Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Museibesöket

”Wow!”... häftigt att se hur konstverket blev till

Vi besökte: SKISSERNAS MUSEUM i Lund.
Vår guide: Frida Stenmark, museikoordinator för värdskap och förmedling.
Guidens favorit: Vera Nilssons skiss till den 15 meter långa väggmålningen Händer för Djurgårdsskolan i Eskilstuna, 1953–54.
Fönstrets favorit: Utdragslådorna med glasskivor fyllda med modeller och skisser.


13.00

Mitt i Lund ligger ett världsunikt museum. Ja, för Skissernas museum började redan på 30-talet samla in modeller och förarbeten när ingen annan var intresserad. Idén kom från Ragnar Josephson, professor i konsthistoria.

– Han ville låta sina studenter ta del av det han själv kallade ”konstverkets födelse”.


13.07

Det är svårt att känna något annat än ”wow!” när man kliver in i museets första sal. Det är högt i tak – riktigt högt – och på nästan varenda kvadratcentimeter av väggarna hänger det verk i olika stadier av färdighet. Salen har svenskt tema och här ryms allt från enorma tavlor till en fem meter hög modell till det som sedan blev en bronsstaty.


13.20

Högt upp nära taket hänger en tavla som ser i princip helt klar ut. Men den färgglada oljemålningen Svenska sjömän i främmande hamn av Hilding Linnqvist är inte slutprodukten, utan användes som förlaga till det vävda verket.

– Det är en väv som hänger i tidskriftssalen på Stockholms stadsbibliotek. Den har bleknat efter 90 år, men här kan vi se hur det var tänkt att se ut.


13.25

Vi går vidare till internationella salen. Frida Stenmark berättar att utländska besökare ofta häpnar inför verken.

– Vi har fått reaktioner som: ”Hur kan det här lilla museet i Lund ha detta som jag ser varje dag i Paris?”


13.40

Internationella salen skulle också kunna kallas franska salen, för det finns mycket franskt här inne, framför allt många modernister. Bland annat hänger här två enorma kolskisser av Henri Matisse. Dessa gjordes när en vän till honom berättade att klostret hon befann sig på behövde hjälp till sitt nya kapell.

– Före denna skiss gjorde han över 200 versioner av enbart madonnans ansikte. Och ändå ser man att han suddat och gjort om. Någonstans är det lite skönt att se att till och med en konstnär som Matisse inte blir nöjd utan måste göra om.


13.50

I ett mindre rum hittar vi modeller av August Strindberg gjorda av Carl Eldh. Den mest kända är Den irrande titanen som står i Tegnérlunden i Stockholm.

– Strindbergsällskapet körde runt en modell i gips på skottkärra till olika platser för att se var den skulle passa bäst.


14.05

Coronasamling. En trappa upp finns ett urval av de 500 konstverk av 350 konstnärer som köptes in för att stötta konstnärer under coronapandemin. Statens konstråd och Moderna museet fick 25 miljoner var för att köpa in konst av nu levande konstnärer verksamma i Sverige. De ställs ut tillsammans innan de ska placeras ut i statliga verksamheter.


14.14

Det bränner till när vi går in i rummen om monument och minnesmärken. Här finns förarbeten till flera omdebatterade verk: De svarta skulpturerna vid Nybroplan i Stockholm som uppmärksammar Raoul Wallenberg är ett exempel. Zlatanstatyn ett annat. Men nog kunde förslag till statyer väcka heta känslor även förr. Som Sven Bobergs bidrag i tävlingen som skulle ta fram ett nytt nationalmonument. Hans Moder Svea sover, håller på att tappa sin spira och på hennes tron hittar vi Karl XII och Gustav II Adolf i inte alltför smickrande versioner.

– Hans verk skulle vara monumentalt och placeras utanför riksdagen på ett sådant sätt att alla ledamöter skulle tvingas klättra över eller pressa sig förbi för att komma in. När alla bidrag ställdes ut blev det skandalsuccé och många gick dit bara för att se hans förslag. Men blev inget till slut, hela förslaget lades ner.


Plus:
Att se hur ett konstverk vuxit fram ger det en extra dimension.

Minus: Mängden verk gör att det nästan är svårt att ta in allt, räkna med att behöva flera besök.

Bonus: Den fina evenemangssalen som med sin takhöjd ger föredrag och konserter en extra dimension.

Publicerad i nummer 1, 2023