Judiskt liv i Sverige
AV ELISABET WAHL FOTO ELISABET WAHL
Vi besökte: Judiska museet i Stockholm.
Vår guide: Museichef Christina Gamstorp.
Guidens favorit: Den lilla dosan som nyligen skänkts till museet.
Fönstrets favorit: De två vackra sjukhusskjortorna som lånats in från Armémuseum. De är sydda i kattuntyg av judiska skräddare.
Det judiska museet i Stockholm har funnits sedan 1987, men öppnande på en ny plats på nationaldagen 2019. Judarnas historia i Sverige däremot sträcker sig långt tillbaka i tiden.
– Den judiska gruppen har inte alltid haft det så lätt i mötet med majoritetssamhället, berättar museichef Christina Gamstorp.
11.03
På en gata en bit ifrån de största turiststråken i Gamla stan i Stockholm hittar vi Judiska museet. Det ligger i ett hus med en skiftande historia. Här låg Stockholm äldsta bevarade synagoga, och hann vara bland annat polisstation och arkitektkontor innan det blev Judiska museet 2019.
11.07
Vi hinner inte längre än till precis innanför entrén innan vi stannar och tittar på det första föremålet. I en glasmonter ligger en vacker dosa gjord i agat med guldinfattningar Den är så tunn att man nästan kan se igenom den och ser så spröd ut att man knappt vågar tänka tanken på att hantera den.
– Den är ett av museets senaste inköp och är tillverkad av en juvelerarfirma som ägdes av de första judarna som trots judereglementet fick svenskt medborgarskap, säger museichef Christina Gamstorp.
11.13
Den judiska historien i Sverige är en historia av att inte släppas in i majoritetssamhället. Innan besökarna kommer in i själva huvudutställningen passerar man utdrag från några av de många lagar och regler som under århundraden har reglerat det judiska livet.
– 1782 kom till exempel judereglementet. Det var starkt diskriminerande och reglerade var judar fick bo och vad de fick arbeta med. Judar fick till exempel inte vara med i något av skråna och därför hamnade många inom handeln. Judarna fick inte heller bli svenska medborgare utan var medborgare i den judiska nationen.
11.25
Ett av Judiska museets mål är att visa att judarnas historia också är Sveriges historia. För ibland verkar det ha glömts bort. Ett tydligt exempel på det är den predikstol från tidigt 1800-tal som står en våning upp. Den hamnade på Historiska museet där det judiska ursprunget tappades bort. I stället fick den vara från en ”okänd kyrka” Ett misstag som visade sig vara tur i oturen.
– Historiska museet hade i uppdrag att samla kristen kyrkokonst och hade man vetat att den kom från en synagoga så hade kanske gallrats ut Det känns fint att den har fått komma tillbaka hit.
11.37
Lite längre bort i lokalen hänger ett stort antal gamla trägalgar från olika klädbutiker. Den geografiska spridningen är stor: det är butiker från Luleå, Stockholm, Göteborg, Borås och många andra städer.
– Alla de här butikerna drevs av judar och vi vill visa hur nära varandra den judiska och den svenska gruppen har levt.
11.48
Vi går vidare och kommer till ett antal höga travar av kuvert och buntar av olika dokument. Det är brev som skickades till Sverige från 1933 fram till 1942. Alla handlar om samma sak: brevskrivaren ber att få komma till Sverige antingen ensam eller med familjen.
– Nästan alla fick samma standardsvar att de inte fick komma hit.
12.01
Museets tidsaxel avslutas under tiden efter andra världskriget, då det judiska livet blomstrade. Det kom 20 000 judar till Sverige direkt efter kriget och hälften som kom stannade. Vi tittar på några små plåtburkar som visar sig vara insamlingsbössor.
– Sådana här stod i många judiska hem och pengarna samlades in för att bland annat gå till trädplanteringar i Israel.
12.09
Vi avslutar uppe på en läktare där dåtidens kvinnor satt när de besökte synagogan. Nu hänger här några riktigt pampiga porträtt. På en bänk har färglagren tagits bort så att de ursprungliga milda kulörerna ser dagens ljus igen. Det känns symboliskt för det museet vill säga: skrapar man bara lite på ytan så blir det tydligt att det judiska livet och den judiska kulturen funnits i Sverige sedan många århundraden tillbaka.
Plus: Sättet att presentera föremålen och historien inbjuder till egna reflektioner kring hur Sverige sett på den judiska minoriteten genom århundradena.
Minus: Museets begränsade yta gör att det är ganska trångt. Man vill veta mer om det mesta.
Bonus: Det anordnas också föreläsningar, filmvisningar och musikkvällar för den som vill veta mer om det judiska livet i Sverige då och nu.
Publicerad i nummer 2, 2022
