Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Inspiration

Rädda planeten!

Forskarna är överens – vår livsstil håller på att göra jorden obeboelig. Fönstret har träffat tre som gör vad de kan för att hejda klimatkatastrofen. Och en klimatpsykolog som svarar på frågan – varför är det inte fler som gör mer?

Enlig psykologen Kali Andersson finns en avgörande skillnad mellan klimatångest och ”vanlig” ångest.

– Annan ångest handlar ofta om oro över sådant som inte är livshotande och som kanske aldrig ens inträffar, som att bli övergiven eller utskrattad. Men klimatångest är på riktigt. Den globala uppvärmningen har redan börjat. Enligt forskarna har vi 12 år på oss, sedan kan det eskalera bortom vår kontroll. Då är det friskt att reagera, säger hon.

Oj, hur hanterar man det?

– Som individ är det viktigt att inte lägga all skuld på sig själv, det får du bara mer ångest av, säger Kali Andersson som för ett år sedan startade Klimatpsykologerna tillsammans med två kolleger och har två böcker i ämnet på gång.

En fälla många går i är att försöka bli miljöperfektionister och sedan tappa modet när nya studier visar att det bara blir värre, trots att just jag slutat flyga och äta kött. Ett av de konkreta tips Kali Andersson brukar ge är att i stället gå samman med andra och göra något gemensamt.

– Sondera bland dom du redan känner, prata om din oro för klimatet och se hur folk reagerar. Skaffa dig en ”klimatbuddy” som också är rädd för att det börjar bli försent att göra något, ta tag i dem och planera att göra något tillsammans.

Är ni två är det lättare att komma i väg på en klimatdemonstration, är ni fyra blir tröskeln ännu lägre. I sociala medier är det lätt att hitta gelikar och hämta inspiration. Att däremot försöka övertyga andra som inte redan delar din egen oro över klimatet avråder Kali Andersson från.

– Det är ofta mest frustrerande och smärtsamt.

För tvärtemot vad många tror finns nästan ingen forskning som tyder på att fakta och information, hur bra den än är, leder till stora förändringar i många människors beteende. Däremot finns många exempel på hur starka folkrörelser har förändrat hela samhällen.

– Det har bara gått ett år sedan Greta Thunberg började strejka för klimatet och i dag är det hundratusentals som strejkar i hela världen. Ju fler vi blir, desto fler kommer vilja ansluta sig. Det är alltid trögast i början.

Och så äntligen lite goda nyheter från klimatpsykologen:

– Alla måste inte vara med, det finns studier som visar att det brukar räcka med att tre till fem procent som organiserar sig och till exempel demonstrerar återkommande eller aktiverar sig på andra sätt för att kunna påverka det politiska systemet. Politiska beslut är också det snabbaste och mest effektiva sättet att förändra normer.

Som exempel kan man ta rökförbudet på krogen, som många var skeptiska till innan det infördes. Efter bara något år tyckte de flesta att det var otänkbart att gå tillbaka till det gamla.

– Beteende är psykologi. Vi är beredda att gå långt för att passa in och få vara med i gemenskapen.

”En folkrörelse” är alltså Kali Anderssons korta svar på den komplexa frågan om vad som skulle kunna få fler att göra mer för att stoppa klimatkatastrofen.

– Det är inte så att vi inte bryr oss om klimatet, undersökningar visar att vi är mer rädda för klimatkatastrofen än för terrorism. Men i dag vet många inte vad de ska göra för att få så stor effekt som möjligt. Det blir mycket frustration och skuldbeläggande i klimatdebatten. Nu behöver vi inte mer splittring och konflikter mellan oss, utan gemenskap. Att göra saker tillsammans ger mening och hopp som behövs för att orka kämpa vidare.


Återbrukaren

”Det är lättare att vara en närvarande
förälder när
jag minimerar all nykonsumtion.”

SARALI EDER
Ålder: 31 år.
Familj: Man och två barn.
Gör: Företagsekonom.
Bonus med återbruk: ”Jag uppskattar det jag redan har mer när köpa nytt inte är ett alternativ.”

”Jag sydde en klänning till min dotter av hennes storebrors gamla t-tröja, som blivit fläckig nertill. Jag klippte av den och använde överdelen, kjolen sydde jag av en bit tyg jag fått över när jag sydde en klänning till mig själv. Jag har jobbat som fotomodell och då störde jag mig på trender som är designade för att få oss att konsumera sånt vi verkligen inte behöver. Nu är jag företagsekonom och fattar ju att vinstintresset gör att man inte vill att folk ska var nöjda med det de har, då handlar man ju inte. Det gör mig lite rebellisk, jag ställer mig gärna lite utanför normen. För fyra fem år sedan började jag dra ner på min egen påverkan på klimatet. Och det jag gör i det lilla, som att inte köpa nyproducerade kläder eller att tvätta håret med bikarbonat i stället för schampo, motiverar mig i det stora. Jag har inte flugit sedan 2015. Jag vill vara en närvarande förälder och det blir lättare när jag försöker minimera all nykonsumtion. Utöver att ta hand om barnen och se till att de är glada och trivs så är det näst viktigaste just nu att göra vad jag kan för att de ska ha en framtid.”


Trädplanteraren

”Nu har vi noll i koldioxidutsläpp i familjen.”

ANDERS SCHÜLLERQVIST
Ålder: 78 år.
Familj: Fru, tre vuxna barn och tre barnbarn.
Gör: Pensionär.
Bonus med att plantera träd: ”Köper man träd kan man se det som kompensation för annat man gör som inte är så bra för klimatet.”

”Jag tror vi har planterat upp emot 5 000 träd vid Victoriasjön i Afrika. Det gör vi genom att stötta Vi-skogen, som hjälper bönder kring sjön att plantera träd på sina marker. Det är egentligen ingen skog, träden planteras ofta på mark där man samtidigt odlar annat, som grönsaker. Träden motverkar erosion och gör att marken bevarar fuktigheten så skördarna har ökat. När vi började 1983 så kostade ett träd 10 kronor, nu betalar vi 20. Vi köper ofta träd i present, när vi ska gå bort eller när någon fyller år och ska vi på bröllop köper vi ofta ett liten växt och så hänger vi presentkort från Vi-skogen i det. Från början var ju klimatfrågan inte aktuell, det handlade mer om fattigdomsbekämpning. Men de här träden växer väldigt snabbt och binder mycket koldioxid. Jag har räknat på det och nu har vi noll koldioxidutsläpp i familjen, tack vare alla träd vi regelbundet planterar. Men vi är ganska försiktiga med annat också, vi har bergvärme och nu ska installera solceller. Vi försöker återvinna det mesta och så odlar vi egna grönsaker och tomater.”


Miljöaktivist

”Fler måste inse att det går att äta gott
utan att äta kött.”

AHMED AL-QASSAM
Ålder: 30 år.
Familj: Flickvän, mamma och två syskon.
Gör: Miljövetare och pr-konsult.
Ideellt engagemang: Gör Miljöpodden och är med i Push Sweden, som samlar unga som vill verka för en hållbar värld.
Bonus: ”Jag har försprång i den omställning som alla kommer behöva göra.”

”Ibland känns det som att jag är engagerad dygnet runt. Målet är ju att försöka rädda planeten. Det är en existentiell fråga och det blir en livsstil. Jag är utbildad miljövetare och jobbar med de här frågorna på heltid, men det är i miljörörelsen jag hämtar min energi. Att stå som en av tiotusentals när Greta Thunberg kallar. Jag tror vi är förbi den kritiska punkten, vi är mitt inne i det kollektiva uppvaknandet som miljörörelsen har skrivit om i så många år. Jag som jobbar med de här frågorna ser förändringen som många undrar var den är. För tio år sedan var folk i allmänhet mycket mindre medvetna än i dag. Det gör mig hoppfull. Jag vet ju redan att det går att leva på ett alternativt sätt. Fler måste inse att det går att äta gott utan att äta kött och klä sig snyggt utan att köpa nyproducerade kläder. Jag har inte flugit sedan 2016 utan att göra avkall på min livskvalitet. Tar jag tåget till Berlin är resan en upplevelse, jämfört med en flygresa som jag inte minns. Jag försöker leva som jag lär, det är det enda sättet att visa på att förändring är möjlig.”

Publicerad i nummer 3, 2019