Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Konstguide

Konstens feministiska mästerverk

Konsthistoriens kvinnor har fått kämpa hårt. Mot kyrkans patriarkala syn på könsroller. Mot konstlivets förmögna finansiärer – som genomgående gynnat manliga konstnärer. Och mot historieskrivarna – som alltför ofta glömt bort de kvinnor som mot alla odds lyckades slå sig fram. I dag är det dock helt annorlunda, enligt Fönstrets och Antikrundans mångårige konstexpert CLAES MOSER. – I dag är det kvinnor som leder den konstnärliga utvecklingen. Det är nästan så att man kan säga att mannen har fått en underordnad roll inom konsten. Här är Claes Mosers guide till konsthistoriens mest betydande kvinnliga konstnärer – från 1600-talets bibliska barockdramatik till 1960-talets ungdomliga frigörelsetid och dagens performancekonst.

’’Hon är den första att ge kvinnan huvudrollen.’’

1. Judith slaktar holofernes

Konstnär: Artemisia Gentileschi (1593–1653).

Målad: 1612.

Mått: 158 x 125 cm.

Stil: – Italiensk barock. Med stilens typiska känslostormande motiv och dramatiska effekter av kontrasten mellan ljusa och mörka partier.

Därför är detta en milstolpe: – För att Gentileschi var den första att ge kvinnor huvudroller i motiven. Det här är första gången konstvärlden tagit en kvinna på allvar – på blodigt allvar!

Så togs den emot: – Positivt. Gentileschi var stor under sin tid, men hon manövrerades ut ur historieböckerna – under 400 år! Ända fram till i vår tid. Det stora genombrottet kommer så sent som för fem-sex år sedan då priserna på hennes målningar tredubblas.

Titta extra noga på: – Se hur hon sätter en strålkastarbelysning på kvinnorna i målningen. Det är belysningseffekterna som är det stora med henne. Och känn ögonblicket! I andra avbildningar av samma bibliska motiv är dådet redan gjort. Blodet har stelnat. Men här stänker det så att man ryggar tillbaka! Gentileschi målade händelsen medan den pågick – som en ögonvittnesskildring av en terrorattack.

Finns att se: Museo di Capodimonte, i Neapel.

Värde i dag: – Den här såldes på auktion 2019 för 40 miljoner kronor.

 

’’Det här är en stil för socialgrupp 1, den yttersta aristokratin.’’

2. Självporträtt i stråhatt

Konstnär: Élisabeth Vigée Le Brun (1755–1842).

Målad: 1782.

Mått: 97 x 70,5 cm.

Stil: – Det här är klassisk rokoko, det pompösa och eleganta lite svala frasmåleriet, med utsvängda virvlande rörelser. En tidig dandystil, ofta med en erotisk underton. Här finns inga kyrkliga budskap. En fest för ögonen helt enkelt. Det här är en stil för socialgrupp 1, den yttersta aristokratin.

Därför är detta en milstolpe: – Det här kan se oförargligt ut i dag, men i själva verket står Le Brun på en feministisk barrikad. Det är rätt modigt att som kvinna visa sig i en galaklänning med sin palett. Man ska komma ihåg att i svenska och även franska herresäten satt kvinnorna i den här samhällsklassen stillsamt och broderade. Här ser vi i stället en kvinna från samma klass som vågar ta ett steg extra.

– Le Brun kunde som 15-åring försörja sig själv och familjen som professionell porträttmålare. Hon blev Marie Antoinettes hovmålare och valdes in i tio europeiska konstakademier.

Så togs den emot: – Hennes självporträtt väckte skandal i tidens konstkretsar eftersom hon visade tänderna på porträtten, något som dittills aldrig skett i porträttkonstens historia.

Titta extra noga på:

Finns att se: National Gallery, London.

Värde i dag: – Ett par miljoner. Men det finns porträttmålningar av henne som sålts för 50 miljoner. Sveriges stora namn från den här tiden, Anders Roslin, säljs vanligen för omkring en halv miljon.

 

’’Hon gjuter liv i de döda ytorna.’’

3. Valsen

Konstnär: Camille Claudel (1864–1943).

Målad: 1889–93.

Mått: 41,5 x 37 x 20,5 cm.

Stil: – Hon är en av impressionisterna. Men stilen här är art noveau (”jugend”, i Sverige) med böljande växtornamentik som formspråk framför allt.

Därför är detta en milstolpe: – Claudel är ett typexempel på en kvinna som glömts bort i skuggan av en manlig stjärna. Hon var assistent åt den berömde skulptören Auguste Rodin, men klev sedan fram som ett namn i sin egen rätt.

Så togs den emot: – Positivt. Men hon var fullständigt bortglömd tills för omkring 20 år sedan då hon dök upp med en skulptur – i svenska Antikrundan faktiskt – som såldes för 1 miljon på auktion, ett världsrekord för hennes verk då.

Titta extra noga på: – Se ytorna som inte är släta, det är när man ser sånt som man ser det verkliga personliga avtrycken i en skulptur. Jämför t ex med Carl Milles, vår stora svenska skulptör, han är känd för sina välpolerade ytor. Detsamma gäller för antikens alla grekiska och romerska skulpturer. Men Claudel gjuter liv i de annars mer döda ytorna, det är där hennes storhet ligger.

Finns att se: Musée Camille Claudel, i Nogentsur-Seine i Champagne 10 mil öster om Paris.

Värde i dag: – Upp emot 10 miljoner kronor.

 

’’Hon är den dyraste kvinnliga konstnären i dag.’’

4. Spindel

Konstnär: Louise Bourgeois (1911–2010).

Skapad: 1996.

Mått: 4,4 x 6,7 x 5,2 m.

Stil: – Modern installationskonst. Bourgeois var en fransk-amerikansk artist mest känd som sina storskaliga skulpturer av bland annat spindlar.

Därför är detta en milstolpe: – Därför att hon slog igenom 1982 vid 71 års ålder. ”Jag arbetade i fred i 40 år före dess”, berättade hon själv. Har beskrivit sitt konstnärskap med att hon i hela sitt liv strävat efter att förvandla bilden av kvinnan ”från ett objekt till ett aktivt subjekt”. Och att hon genom konsten bearbetat sina traumatiska barndomsupplevelser av pappans besvikelse av att inte ha fått en pojke som han förväntade sig, utan en flicka.

Titta extra noga på: – Känn den skräckblandade glädjen. Formatet gör det extra läskigt. Det här är ingenting för barn. Det bjuder en emot att gå nära hennes konst. Hon skapar ett känslomässigt besvärande läge hos betraktaren. Hon bryter med den tradition som säger att konst ska vara något vackert att vila ögonen på.

Finns att se: Garage Museum of Contemporary Art, i Moskva.

Värde i dag: – Hon är den dyraste kvinnliga konstnären i dag. Den här såldes i maj 2023 för omkring 300 miljoner kronor. Att gå från intet till hundratals miljoner vid så hög ålder är hon ensam om. Sena verk i en konstnärs liv brukar vara de som kostar minst, när deras ”bäst föredatum” inträtt, men med henne är det tvärtom. Det är galet unikt.

’’Hon blir en ikon och visar att frigörelse är möjligt.’’

5. Diego och jag

Konstnär: Frida Kahlo (1907–54).

Målad: 1949.

Mått: 30 x 22 cm.

Stil: – En blandning av den tidens realism och att väva in tankvärda filosofiska resonemang i motivet. En ganska lekfull stil, som här där hon har en bild av sin berömde make i pannan.

Bakgrund: – Frida Kahlo börjar måla som 18-åring när hon ligger sängliggande efter en svår trafikolycka. Hon gifter sig några år senare med Diego Rivera (1886–1957), Mexikos och hela Latinamerikas mest kände konstnär vid den här tiden, och paret Rivera-Kahlo blir ett världsberömt konstnärspar. Hon för sina feministiska och politiska motiv, och för att hennes konst bidragit till att ge den relativt nybildade staten Mexiko sin identitet.

Därför är detta en milstolpe: – För att hon är en ikon, en banbrytande kvinnosakskvinna som står högst upp på barrikaderna. Hon blir en förebild för hela synen på att uppror, och frigörelse, är möjligt. Framför allt i Latinamerika. Man kan tänka sig att Che Guevara hade hennes bild på väggen hemma i kammaren innan han själv blev ett världsnamn.

Titta extra noga på: – Här ser vi en person som kämpar för att ta plats, fullt förståeligt eftersom hennes make under hennes livstid alltid blev mer upplyft än hon.

Finns att se: Museo de Arte Latinoamericano (MALBA), i Buenos Aires.

Värde i dag: – Prisutvecklingen på Kahlo har varit enorm. Den här såldes för ”bara” 10 miljoner 1990 men för hela 260 miljoner kronor 2021. Precis som när det gäller van Gogh har intresset ökat p g av ett mycket fascinerande människoöde.

’’Hon ses som den amerikanska modernismens moder.’’

6. Lake George reflection

Konstnär: Georgia O’Keeffe (1887–1986).

Målad: 1922.

Mått: 84 x 147 cm.

Stil: – Drag av abstraktion, men ändå motiv som går att urskilja. En egensinnighet som liknar svenska Hilma af Klints, med likande färgrika motiv. Men O’Keeffe håller sig på jorden medan af Klint befinner sig uppe i himlen.

Därför är detta en milstolpe: – För att O’Keeffe har kallats ”den amerikanska modernismens moder”. Hon ställs ut redan 1916 av Alfred Stieglitz, den tidens kultfigur nummer ett i amerikanskt konstliv, han är ”gud”, en ”strindbergsk” kulturdemon. Men efter berömmelsen på 1920-talet lämnar O’Keeffe New York och Stieglitz värld, och bosätter sig i New Mexicos ödemark där hon lever eremitliv. De landskapsmålningar hon skapar där fångar den orörda naturen, det finns inga människor i hennes verk.

Så togs den emot: – Med applåder. Och stolthet. Som en som grundmurat känslan av en egen amerikansk identitet i färdenesjorden.

Titta extra noga på: – Se den upplösta landskapsteckningen och speglingen på vattnet. Det är ofta konstnärer som upptäcker de mest pittoreska orterna som sedan blir turistmål. Jämför med eskimån som har 13 beteckningar på vilken snö hen ser just i dag. Det är koder som även en konstnär som O’Keeffe besitter. Det finns också en svensk koppling här eftersom O’Keeffe var inspirerad av ”The group of seven” som på 1890-talet kunde ses på en utställning i USA anordnad av Anders Zorn, som spred bilden av hur skandinaviska målare avbildade naturen.

Finns att se: San Francisco museum of modern art.

Värde i dag: – Det handlar om flera hundra miljoner. O’Keeffe börjar närma sig de största amerikanska namnen, och kommer kanske att ta ytterligare kliv.

 

’’Det här förnjöds av naziregimen.’’

7. Tempera 78

Konstnär: Nelly Walden (1887–1975).

År: Målad: 1917.

Mått: 47 x 33 cm.

Stil: – Tysk expressionism. En stil som växer fram under den s k Weimarrepublikens oroliga år under och efter första världskriget. Det är en stil som nazisterna 1937 förklarar som ”degenererad” och ”oönskad” och förbjuder att visas i Tredje Riket.

Därför är detta en milstolpe: – Därför att hon, som är född i Karlskrona, råkar stöta på en tysk, Herwarth Walden, flyttar med honom till Berlin där han driver Der Sturm – världens genom tidernas mest inflytelserika konstgalleri. Nelly Walden inspireras av Vasilij Kandinskij och de andra banbrytande konstnärer hon träffar där och börjar själv som första svensk måla abstrakt konst. Hon är en av de personer som spelar störst roll för att konstvärldens epicentrum efter mer än 100 år nu flyttas från Paris till Berlin.

Så togs den emot: – Med avsky, av konstkritikerna. Paris var ju så vänligt i sin konstform, med pastelligt vackra målningar, och nu kommer ångestladdat brutalt och tempostarkare konst från Tyskland. Men så småningom blir många av de här expressionistiska konstnärerna lärare i den berömda Bauhausskolan i Berlin, där konst och arkitektur av modernt snitt på 1920- och 30-talen sprids över hela världen.

– Nelly Walden bygger själv en stor egen konstsamling som hon sedan testamenterar till de stora konstmuseerna i Europa, varav en del till Landskronas konstmuseum.

Titta extra noga på: – De ganska råa, grälla färgerna. Och det höga tempot i penselföringen. Det visar att det är en tempostark person som håller i penseln. Det här är ingen lugn bild. Den är ett tecken i tiden. Det är så här det ser ut i Tyskland vid den här tiden – människor svälter, det är uppror i luften och på gatorna slåss vänster- och högermiliser.

Värde i dag: – Förvånansvärt billigt. Hennes målningar kostar mellan 20 000 och 150 000 kronor. Hon lider fortfarande av att vara kvinna skulle jag vilja påstå.

 

’’Hon är dåtidens influencer – som hyllar kvinnans frigörelse.’’

8. Självporträtt i grön bugatti

Konstnär: Tamara de Lempicka, (1898–1980).

Målad: 1929.

Mått: 35 x 27 cm.

Stil: – Det här är art deco – plus lite kubiserande former. Art deco är en stil som växer fram i Frankrike under 1920-talets mitt, men sen sprider sig över världen och blir oerhört populär – och är det än i dag – inom såväl möbelkonsten som arkitekturen. Vi har inte mycket art deco i den svenska stadsbilden, men i städer som Prag och Miami har stilen satt stort avtryck. Art deco-stilen är färgglatt metallisk, lånar drag från den italienska renässansen, där människorna är ganska kyliga utan synliga känslouttryck.

Därför är detta en milstolpe: – För att Lempicka lyckas kombinera budskapet om kvinnans frigörelse med en hyllning till det dekadenta storstadslivet.

Så togs den emot: – Med både beundran och misstänksamhet. Lempicka var en oerhört vacker ikon som utnyttjade sin kvinnlighet ytterst medvetet och fick kritik för det. Lite som popartisten Madonna i vår tid. Hon glider fram som en reklampelare för det moderna citylivet med långt cigarettmunstycke och drink i handen.

Titta extra noga på: – Den här målningen beställdes som omslag till den tyska kvinnotidningen Die Dame, för att symbolisera kvinnlig frigörelse. En tidstypisk bild av det dekadent framgångsrika dandysamhället. Det här är inget fattigmansmotiv. Lempicka kom själv från ganska små omständigheter i Polen men flyttar till New York och gifter in sig i en välbeställd samhällsklass. Hon representerar den shoppande kvinnan med hög status. Hon är en galjonsfigur. En dåtidens influencer.

Finns att se: Privat ägo, i Schweiz.

Värde i dag: – Den här kostar nog 150 till 200 miljoner. Det finns inga fyndlägen när det gäller hennes konst. Det säljs högst 10 målningar om året, alla hamnar i de stora internationella drakarnas famn.

’’Det här är moderna museets mest omskrivna utställning någonsin.’’

9. Hon – en katedral

Konstnär: Niki de Saint Phalle (1930–2002).

Skapad: 1966.

Mått: 25 x 9 m.

Stil: – En mix av skulptur och installationskonst. En lekfull realism med fokus på det kvinnliga könet. 1866 målar Gustav Courbet en närbild av ett kvinnligt kön som han kallar Livets början. Här drar Niki de Saint Phalle den idén ett varv till, hon bjuder publiken att bokstavligen ta steget in i kvinnokroppen. Titeln Hon – en katedral är en tydlig hyllning till kvinnan.

Därför är detta en milstolpe: – Därför att Saint Phalle är en feministisk ikon. Hon börjar sitt liv som framgångsrik fotomodell men slår sig sedan på konstnärlig verksamhet med sensationellt genomslag. Hon experimenterar med konsten, är t ex den första ”paint ball”-konstnären. Hon monterar skjutanordning och skjuter färgampuller på duken. Hon är en av de första som skapar rörelse i konsten, hennes föremål roterar. Som den skulpturgrupp av henne som i dag står i parken utanför Moderna museet.

Så togs den emot: – Med enormt intresse. Hon – en katedral är Moderna museets mest omskrivna och en av de mest besökta utställningar någonsin.

Titta extra noga på: – Det här är frigörelsetid, och pornografin har just släppts fri. Även inom modefotot balanserar varje bild på gränsen mot pornografins blick. Niki de Saint Phalle gör med Hon – en katedral ett statement: ”Välkomna – här kan ni traska rakt in i hela härligheten.”

Finns att se: – Ingenstans. Efter den tre månader korta utställningen (4 juni–4 september) rivs verket och delarna kastas bort, som en del av projektet.

Värde i dag: – Verket som helhet hade nog kostat 1 miljard i dag. Småskulpturer av henne kostar mellan 3 och 5 miljoner styck. En bordsskulptur går på 150 000.

 

’’Abramovics konst kan man oftast inte äga.’’

10. Artisten är här!

Konstnär: Marina Abramović (f 1946).

Skapad: 2010 på MoMa i New York, och har sedan dess ställts ut på flera andra ställen i världen.

Stil: – Body art, en form av perfomancekonst där den egna kroppen är en del av den konstnärliga verktygslådan. Här är också greppet att åskådaren får vara en del av konstverket.

Därför är detta en milstolpe: – I verket på bilden sitter konstnären på en stol och bjuder in besökare att slå sig ner på stolen vid andra sidan bordet. Tanken är att undersöka vad som händer i kropp och tanke, när människor möts i en ordlös kommunikation. Det är lite som när man som barn tävlade i att stirra på varandra och ser vem som kan låta bli att falla i skratt.

Så togs den emot: – Med stor fascination. Om Ai Weiwei är världens största konstnär av manlig kön i dag kan man säga att Abramović är den största kvinnliga. Hon uttrycker sig på helt nya och oväntade sätt, skapar nya psykologiska fält för den konstnärliga verksamheten.

Värde i dag: – Abramovićs konst kan man oftast inte äga. Hon är en liveuppträdande kreatör, det är upplevelsen hon tar betalt för. Det finns dock videokonstverk som säljs, och de kan kosta upp till 400 000 kronor.

Publicerad i nummer 3, 2023