Fängslande om

brott och straff

Vi besökte: SVERIGES FÄNGELSEMUSEUM i Gävle.

Vår guide: Museichef Desirée Kjellberg.

Guidens favorit: ”Slottshäktet – eftersom jag är väldigt starkt emot dödsstraff är det viktigt att vi berättar om de hemska straff som fanns.”

Fönstrets favoriter: Den bevarade cellen med ”Stickan”, en intern från 70-talet, här avbildad i dockform i naturlig storlek.

15.58

Det gäller att huka sig när man kliver in i det gamla slottshäktet som är den äldsta delen av Sveriges Fängelsemuseum. Dörrposterna är låga i byggnaden som stod klar 1732.

– Snurra så får du se vad du begått för brott och vilket straff du skulle ha fått, säger museichef Desirée Kjellberg och visar ett stort hjul fullt med historiska företeelser och deras straffsatser.

Det visar sig att jag 1720 varit full en söndag och därför får sitta i skamstocken utanför kyrkan tre söndagar i rad. Värre gick det om jag stulit för stora värden i slutet av 1500-talet. Som kvinna blev man levande begravd. Hjulet är fullt med liknande exempel och används för att få i gång diskussionen om hur vi förr såg på brott och straff.

16.07

Genom ett plexiglas under våra fötter skymtar något.

– Det är en av de två fängelsehålor som hittades när man renoverade på 1930-talet. Där satte man fångar som var extra rymningsbenägna och de som bara fick vatten och bröd. Gustav III förbjöd fängelsehålor så de flesta grävdes igen i slutet av 1700-talet.

16.19

I beredningsrummet, en enkel cell med en smal säng, sitter en figur föreställande Sigrid Olsdotter Granlund. Dörren har extra stor låsbygel och fönstret dubbla galler. Hon inväntar dödsstraff efter att ha funnits skyldig till att ha mördat sitt nyfödda barn.

– Kvinnor i hennes situation hade ofta inget val, även om just Sigrid var ovanlig eftersom barnafadern erbjöd henne giftermål. Men hon tackade nej.

16.32

Plötsligt träffar vi något av en kändis. Prästen Erik Jansson satt fängslad här efter att ha brutit mot konventikelplakatet som innebar att man enbart fick predika i kyrkan, inte hemma eller i något som kunde lika en egen frikyrka. I mitten av 1850-talet flydde han och ett antal anhängare undan svenska myndigheter och grundande samhället Bishop Hill i USA.

– Det här tycker vi är viktigt att visa framför allt för våra skolbesök. I dag kommer det flyktingar till Sverige, då flydde det folk från Sverige.

16.47

Vi kliver ut i snöyran och tar oss in i det stora cellfängelset som stod klart 1847 och användes ända fram till 1986.

– Det pågick en stor fängelsereform och liknande fängelser byggdes i hela Sverige. Tanken var att fångarna genom isolering och läsning av Bibeln skulle bli nya människor. De fick 30 minuters rast varje dygn, resten av tiden satt de i sina celler.

17.02

Att få kommunicera verkar vara ett grundläggande behov. Det tyder i alla fall den stora samling lappar som hittades när ventilationssystemet renoverades.

– Vi trodde först det var skräp, men när vi tittade närmare såg vi att det var lappar. De fick inte skicka sådana till varandra, så direkt man läst sin lapp stoppade man ner dem i ventilationstrummorna så personalen inte skulle hitta dem.

17.19

I en cell pryds väggarna av vackra tavlor från många olika årtionden, målade i fängelse. Två av Isaac Grünewald.

– Han satt på Långholmen ett tag efter att ha attackerat en tjänsteman. Han fick fortsätta måla även under fängelsevistelsen, och tavlorna berättar om tiden han satt inlåst.

17.32

Intresset för brott och blodiga dåd är inget nytt. Det märks i cellen som tar upp de sista avrättningarna i Sverige. Det som i en dåtida skrift kallades Alfta-dramat väckte stor uppmärksamhet. Men när det visade sig att den dödsdömde Per Johan Pettersson blivit frälst i fängelset ville många att han skulle benådas.

– Den första offentliga demonstrationen mot dödsstraff ordnades och en namnlista för att benåda Per Johan från dödsstraffet samlade 5 700 namnunderskrifter. Det skrevs två motioner till riksdagen, men det hjälpte inte.

Plus: Det pedagogiska sättet man berättar om brott, straff och avrättningar utan att frossa i blod och groteska detaljer.

Minus: Det är trångt i de gamla cellerna och därmed svårt att coronaanpassa på samma sätt som en stor konsthall kan göra.

Bonus: Sök på ”Sveriges Fängelsemuseum” och ”Föremålen berättar” på Youtube. Där guidar museets antikvarie Katarina Kallings om bland annat latrinhinkar, nycklar tillverkade av rymningssugna fångar och hemliga meddelanden.

Publicerad i nummer 1, 2021