Fönstret

Varje dag, året om!

Varje dag, varje vecka året runt pågår verksamheten hos ABF. Det är dessa cirklar, möten och föreläsningar som gör ABF till ABF, trots att de kanske inte alltid får så stor uppmärksamhet. Fönstret åkte därför till Norrköping – en alldeles vanlig onsdag.

Nästan mitt i Norrköping ligger ett gammalt rött trähus där det 1764 hölls riksdag och som senare även varit färgeri och Konsumbutik. 2005 flyttade ABF in.

– När vi kom hit bestämde vi att det ska kännas som ”Kom hem till oss!”. Det är ofta fullt här på helgerna när vi inte jobbar och det är så vi vill ha det, säger verksamhetsledare Leila Parkko, och så börjar några intensiva timmar hos ABF i Norrköping.

14.23 DATACIRKEL PÅ FINSKA
Den äldsta är 92, den yngsta nybliven pensionär.

– Syftet är att lära dem använda datorn. Mejla, betala räkningar och sådana saker, berättar cirkelledaren Pekka Lehtinen.

Men cirklarna fyller också ett annat syfte.

– Deltagarna växer, de blir glada och nyfikna och det ger också självförtroende att lära sig nya saker som de inte haft någon aning om tidigare.

15.06 DIABETESFÖRENINGENS BOKCIRKEL
På övervåningen träffas fyra medlemmar i Norrköpings diabetsförenings bokcirkel. Just nu läser de Kaffe med rån av Catharina Ingelman-Sundberg som handlar om pensionärer som begår brott för att hamna i fängelset i stället för att sitta på ett äldreboende.

– Den är väldigt kul, men det finns också en allvarlig underton. Man kan fråga sig om det är bättre på fängelserna än på hemmet, säger Anita Nilsson.

15.52 LÄS OCH RES
Den 12 juli rullar en buss söderut från Norrköping. Ombord sitter pensionärer från PRO som sedan i höstas har läst och pratat om Tyskland och Danmark.

– Förr kunde jag inte begripa varför man valde att resa på semester med buss, men man ändrar sig. Det är rätt jobbigt att flyga, det här är så bekvämt och allt är redan ordnat, säger Barbro Ekman.

16.32 LÄXLÄSNING
I ett rum är det västfronten under första världskriget som gäller, i ett annat fullt fokus på Afrika.

– Ämnet är inte jättesvårt, men det är lite krångliga ord ibland, säger Awtsana Yemane som tillsammans med Gabriella Norenius läser om djur på savannen.

17.02 ACKORDSUTBILDNING
På bordet ligger ett långt vitt föremål i vit metall som kallas fönsterbänkskanal. Freddie Kindahl, Pia Dahl och Hans Andersson från fackförbundet Elektrikerna beräknar hur lång tid det tar att installera och ändra olika saker på en fönsterbänkskanal.

– Vi kör en studiecirkel för att lära ut vårt ackordssystem. Det ingår i vårt kollektivavtal, berättar cirkelledare Hans Andersson.

17.57 KÖRÖVNING
”Man ska leva för varandra och ta vara på den tid man har …”

Sången ekar i det lilla rummet där ABF Norrköpings egen kör övar.

– Tanken är att det här inte ska vara vilken kör som helst. Du måste inte provsjunga för att vara med här, det enda kravet är att du gillar att sjunga och träffa folk, säger körledare Malin Karlsson.

– Jag brukar säga att vår kör är sång, gemenskap och glädje!, säger deltagaren Per Anders Viktor Karlsson.

18.08 FILMVISNING
Rummet är nedsläckt och på filmskärmen visas 23-åriga Merry Massouds 13 minuter långa film. Den handlar om hennes älskade Syrien, landet hon tvingades fly ifrån.

– Jättebra Merry! Fantastiskt, ropar någon när lamporna tänds.

Det är de internationella språkvännerna som träffas för att de som vill ska få öva sin svenska och ibland testa något hantverk eller annat praktiskt.

– Det var inte så svårt att göra den här filmen. Vill du att jag hjälper dig att göra en egen kan du skriva upp ditt namn här, säger Merry och skickar runt ett papper som fylls av namn.

När Fönstret lämnar ABF-huset hörs skratt och sorl. Den vardagliga, men ändå livsviktiga och i en del fall livsförändrande verksamhet som tillsammans utgör allt det ABF står för pågår några timmar till.

Tre tycker: vad är det bästa med ABF-huset i Norrköping?

Tilde Örneke, 24 år, pluggar samhällsoch kulturanalys:
– Det jag tycker mest om är att det är så många olika människor här och så många
olika event. Det är som en mötesplats där människor från olika kulturer och ställen möts. Det är viktigt för en stad att det finns sådana här platser, eftersom det så lätt blir så att man lever i sina egna bubblor. Man går till jobbet, åker hem och träffar bara samma typ av människor hela tiden. Här finns det folk från hela Norrköping.


Per Anders Viktor Karlsson, åldern spelar ingen roll, poet och dansare:
– Att det ständigt sjuder när man kommer hit! Det är liv och aktivitet och man träffar så roliga människor här. Det är mycket kärlek i huset och det tycker jag behövs eftersom jag älskar att arbeta med integration och med kultur. Det här huset är viktigt för Norrköping, för freden och för integrationen!

Marianne Lundberg, 74 år, aktiv pensionär:
– Det är ett häftigt hus det här! Jag flyttade till Norrköping för två år sedan och jag tycker att det varit svårt att ta mig in i staden, men här känner jag mig välkommen. Man blir alltid väl mottagen här och den kör jag sjunger i har betytt mycket för mig. Jag tycker det är viktigt att det finns sådana här ställen där man kan umgås med andra. Och själva huset är ju också häftigt, det är känt i Norrköping.

Publicerad i nummer 2, 2018