Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Museibesöket

En blodig idyll

Vi besökte: KALMAR SLOTT.

Vår guide: Slottschef Mimmi Mannheimer.

Guidens favorit: Kuretornet.

Fönstrets favorit: Vaktmästarbostaden, nu slottschefens kontor.


17:15

Om Harry Potter tagit kvasten till Sverige så skulle han ha känt sig som hemma på Hogwarths om han hade landat i den fortifikationsverksomgärdade trädgården framför Kalmar slotts vaktmästarbostad. Nästan så att jag förväntar jag mig att en äkta trollkarl ska öppna när jag knackar på glasdörren i huset från 1909. Men så klart är det en alldeles verklig slottschef, Mimmi Mannheimer, som hälsar välkommen till sitt bedårande kontor.


17:20

Det är tidigt på säsongen så halvvägs över vallgraven möter vi några enstaka besökare, som är danskar. När de får klart för sig att de är museichefen som kommer gående över vindbryggan kan de inte låta bli att fråga om den första danska drottning Margareta (1353–1412) verkligen har varit här. Mimmi Mannheimer lyser upp.

– Oh ja! Drottning Margareta och Erik av Pommern, red in här 1397 efter att han blivit krönt till kung, med biskopar och hela följet och så skrev de under Kalmarunionsbrevet här inne på slottet.

Danskarna häpnar, säger ”vad sjovt!” och tackar för upplysningen.


17:25

Om Fönstret hade varit här på sommaren hade vi i stället mötts av skådespelare klädda som prinsessor, hovmusikanter och gycklare.

– Då kan man träffa Erik XIV eller Gustav Vasa här på vindbryggan, säger Mimmi Mannheimer.


17:30

Borggården är som hämtad ur en saga. Men Gustav Vasas son Johan III tyckte inte de släta murade slottsväggarna var fina nog utan lät måla fejkade fasadstenar på dem. Tekniken kallas tromp l’oeil (lura ögat på franska) och var högsta mode på 1500-talet.

– Gustav Vasa och hans söner Erik och Johan ville göra Kalmar slott till ett ’finslott’, det skulle synas att de var riktiga europeiska furstar och inte bara några som grabbat åt sig makten.

Vi är på väg till slottschefens personliga favoritrum, det så kallade kuretornet, efter vaktkuren som finns inmurad i väggen, längst ner i det där tornet från 1200-talet som danskarna var så nyfikna på.

– Här i vaktkuren stod soldaterna, förmodligen även den dagen när Margareta och Erik av Pommern red in här, berättar hon.

De kala stenväggarna och valven påminner om en gotländsk kyrka.


17:35

I det 800 år gamla stengolvet finns ett rejält brunnslock av trä.

– Det var viktig med färskvatten, slottet var ju belägrat mer än tjugo gånger.


17:40

Vi går över ett hallgolv som består av rövade katolska gravstenar, uppför kungstrappan och kliver in i Gröna salen. Namnet kommer från färgen som de väldiga takbjälkarna hade innan ångorna från brännvisbryggeriet i salen under blekte bort den på 1700-talet.

– Titta på utsikten!

En ensam joggare och en hundägare möts på stigen som slingar genom Kalmarsundsparken. Det ser idylliskt ut, men slottschefen vet att berätta vad som döljer sig under gräsmattorna invid havet.

– Här har vi kämpat mot danskarna i all evinnerlig tid, det har utkämpats många slag.

Skeletten som arkeologer grävt fram har ofta otäcka skador efter svärd och ett slags vapen med spikar.

– När kommunen skulle anlägga en sandstrand här för några år sedan var de tvungen att göra en arkeologisk utgrävning först. Man vill ju inte att barnen ska sitta på stranden och gräva upp skelettdelar med sina spadar.


18:00

Sedan får vi skynda genom resten av slottet. Här och var finns spår av hur det genom århundranden fått förfalla och i stället använts som bland annat spannmålsmagasin och fängelse. Jag drabbas omedelbart av lust att komma tillbaka och gå någon av specialvisningarna, helst den om de kvinnor som satt fängslade här på 1700-talet.


Plus:
Läget! Slottet ligger i havsbrynet, med utsikt mot Öland.

Minus: Kanontornen, de så kallade postejerna, är bara öppna under specialvisningar.

Bonus: Utställningen om Gustav Vasa, som för 500 år sedan landsteg på Stensö utanför Kalmar.

Publicerad i nummer 2, 2020