziska Davos varje vinter, skulle kunna bli perfekt i rollen som en diffus men ändå bekant fiende.

– Ungerska journalister skrev några artiklar, så i mina kretsar var Arthur Finkelsteins roll i Orbáns propagandamaskin välkänd. Ingen försökte heller hålla det hemligt, säger Csasba Csontos.

Enligt Hannes Grassegger publicerades den första George Soros-kritiska artikeln i en ungersk tidning den 14 augusti 2013. Sedan görs en polisrazzia hos en av de många små ungerska organisationer som Soros stöttar. Orden ”Stop Soros” pumpas ut i alla medier och hösten 2015 säger Viktor Orbán i ett tal att det är Soros som ligger bakom flyktingströmmen från Syrien och Afghanistan. Två år senare gör regimen en opinionsundersökning där ungrare får svara på frågan om de stöder Soros plan att låta en miljon människor från Afrika och Mellanöstern komma till EU varje år – en plan som inte finns.

Till den här historiens konstigaste delar hör anti-Soros-kampanjens tydliga antisemitiska drag – Soros framställs som den skrattande juden som leder en internationell konspiration och är den som ”drar i trådarna”. Såväl Arthur Finkelstein som Geroge Birnbaum är nämligen själva judar. Birnbaums pappa överlevde Förintelsen efter att ha sett sin egen far skjutas av nazister. Ännu konstigare blir det om man vet att Viktor Orbán själv hör till dem som fått ekonomiskt stöd av George Soros. Som aktivist i motståndet mot den sovjetstödda diktaturen fick han en kopieringsapparat, och det var med ett stipendium från Soros som Orbán läste filosofi vid universitetet i Oxford.

En möjlig förklaring till att Orbán nappade på idén att göra Soros till nationens fiende, som bland andra Joakim Medin skriver om i sin bok Orbanistan, är att Vicktor Orbán kommer från enkla förhållanden i en konservativ småstad på landsbygden och lider av mindervärdskomplex gentemot intellektuella storstadsbor som George Soros – och som många av de han stöttar.

Men hur gick det då med Csaba Csontos försök att övertala ungrarna om att George Soros inte alls betalade syrier och afghaner att fly sina hemländer 2015 för att göra Europa muslimskt? Med en suck berättar han om hur han tackade ja till en direktsänd tv-debatt.

– Det var som att frivilligt bege sig in i lejonkulan. De använde alla trick i boken, ställde frågor som de visste jag inte skulle kunna svara på om saker George Soros sagt för 20 30 år sedan för att få mig att framstå som att jag inte ville svara, som att jag hade något att dölja.

När Csaba Csontos nästa gång tackade nej till att vara med användes det också inte bara emot stiftelsen, utan mot honom personligen.

– När jag sa att jag inte kunde kommentera något av personliga skäl, min son låg på sjukhus för ett planerat ingrepp, så klippte de ihop det och publicerade i alla fall.

Efter att Orbán vunnit valet i april 2018 blev hoten mot OSF i Budapest snabbt värre. En dag stod det en polispiket i ena ändan av den lilla gata som kontoret låg på.

– När jag berättade för vår säkerhetschef sa han att man inte behöver vara krypteringsexpert för att fatta vad det betyder. Det är så auktoritära regimer kommunicerar med dem de inte gillar. De behöver inte ens använda våld eller gripa någon. Budskapet går fram ändå, säger Csaba Csontos.

I dag stortrivs både Krisztina Murai och Krisztina Stefan i Berlin. Men det var inte självklart från början.

– När jag vaknade dagen efter valet blev jag livrädd. Jag visste inte om jag skulle bli av med jobbet. Jag var rädd att min exman inte skulle låta vår dotter flytta med mig. Vi har inte så bra kontakt och jag hade aldrig flyttat om inte hon kunnat följa med, säger Krisztina Murai.

Det var nära ögat. Men farhågorna kom på skam.

– Min man protesterade inte och nu älskar jag Berlin! Min dotter går i en bra skola och hon har blommat upp. Hon var ganska tyst förut, nu är hon mycket öppnare. Men om hon inte hade trivts så bra vet jag inte vad jag hade gjort.

Krisztina Murai saknar de kolleger som valde att stanna kvar i Budapest, ofta på grund av att de inte kunde lämna gamla föräldrar i sticket. Och bland det hundratal som följde med till Berlin har några bestämt sig för att flytta tillbaka igen.

– Flera av dem fick inte med sig sina familjer. Det är svårt att få det att fungera i längden, säger Csaba Csontos.

Krisztina Murai och Krisztina Stefan drar en lättnadens suck när fotografen äntligen är nöjd. Gordon Welters muttrar över grådiset som gör att tv-tornet inte syns så tydligt som han hade önskat. När jag två dagar senare lyssnar igenom intervjun med Krisztina Murai är himlen över Berlin retsamt nog klarblå.

– Jag trodde att jag bodde i ett fritt land, i ett fritt Ungern. Och så plötsligt gjorde jag inte längre det, hör jag Krisztina Murai säga på inspelningen i telefonen.

Solen skiner och det före detta östtyska tv-tornet lyser som utropstecknet bland Berlins alla monument över vad vansinniga politiska ideologier kan ställa till med.

Publicerad i nummer 2, 2019