Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Reportage

Trolljägaren

– så avslöjar han faktaförfalskarna

på nätet

Bekymrad över hat och lögner på sociala medier? Historikern MATHIAS CEDERHOLM kände precis så, och valde att gå till handling. Genom Facebookgruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning” gör han och gruppens 25 000 följare vad de kan för att avslöja nättrollens faktaförnekande konspirationsteorier och lögner.

MATHIAS CEDERHOLM
Ålder: 53 år.
Bor: I Malmö.
Familj: Gift, två utflugna söner.
Karriär: Doktor i historia vid Lunds universitet, utbildare och researcher inom digital källkritik på egna ”Alle fonti” och administratör för Facebookgruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”. För gruppens insatser för folkbildning och upplysning belönades de med både Gyllene förstoringsglaset 2020 och Sociala mediepriset 2021 på 100 000 kr. ”Ett av Sveriges bästa f löden” inom ämnet och ”en ovärderlig resurs för forskare, journalister, lärare och beslutsfattare”, lyder motiveringarna.


En eftermiddag knackar det på hemma hos den stillsamme Mathias Cederholm i utkanten av Malmö. Utanför står TV4 och stampar på förstukvisten. BBC och andra från världspressen jagar honom via telefon och mejl. Alla vill intervjua ”experten” – om ryska trollfabriker. Detta hände sig en dag i februari 2020.

Senare, en höstdag 2022, sitter Mathias Cederholm vid sin laptop i en mörk hörna av vardagsrummet i familjens 1920-talshus. Bokhyllorna dignar av böcker i staplar om historia och medieanalys.

– Merparten av biblioteket är dock undanstoppat i källaren, förtydligar han.

Mathias Cederholm betraktar sig själv som ganska ”tråkig”, ingen opinionsbildare. Men det är ändå just det han har blivit. Genom att bestämma sig för att ägna sitt liv åt att jaga tomtar och troll. Inte de folkkära av konstnären John Bauer – utan nättrollen på sociala medier som hotar och hatar, tystar meningsmotståndare, sprider desinformation, förvirring och handlingsförlamning. Han använder nätet för att fånga in dem. Och – liksom i sagan – få dem att spricka. Fast här med vetenskaplig upplysning som vapen.

Som exempel på vilka trollen är nämner Mathias: Klimatförnekare, vaccinationsmotståndare, ”stop the steal”-trumpister, putinister och andra med den gemensamma nämnaren att de agerar faktaresistent och attackerar vetenskap, forskning och demokratiska institutioner. Inte minst i sociala medier. Det är dock inte ifrågasättandet i sig han vänder sig emot, understryker Mathias Cederholm.

– Att ifrågasätta etablerade sanningar är vetenskapens själva livsluft. Men här drivs de av andra syften än sanningssökande, förklarar han. Målet kan i stället vara det direkt motsatta – att genom rena lögner sprida misstro mot demokratin och dess institutioner.

Det var med Trumpvalet 2016 som spridningen av konspirationsteorier, ”alternativa” fakta och angreppen på massmedierna kom i gång på allvar. Redan då anklagade Trump motståndarsidan för valfusk. Och listningar på hans lögner kom upp i flera tusen. Då vaknade också den offentliga debatten här i Sverige om de digitala mediernas roll för vår verklighetsbild. Medie- och informationskunnigheten, ”MIK” på forskarspråk, fick en allt viktigare roll i läroplanen och skolundervisningen.

Fakta och vetenskap var inte längre givna. De måste nu börja försvaras, insåg Mathias Cederholm. Från ord gick han så till handling – och bildade tillsammans med ett gäng eldsjälar 2017 den ideella Facebookgruppen ”Källkritik, fakenews och faktagranskning”. Från arbetshörnan i hemmet länkar han där dagligen forskningsrapporter och artiklar inom MIK och debatterar med gruppens nu över 25 000 följare.

Mathias Cederholm betonar att han i grunden har en positiv syn på de sociala mediernas betydelse för yttrandefriheten, demokratin och mångfalden.

– Krigsövergrepp bortom mediernas strålkastare avslöjas. Utsatta personer och grupper bildar globala nätverk. Minoriteter, patientgrupper, folk med specialintressen möts och sprider förståelse, larmar om skandaler och orättvisor, exemplifierar han.

Han avbryter sig och riktar i stället uppmärksamheten mot datorskärmen. En fråga han ställt på Twitter om en forskningsrapport får nu svar från Elsa Widding, ingenjör, profilerad klimatdebattör och författare – och sedan valet 2022 ledamot i riksdagen för Sverigedemokraterna. Ett och annat ögonbryn höjdes när hon från talarstolen avfärdade vår tids ödesfråga med att ”talet om klimatkris saknar vetenskapligt stöd”.

– Elsa Widding går in för att förvirra och undergräva förtroendet för forskningen. Hon ägnar sig åt ren vetenskapsförnekelse, enligt alla ledande klimatforskare i Sverige, säger Mathias Cederholm som knattrar på tangenterna och svarar henne misstroget: ”Jag har faktiskt aldrig sett dig diskutera med riktiga klimatforskare. Det skulle vara intressant.” Och länkar en lista på över 3 200 relevanta experter som hon kan kontakta.

– Som väntat svarade Elsa Widding med tystnad, konstaterar Mathias Cederholm.

Parallellt med Facebookgruppen kajkar Mathias Cederholm även land och rike kring, håller föredrag för lärare, bibliotekarier och tjänstemän på myndigheter, liksom för ABF-föreningar. En vanlig fråga han får då är – hur ska man som vanlig användare av sociala medier veta vem som har rätt och vem som har fel? Mathias Cederholm ger några tips på hur ”troll” och vetenskapsförnekare avslöjas:

– Många vetenskapsförnekare vet att deras pseudovetenskap inte håller och undviker därför att debattera mot den samlade sakkunskapen. Det är ett kännetecken, förklarar Mathias Cederholm.

Ett annat karaktärsdrag för konspirationsteoretiker är att de vanligen lyfter fram en utvald enstaka forskningsrapport, utan att nämna att den går tvärsemot den samlade vetenskapliga bilden. Så kallad cherrypicking, säger Mathias Cederholm. Ofta visar sig rapporten vara underkänd eller kritiserad för feltolkad statistik.

”Forskningsläget” däremot är avgörande och visar helhetsbilden som det råder konsensus om inom vetenskapsämnet. Efterhand som nya fakta tillkommer justeras forskningsläget.

”Falsk balans” är en annan vanlig fälla som en debatt kan fastna i:

– Det uppstår om en vetenskapsförnekare ges samma tyngd som en forskare i en debatt, utan kunniga motfrågor från en påläst journalist. Att jorden är platt blir då lika giltigt som att den är rund. Den enes sanning är väl lika mycket värd som den andres?

– Nej! Det kallas kunskapsrelativism. Vetenskapen utgör inte en sanning bland alla andra, inskärper Mathias Cederholm. Balans i en debatt anser han uppstå först när en klimatförnekare som Elsa Widding ställs mot en stor grupp klimatforskare.

Vetenskapen, med sin prövande metod, kan därför hamna i retoriskt underläge gentemot tvärsäkra åsikter även om de senare inte har något alls på fötterna, enligt Mathias Cederholm, och citerar filosofen Bertrand Russels berömda ord från 1900-talets mitt: ”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.”

– Medielogiken och de sociala mediernas klickstyrning premierar karismatiska, övertygande demagoger som därför syns mer jämfört med en lågmäld, eftertänksam forskare.

Andra kännetecken på nättroll? De gör hellre personangrepp än argumenterar i sak – skiljer inte på sak och person, provocerar för att skapa konflikt, för inte ärliga konstruktiva samtal, misstolkar medvetet och håller sig inte till ämnet, säger Mathias Cederholm.

Blir han inte uppgiven inför all faktaresistens, all fake news och alla troll på sociala medier. Diskuterar man inte bara för döva öron?

– Nej, svarar Mathias Cederholm. De som syns och hörs mest är de med starka åsikter och kan vara svåra att nå med fakta. De andra 80 procenten gör inte mycket väsen av sig, men är desto mer lyhörda, visar en undersökning om Facebook.

Tillbaka till Mathias Cederholms förstukvist och medieuppbådet 2020. Hur hamnade han själv i rampljuset? Flygbolaget SAS hade lanserat en ny reklamfilm. Temat var: ”Inget är skandinaviskt.” Midsommar, smørrebrød, demokrati – allt har vi hämtat från våra resor utomlands och gjort till vårt, löd budskapet.

”Svenskfientligt självhat” och ”bojkotta SAS” rasade en högerpopulistisk koordinerad kritikerstorm på nätet med bland andra Richard Jomshof och andra toppolitiker från SD. Snabbt spreds kampanjen till amerikanska extremhögersidor och den ryska propagandasajten Sputnik. Tiotusentals klickade ”ogilla”. SAS lät sig skrämmas och drog tillbaka filmen.

– Men bilden är missvisande, hävdar Mathias Cederholm. Bara två svenska Twitterkonton hade satt i gång drevet.

Med sitt digitala favoritverktyg, ”Hoaxy”, åskådliggör han med bollar och pilar hur kampanjen spreds internationellt mellan olika namngivna konton. Applikationen indikerar även hur bottar – fejkkonton – har använts. I en nyhet från början av 2023 bekräftas omfattningen av fejkkonton på nätet, högar av sim-kort hos ryska trollfabriker användes till 1,5 miljoner falska konton.

Aftonbladet intervjuade Mathias Cederholm om drevet mot SAS som expert, vilket ledde till internationell uppmärksamhet i bland annat BBC, franska TV Fr24 och New Zealand Herald. Och TV4 gjorde hembesök.

Nättrollen angrep nu Mathias Cederholm och hängde ut honom med namn och bild.

– Det kändes som att rotera i en torktumlare. Att vara jagad och tappa all kontroll, minns Mathias Cederholm.

Omskakad flyr han med familjen till Kanarieöarna – inplanerat sedan tidigare. Pustar till slut ut vid poolkanten med en paraplydrink i nypan. Då ringer mobilen. Va? Ännu en tidning? undrar Mathias Cederholm med stigande oro.

Men i andra änden luren ljuder en annan tonart.

– Jag ringer för att meddela att er Facebookgrupp förärats priset Det gyllene förstoringsglaset.

 


Tala med trollen!

1. Lågaffektivt bemötande!

Troll lever på känslor som ilska och förvirring, för att locka mer publik – inte på att vinna en argumentation. Diskutera i stället lugnt, vänligt och sakligt utan personangrepp. Bli inte troll själv.

2. Nå de tysta läsarna

Riktiga troll är fast i sin tro och går inte att ”nå”. Däremot publiken, de tysta läsarna. Tipsa om bra källor som beskriver rådande forskningsläge, inte bara enstaka rapporter. Och kvalitativ journalistik grundat på pressetiska regler. Undvik att hamna i försvarsställning.

3. Mata inte trollen!

Anmäl regelbrott till det sociala mediet. Kopiera med en skärmdump eller foto. Ha helst med tid, datum och avsändare. Och blockera dem efter att där ha publicerat skälet bakom.

 


Sju steg ...

Människor som känner sig maktlösa eller sårbara löper större risk att tro på och sprida konspirationsteorier. Här är sju steg som kan leda till ett konspirativt tänkande.

1. Självmotsägande
Misstron mot den ”officiella” förklaringen är så absolut att det inte spelar någon roll att de egna argumenten är osammanhängande.

2. Hyperkritiskt tänkande
Allt utesluts som inte passar in i konspirationsteorin.

3. Lömska avsikter
Motivet bakom antas alltid vara nedriga och ondskefulla.

4. Förföljda martyrer
Ser sig som både offer för organiserad förföljelse och som modiga sanningssägare i kampen mot de ondskefulla konspiratörerna.

5. Faktaresistent
Konspirationsteorin är till sin natur självbekräftande. Ju starkare motbevis, desto starkare övertygelse om en verklig konspiration.

6. Sanningen finns där ute
”Något måste vara fel.” Officiella förklaringar anses medvetet vilseledande.

7. Förnekar slumpen
Övertygelse att inget sker av en slump. Små slumpmässiga företeelser vävs samman till en större komplott.

Utdrag ur: Lewandowsky, S., & Cook, J. (2020). The conspiracy theory handbook. I svensk översättning Konspirationsteorier – en handbok 2022.

Publicerad i nummer 2, 2023

Fler reportage från tidningen Fönstret: