49 ryssar

– du borde känna till

När Ryssland går till parlamentsval i september är det uppenbart för de ryska väljarna att de lever i en alltmer utarmad demokrati. Att Putins maktparti Enade Ryssland kommer att vinna anses självklart. Men Ryssland är mer än Vladimir Putin. Fönstret bad Rysslandskorrespondenten MARIA GEORGIEVA presentera 49 ryssar vi alla borde känna till. Personer som alla, på olika sätt, spelar en betydelsefull roll i det ryska samhället i dag.

Klicka här för att se reportaget med bilder

Världens till ytan största land är inte längre en supermakt, men den ryske presidenten Vladimir Putin hymlar inte med att han vill att Ryssland återigen ska bli mäktigt som det var under kalla krigets ”glansdagar”. Med praktfull patriotism, men utan egna minnen av krig, fostras dagens unga ryssar in i berättelsen om att Sovjetunionens seger i andra världskriget var Rysslands viktigaste ögonblick. Trots att den bistra sanningen är att de flesta ryssar led svårt under den långvariga kommunistiska diktaturen. Både av ofrihet och akut varubrist i vardagen. Sovjet styrdes av en regim med en ideologi som tillät att tiotals miljoner av den egna befolkningen sköts ihjäl eller tvingades arbeta sig till döds i Gulaglägren i Sibirien. Ett faktum som förklarar varför ryssar än i dag har förtvivlat svårt för att lita på politiker och myndigheter. De flesta av dem har egna släktingar som straffats, försvunnit eller arkebuserats, utan någon som helst juridisk rättvisa.

Ryssland av i dag är inte en fullblodsdiktatur, så som Sovjet var. Och som Kina är. Men Kreml har skapat en så kallad ”toppstyrd demokrati” i Ryssland – där de demokratiska rättigheter som finns på papperet effektivt motarbetas av de myndigheter som egentligen ska vara demokratins garanter. Och även på papperet kringskärs ryssarnas demokratiska rättigheter alltmer. Det blir allt svårare att få tillstånd att demonstrera, att ställa upp i val, och att publicera åsikter som inte stöds av Kreml. Även små brott mot t ex ordningsregler kan i Ryssland ge uppseendeväckande hårda straff, i syfte att skrämma till tystnad.

Putin är helt enkelt inte särskilt förtjust i meningsmotståndare. Och i år – inför parlamentsvalet i september – har myndigheterna ytterligare dragit åt snaran mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs rörelse med gripanden, tuffa räder mot lokalanställda och hot om långa fängelsestraff. Navalnyjs parti har stämplats som extremister, i stil med Islamiska staten och Jehovas vittnen, för att begränsa oppositionspartier från att ställa upp i val.

Det finns fortfarande ryssar som opponerar och protesterar. Det finns journalister som fortfarande vågar granska makten. Men många vanliga ryssar har vant sig vid Putins system med en illusion av demokrati, som ger människor en känsla av att de lever fritt privat, samtidigt som Putinregimen kan fortsätta styra ohotat från Kreml.

Efter att Putin tog över Krim 2014 ökade spänningarna mellan väst och Ryssland – något som blev en boost bland patrioter i Ryssland. Han hade runt 80 procent i stöd då. Men de patriotiska strömningarna ebbade ut efter annekteringen år 2018. Den sommaren skickade regeringen ut chockvågor bland befolkningen med höjningen av pensionsåldern, från 60 till 65 för män, och från 55 till 63 för kvinnor.

Putins regim vilar på konservativa värderingar, men upprätthålls egentligen inte av någon särskild ideologi, vid sidan av patriotismen. Men den har en tung maktapparat i ryggen. Så trots att Putins förtroendesiffror nu sjunker är hans ställning ändå ohotad och förblir robust.

Men det finns fler Ryssland än Vladimir Putins. Ryssland är också den nattöppna gayklubben som göms nere i blomsteraffären, välutbildade unga som inte vill fly utan bygga sin framtid i hemlandet, ekologer och miljökämpar som trotsar företags exploatering av miljöområden, och en vandring i gästvänliga södra Kaukasien där bybor öppnar sina hem för vilsna vandrare och berättar om sina vackra berg. Stundtals vinner vanliga människor mot maktelitens apati och mot den seglivade byråkratin. När det väl händer är det människornas förtjänst.

Presidenten och hans järngäng

1. Vladimir Putin, 68.

Rysslands president Vladimir Putin har inga dåliga dagar, berättade han själv i en inställsam dokumentär gjord av den amerikanske filmskaparen Oliver Stone (The Putin interviews, 2017).

– Jag är inte en kvinna, så jag har inga dåliga dagar. Jag försöker inte förolämpa
någon. Det är bara sakens natur, säger Putin i filmen. Han avstår också från att duscha intill homosexuella eftersom han ”inte vill provocera”.

Det kan låta lustigt, men det är exakt den här sortens ordkonster som utmärker Putin tid vid makten. Det är torrt, inte direkt aggressivt, men klart präglat av konservativa undertoner.

Putin vann sin stora popularitet för att han ses som den som stabiliserade Ryssland efter det turbulenta 1990-talet. Under hans första tid kring millennieskiftet blev Ryssland ett rikare, och tryggare land. Ekonomin fick fart och många rena gangsters åkte fast. Runt om i Ryssland frodas än i dag Putin-kulten, som befäster bilden av en auktoritär beskyddare som blivit synonym med nationen.

Förra våren lyckades Putin ändra den ryska konstitutionens paragrafer om begränsade mandatperioder, vilket ger honom möjlighet att sitta kvar till år 2036. Gör han det blir Putin, som valdes till president år 2000, Rysslands längst regerande ledare sedan Peter den store.

2. Sergej Lavrov, 71.

Rysslands utrikesminister sedan 2004 är en tuff diplomat som även beskrivs som charmig, vilket skiljer honom från den humorbefriade apparatchik stilen hos många andra ministrar inom president Vladimir Putins inre cirkel.

Den erfarne diplomaten förkroppsligar dock Rysslands trotsiga position vid världens förhandlingsbord, vilket gett Lavrov smeknamnet ”herr Njet” (”herr Nej”), som först myntades under kalla kriget för att beskriva en av hans envisa sovjetiska föregångare – Andrej Gromyko. Enligt USAs tidigare utrikesminister Rex Tillerson ”kan du inte dansa tango med Lavrov eftersom han inte får dansa”, och syftade på att han aldrig avviker en tum från Kremls utrikespolitiska linje.

– Vi kommer aldrig att vika oss för ultimatum, sa Lavrov på sedvanligt vis när Ryssland 2018 kritiserades hårt ännu en gång – denna gång för förgiftningen av den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal i Storbritannien det året.

3. Ramzan Kadyrov, 44.

Tjetjeniens ledare styr den här ryska delrepubliken i Kaukasien som en diktator, sedan Ryssland efter två krig kring millennieskiftet kväst de tjetjenska grupper som slagits för att Tjetjenien ska vara en självständig stat. Kadyrov fick carte blanche av Putin att tillgripa vilka medel han ansåg lämpligt att utplåna det tjetjenska motståndet. ”Kremls lilla drakunge måste matas”, skrev journalisten Anna Politkovskaja om honom innan hon mördades, 2006. Vem som beställde mordet har fortfarande inte klarats upp.

4. Maria Zacharova, 45.

Ryska utrikesministeriets PR-megafon och ansikte utåt. Missar aldrig chansen att göra narr av utländska korrespondenter vid sina pressträffar, eller att tala om något helt annat än det sakfrågan avser i sina uppdateringar på Facebook. Zacharova vilseleder, och imponerar i sin uppfinningsrikedom när hon hittar nya sätt att förklara Rysslands eskapader i allt från östra Ukraina till Syrien. Zacharova växte delvis upp i Kina och talar flytande kinesiska.

5. Aleksandr Bortnikov, 69.

Ökänd chef för den federala ryska säkerhetstjänsten FSB, som var en av de ansvariga för förgiftningen av den tidigare FSB-agenten Aleksandr Litvinenko som i slutet av 1990-talet öppet kritiserade Vladimir Putin. Efter att Litvinenko emigrerat till London förgiftades han där med polonium-210 och avled en kort tid senare. En brittisk utredning slog fast att mordet utfördes av de två ryska agenterna Andrej Lugovoj och Dmitrij Kovtun, troligtvis på uppdrag av säkerhetstjänsten FSB. Bortnikov är född i Sankt Petersburg, precis som president Putin, och tillhör hans inre krets.

6. Sergej Narysjkin, 66.

Spionchefen för SVR – Rysslands militära underrättelsetjänst, efterföljaren till sovjetiska KGB – anklagas av Storbritannien och USA för att stå bakom ”Solarwinds”-attacken mot USA förra året, som beskrivs som världens mest sofistikerade cyberattack.

7. Michail Misjustin, 55.

Rysslands premiärminister sedan 2020, tidigare den federala skattetjänstens chef. Misjustin – som kallats ”en rysk Steve Jobs”, av ryssar som vill tro på framtiden – älskar skatter och digitalisering, men innovationerna går trögt. Den oberoende grävsajten Proekt grävde fram offentliga fastighetshandlingar som slog fast att Misjustin ägde fastighet i ett exklusivt område till ett värde av hundratals miljoner rubel när han var vice ekonomiminister, men saknade en inkomst som kunde matcha köpet.

8. Sergej Sjojgu, 65.

Rysslands försvarsminister kommer från en av Sibiriens allra fattigaste regioner, och kommer att bli ihågkommen för annekteringen av ukrainska Krimhalvön, och den ryska militära interventionen i krigets Syrien. I september 2019 sade Sjojgu i en intervju för en rysk tabloid att alla ryska militära enheter numera är i ”permanent beredskap”.

9. Patriark Kirill, 74.

Som högste ledare för den ortodoxa kyrkan i Ryssland har patriarken av Moskva större inflytande än någon annan i Ryssland utanför landets politiska elit. Han anser att liberalism står i motsats till kristna ideal och att samkönade äktenskap är en synd som aldrig bör godkännas. Patriarken beskrev punkgruppen Pussy Riots protestaktion i Kristus Frälsarens katedral år 2012 som ”djävulens verk”. Patriarken hyllar Putin som en mäktig ledare som tar stormaktskampen på allvar. Med Kirills egna ord: ”Ryssland har aldrig fruktat sina fiender – vi har alltid bekämpat dem.”

10. Dmitrij Medvedev, 55.

Premiärminister 2012–2020, som före det ”vikarierade” som Rysslands president 2008–2012, när Putin enligt den dåvarande konstitutionen var tvungen att ta en paus från ämbetet för att sedan återkomma fyra år senare. Medvedev beskrivs som huvudlös. Först var han en frispråkig kritiker av korruption i Ryssland men i mars 2017 publicerade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj en rapport som visar hur Medvedev kontrollerar stora markområden, båtar, lägenheter, palats och vingårdar genom komplicerade ägarsystem. Enligt undersökningen har pengarna kommit från mutor och lån från statliga banker. Avslöjandena ledde till stora landsomfattande protester. Ryska myndigheter svarade med att arrestera och bötfälla över 1000 personer som deltog. Medvedev är i dag biträdande ordförande i presidentens säkerhetsråd.

11. Vjatjeslav Volodin, 57.

Ryska parlamentets (dumans) talman. Har gjort sig känd som en skicklig manipulatör av inrikespolitiken. När stormningen av Kapitolium i USA kom på tal under en debatt i duman sa han att något liknande inte kan inträffa i Ryssland, som han beskrev som ”den sista utposten av demokrati och frihet i världen”.

Ryska oppositionen

12. Aleksej Navalnyj, 45.

Vladimir Putins mest fruktade nagel i ögat. Navalnyj blev känd som advokat 2008 när han började blogga om utbredd korruption i Rysslands stora statsägda företag. En av hans metoder var att köpa aktier i företagen för att få tillgång till deras räkenskaper. Han har miljontals följare på sociala medier – många födda i början av 2000-talet eller yngre. Navalnyjs konsekventa budskap är att Putins maktparti Enade Ryssland är fullt av ”skurkar och tjuvar”. Han har anklagat Putin för att bygga en ”feodal stat” som koncentrerar makten i Kreml.

Hittills har Navalnyj själv inte kunnat utmana Putin i allmänna val eftersom myndigheterna hindrar honom från att ställa upp, genom att anklaga honom för brott och hans rörelser för att vara ”utländska agenter”. Men i borgmästarvalet i Moskva 2013 fick Navalnyj 27 procent av rösterna. Det räckte till andra plats efter Putins kandidat – vilket betraktades som en stor politisk framgång.

Navalnyj greps den 17 januari i år, direkt vid ankomsten till Moskva, efter att ha tillbringat flera månader på sjukhus i Berlin efter att ha utsatts för en nervgiftsattack under en kampanjresa till Tomsk i Sibirien.

13. Ljubol Sobol, 34.

Politiker och advokat från Anti-Corruption Foundation, och nära medarbetare till Aleksej Navalnyj. Med på BBCs lista över världens 100 mest inspirerande och inflytelserika kvinnor. Häktad sedan den 25 december 2020, då hon greps när hon försökte kontakta den påstådda FSB-agenten Konstantin Kudrjavtsev som nyligen hade lämnat avslöjande detaljer om förgiftningen av Aleksej Navalnyj. Om Sobol döms kan hon få två till fem års fängelse.

14. Dmitrij Gudkov, 41.

Oppositionspolitiker och ett känt affischnamn för Förenade demokrater, en sammanslutning kopplad till exiloligarken Michail Chodorkovskijs stiftelse Öppna Ryssland. Han är en av få oppositionspolitiker som suttit i landets parlament, statsduman, det senaste årtiondet. Han lyckades ta sig in där som ledamot för det systemoppositionella partiet Rättvisa Ryssland 2011, men lyckades inte upprepa bedriften 2016, då han hade bytt till det mer öppet oppositionella partiet Jabloko.

15. Julija Navalnaja, 45.

Den ryska oppositionens ”first lady” blev internationellt känd i augusti 2020 när hennes man, Aleksej Navalnyj, föll i koma under en politisk turné efter ett misstänkt förgiftningsförsök. Inifrån sjukhuset krävde hon att Aleksej skulle släppas och flygas till Tyskland för behandling. Tyska regeringen, tillsammans med flera experter från andra länder, bekräftade att han ”utan tvekan” förgiftats med novitjok, ett nervgift framtaget av den ryska försvarsmakten.

Kulturfolket

16. Manizha Sangin, 30.

Rysslands bidrag i årets Eurovision Russian woman framfördes av Manizha, en sångare och låtskrivare född i Tadzjikistan. Sedan låten valdes ut att representera Ryssland har ryska nationalister drivit en kampanj mot Manizha och hennes progressiva idéer. Rapdängan gör narr av könsroller, den manliga blicken på kvinnor och kraven på kvinnor i det konservativa ryska samhället, vilket landade henne en nionde plats i tävlingen.

17. Andrej Zvjagintsev, 57.

En av de mest framstående ryska filmregissörerna är inte en särskilt älskad figur i Ryssland. Filmerna målar en kall bild av det moderna Ryssland med karaktärer som hamnar i vardagliga situationer som många kan känna igen sig i. Zvjagintsev regidebut Återkomsten 2003 gav honom Guldlejonet i Venedig. Leviathan nominerades till en Oscar för bästa utländska film, liksom Loveless som också vann jurypriset i Cannes.

18. Kirill Serebrennikov, 51.

Rysk teaterregissör som blivit makthavarnas fiende nummer 1. I våras fick Serebrennikov sparken från anrika statliga Gogolcentret av Moskvas kulturdepartement. Han greps redan sommaren 2017, anklagad för att tillsammans med tidigare medarbetare ha förskingrat motsvarande 18 miljoner kronor i form av statligt kulturstöd, och sattes i husarrest under nära två år.

19. Julija Volkova, 36.

Popsensationen från duon Tatu, som slog igenom i början av 2000-talet med låten All the things she said, i vars video duon skildras som ett lesbiskt par, klädda i skoluniform, och delar en regndränkt kyss. Kampanjar nu för att komma in i ryska parlamentet för Enade Ryssland, Putins parti, något som väckt visst oförstående bland dem som tidigare sett henne som feministisk pionjär. Hon använder samma slogan i politiken som i låten They’re not gonna get us, från hitlåtens vers.

20. Gérard Depardieu, 72.

Den megakände skådespelaren hotade 2013 att riva sitt franska pass i protest mot socialistregeringens förslag att höja förmögenhetsskatten för Frankrikes rikaste. Putin var då snabb med att erbjuda Depardieu ryskt medborgarskap för de ”stordåd han uträttat för den ryska kulturen”, i synnerhet huvudrollen i fransk-ryska kostymdramat Rasputin, 2011.

21. Igor Setjin, 61.

Kallas för ”Putins skugga” och är så pass fruktad att han jämförs med Darth Vader. Setjin leder det statskontrollerade aktiebolaget Rosneft, numera Rysslands största oljeproducent, och anses vara ledaren för de så kallade ”siloviki”, män i presidentens närmaste krets med anknytning till sovjetiska eller ryska säkerhetsorgan och underrättelsetjänster.

22. Jevgenij Prigozjin, 61.

Affärsman som fått smeknamnet ”Putins kock”, med anledning av sin restaurang- och cateringverksamhet som matar den ryska militären. Det är Prigozjin som står bakom den numera ökända s k ”trollfabriken” i Sankt Petersburg, som omfattas av ett åtal som den särskilde åklagaren i USA, Robert Mueller, lagt fram i syfte att utreda den ryska inblandningen i valet av Donald Trump till president år 2016.

23. Michail Chodorkovskij, 58.

Vladimir Putins mest kände politiske motståndare i exil. Drev diskotek under kommunisttiden men startade efter Sovjets fall Rysslands första privata bank och blev landets rikaste man. Grälade vid tiden för millennieskiftet med Putin om korruption och, ännu värre, visade egna politiska ambitioner via stiftelsen Öppna Ryssland. Han dömdes – just därför enligt många – 2003 för skattefusk och avtjänade tio år i en straffkoloni i Sibirien. Lever i dag i Berlin.

24. Roman Abramovitj, 54.

En av de mest kända affärsmännen i världen. Stod Boris Jeltsin nära, och är i dag en del av Putins närmaste krets. Ökar ständigt sin internationella berömmelse med spektakulära drag, vare sig det handlar om att köpa Chelsea Football Club, förvandla tre radhus på Manhattan till en enda herrgård eller docka sin massiva båt – utrustad med simbassänger och ett missilförsvarssystem – vid olika europeiska hamnar.

25. Arkadij Rotenberg, 69.

Med sin bror Boris Rotenberg var han delägare i Strojgazmontazj, det största byggföretaget för gasledningar och elkraftledningar i Ryssland. Ett Rotenbergbygge var den kontroversiella bron i Kertjsundet efter Krimannekteringen, som förenar fastlandet mellan Ryssland och Ukraina. Barndomsvän till president Putin, och står på USAs sanktionslista med anledning av Ukrainakrisen.

26. Aleksej Miller, 59.

Energijätten Gazproms vd är en ökänd affärsman och en av världens mest inflytelserika män. Dålig tillgänglighet till gas är ett hett debatterat ämne i Ryssland eftersom politiker och statliga tjänstemän – inklusive Vladimir Putin – i åratal har lovat bättre tillgång till gas på den ryska landsbygden.

USA avstår tills vidare från att införa sanktioner mot företaget bakom det omstridda gasledningsprojektet Nordstream 2. Beskedet välkomnas i Tyskland och tolkas som ett försök att förbättra relationerna mellan länderna.

Entreprenörerna

27. Pavel Durov, 36.

Medierna kallar honom ”Rysslands Mark Zuckerberg” sedan Durov grundade den sociala nätverksplattformen Vkontakte, den ryska motsvarigheten till Facebook. Under början av konflikten med Ukraina vägrade han att ge de ryska myndigheterna information om Ukrainas oppositionsledare. Nu varken bor eller arbetar Durov i Ryssland av säkerhetsskäl.

28. ArkadiJ VolozJ, 57.

Grundare och störste enskilde aktieägare i börsnoterade sökmotorn Yandex, Rysslands Google. Volozj är en av de rika ryssar som nappade när Maltas 2013 började sälja maltesiska medborgarskap. Upp emot 10 miljoner svenska kronor räknar man med att det kostade Volozj att åtnjuta maltesiskt, och därmed EU-medborgarskap med rätt att röra sig fritt i hela Europeiska unionen.

29. Aleksej Kudrin, 60.

Tidigare finansminister, i dag chef för ryska Riksrevisionen. Kudrin har länge förespråkat ekonomiska och politiska reformer och fick sparken efter en dispyt med Putins närmaste man Dmitrij Medvedev år 2011. Han har varnat för att världen når peaken på den för Ryssland så viktiga oljekonsumtionen redan detta decennium.

30. Elvira Nabiullina, 57.

Chef för Rysslands centralbank sedan 2013. Efter att den ryska inflationen stabiliserades för ett par år sedan utnämndes hon av tidningen Global Finance till en av världens bästa bankdirektörer.

Medborgarrättskämparna

31. Jurij Dmitrijev, 65.

Historiker som i närmare tre decennier arbetat med att kartlägga massgravar i ryska Karelen och dokumentera vilka människor som mördades på platsen i skogarna runt Sandarmoch under diktatorn Josef Stalins mest omfattande terror på 1930-talet. En rysk domstol dömde Dmitrijev förra året till ett 13 år långt fängelsestraff. Han anklagas för pedofili, ett brottmål som enligt många bedömare både i och utanför Ryssland är fabricerat av Kreml, som inte uppskattar strålkastarljus på Rysslands/ Sovjets brottsliga historia.

32. Jub Titiev, 63.

Chefen för människorättsorganisationen Memorial i ryska delrepubliken Tjetjenien i norra Kaukasien, dömdes i mars 2019 till fyra år i straffkoloni, sedan han greps för olovligt droginnehav. En, enligt många, politiskt motiverad dom för att stoppa Memorials arbete i ryska delrepubliken Tjetjenien. Rättegången har beskrivits som en ”skymf mot rättssystemet”. Memorial är den äldsta människorättsorganisationen i Ryssland och den enda med permanent närvaro i Tjetjenien. Titiev har varit chef för Memorial sedan hans föregångare Natalja Estemirova mördades för tio år sedan.

Journalisterna

33. Dmitrij Kiseljov, 67.

Putin-vänlig programledare, känd som regimens lojale tv-ankare, som leder det populära nyhetsprogrammet Vesti nedelij. Har gjort sig känd för sitt särskilt hårda tonläge mot länder i väst. Han har även kritiserat Sverige och svenska barnprogram som med sina toleranta budskap riskerar att ”korrumpera barn”. Hans konservativa åsikter har lett till att han är en av de ryssar som finns med på EUs sanktionslista efter den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina år 2014. Propagandisten talar flytande norska och var en gång i tiden känd som en nytänkande och liberal journalist.

34. Ivan Golunov, 38.

Sommaren 2019 greps Golunov, en undersökande journalist, misstänkt för narkotikabrott. Vid tiden för gripandet hade han skrivit om Moskvas smutsiga begravningsbransch och det antogs att det som nu skedde var ett beställningsjobb från mäktiga affärsmän, som ville straffa journalisten. Dagen efter domen kom tre av Rysslands största dagstidningar ut med en och samma förstasida, täckt av texten ”Jag/Vi Ivan Golunov”, en aldrig tidigare skådad solidaritetshandling som också bar undertexten att om det här händer Ivan Golunov kan det också hända alla andra ryska journalister. Kort därefter friades Ivan Golunov från alla misstankar och nu pågår i stället en rättsprocess mot de personer som grep honom. En unik vändning i ett ryskt rättsfall där de allra flesta processer slutar med fällande domar.

35. Aleksej Venediktov, 65.

En av Rysslands mest kända journalister, och chefredaktör för radiostationen Echo Moskva. Under våren 2020 publicerade ryska BBC ett gräv som avslöjade misstankar om att Venediktov trakasserat flera kvinnor.

36. Roman Badanin, 51.

Grundare och chefredaktör för den oberoende grävsajten Proekt. Belönades med European Press Prize 2020 för ett omtalat gräv om utökat ryskt inflytande som syftade till att påverka valutgången i exempelvis Madagaskar.

37. Roman Anin, 34.

En av landets mest hyllade grävande journalister. Roman har tidigare arbetat med det internationella Panama Papers-avslöjandet, om hur världens rika använt konton i Panama för att smita från skatter. Ett åtal har inletts mot Roman på begäran av den dåvarande frun till chefen för det statliga oljebolaget Rosneft, Igor Setjin. Roman riskerar fyra års fängelse för att ha publicerat bilder från Setjins frus Instagramkonto.

Konstnärerna

38. Maria Aljochina, 33.

Politisk aktivist, konstnär och medlem i Pussy Riot-kollektivet. År 2012 framförde gruppen sin låt Jungfru Maria, fräls oss från Putin inne i Frälsarkatedralen i Moskva. Performanceverket kallas Punkbönen och blev världsberömt i samma stund som Pussy Riot-medlemmarna släpades ut ur kyrkan av kravallutrustad polis. Maria ”Masja”Aljochina dömdes till två års fängelse för ”huliganism grundad på religiöst hat” och skickades till ett av världens strängaste fängelser i Uralbergen. Som politisk fånge kämpade hon för att förbättra villkoren för sina medfångar och efter fängelsetiden fortsatte hon med sitt arbete som aktivist och konstnär.

39. Dmitrij Markov, 39.

Rysk fotograf, socialarbetare och volontär som är känd för sin populära sida på Instagram som har fler än 346 000 följare. Under de regeringskritiska protesterna våren 2021 tog han en bild inifrån en polisstation som blev en symbol för protesterna till stöd för den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Markov sålde bilden till en anonym köpare för 2 miljoner rubel dagarna efter att den togs och skänkte pengarna till medborgarrättsrörelser.

Författarna

40. Michail Zygar, 40.

Hyllad författare och journalist som varit chefredaktör för Rysslands enda oberoende tv-kanal Dozjd. Tv-kanalen blev känd 2011 efter sin direktsända bevakning av det årets massprotester mot Vladimir Putin, som till stor del ignorerades av statliga tv-kanaler. Vice News kallade Zygar och hans team ”de sista journalisterna i Ryssland”. Har skrivit Männen i Kreml och Imperiet måste dö – vittnesskildringar inifrån den ryska revolutionen.

41. Maria Stepanova, 49.

Författare. Hennes romandebut Minnen av minnet är en självbiografisk familjefresk, som påminner om att Ryssland inte bara är en stormakt utan också ett land med en rik samtidslitteratur. Hon växte upp i Moskva under Leonid Brezjnevs tid som ledare över kommuniststaten. Hon fick uppleva några av 1900-talets största politiska omvandlingar, och har plockat ihop minnesskärvor från ett raserat samhällsbygge.

42. Dmitrij Gluchovskij, 43.

Författare känd för sina sfromaner och samhällskritiska berättelser som har översatts till över 30 språk. Har haft stora internationella framgångar med framtidsdystopin Metro 2033 och är också manusförfattare till datorspelen Metro 2033 och Metro 2035. I början av 2021 blev han en av närmare 40 personer som utreds av rysk polis efter att ha stöttat den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Brottsmisstanken gäller uppmaning till gatudemonstrationer som bryter mot de ryska pandemilagarna.

Idrottsstjärnorna

43. Jelena Isinbajeva, 40.

En av världens mest kända stavhoppare som avslutade sin karriär efter att Internationella friidrottsförbundet IAAF förbjöd henne att tävla i OS i Rio de Janeiro år 2016. Detta ägde rum sedan Internationella antidopningsbyrån Wada presenterade en utredning där rysk friidrott anklagas för systematisk och statsunderstödd dopning. Dopningsskandalen stoppade samtliga ryska friidrottare från att delta i OS och blev även Isinbajevas fall, trots att hon själv inte fångades med olagliga substanser i kroppen.

44. GarrI Kasparov, 58.

En av världens främsta schackspelare. Han är också en mycket produktiv författare av schackböcker och starkt engagerad i demokratirörelsen. Kasparov var världsmästare i schack under perioden 1985–2000. Lever utanför Ryssland. Vid en presskonferens utomlands i juni 2013 meddelade Kasparov att han var rädd för att Putin inte skulle låta honom lämna landet igen om han återvände.

45. Aleksandr Ovetjkin, 35.

Han kallas ”the great eight”, och han är förmodligen den mest kända just nu aktiva ishockeyspelaren i världen. Ledande Washington Capitals som lagets kapten har Ovetjkin hedrats som NHLs mest värdefulla spelare tre gånger: 2008, 2009 och 2013.

46. Marija Sjarapova, 34

Tennisspelare. Den femfaldiga grand slam-mästaren avslutade karriären 32 år gammal efter att ha dragits med en axelskada i många år. Ryskan slog igenom stort sommaren 2004 när hon vann Wimbledon som 17-åring. År 2012 hade Sjarapova svenske Thomas Högstedt som tränare, när hon vann Franska öppna. Sjarapova blev därmed den tionde kvinnliga spelaren genom historien att vinna samtliga Grand Slam-turneringar.

Legenderna

47. Michail Gorbatjov, 90.

Sovjetunionens siste ledare. ”Gobi” hyllas internationellt för att ha avslutat kalla kriget och genomfört reformer som avslutade den 70-åriga Sovjetkommunistiska diktaturen. Han drog ut sovjetiska trupper från Afghanistan, avstod kontrollen över östblocket och gick med på återföreningen av Tyskland.

48. Alla Pugatjova, 72.

Sovjetunionens största schlagerstjärna, med titeln ”Folkets artist”. Hon protesterade aldrig direkt mot regimen men var mer västintresserad än ledningen uppskattade. Som 64-åring blev hon mamma till tvillingar, vilket väckte debatt om moderskap i det konservativa Ryssland, eftersom hon blivit mamma via surrogatfödsel.

49. Valentina Teresjkova, 84.

Kosmonaut som den 16 juni 1963 blev den första kvinnan i rymden när hon i rymdfarkosten Vostok flög 48 varv i omloppsbana runt jorden under 2 dygn, 22 timmar och 50 minuter. Efter rymdfärden nådde utbildade Valentina generalmajors rang, den högsta militära grad som en kvinna någonsin har nått i Sovjet och Ryssland. Hon har även anmält sitt intresse för en enkelresa till Mars.

Publicerad i nummer 3, 2021