Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Förr

Tutankhamons grav

– 100 år av egyptomani, ”förbannelser” och kontroverser

Upptäckten av Tutankhamons grav för 100 år sedan orsakade rena Egyptenfebern i världen. Modet, konsten, arkitekturen – allt fick en dos av faraonernas glans. I dag slåss Egypten och andra f d kolonier fortfarande för att få tillbaka sitt kulturarv. Ett sätt är att bygga nya högklassiga museer för att visa upp sina skatter – som Stora egyptiska museet, som i höst öppnar i Giza i Egypten.

ARKEOLOGI
När: Den 16 februari 1923.
Därför att: Då öppnades Tutankhamons 3 000 år gamla och orörda grav.

Den engelske egyptologen Howard Carter knöt försiktigt upp repet i sigillet på dörren och öppnade gravkammaren. Efter att lyft bort locket på sarkofagen såg han honom, ”pojkkungen”, mumifierad, med ansiktet täckt av en guldmask. Carter hade hittat Tutankhamons gravkammare, och den hade legat ostörd i över 3 000 år.

Nyheten hamnade på förstasidorna världen över. Alla andra faraogravar hade plundrats på sina rikedomar genom århundrandena. Men Carter hade på känn att det kanske fanns åtminstone en ostörd grav i dalen.

En engelsk adelsman, den stormrike lord Carnarvon vars slott, Highclere Castle, långt senare kom att användas som inspelningsplats till tv-serien Downton Abbey. trodde på Carters teori. Han förklarade sig villig att bekosta utgrävningar i Konungarnas dal där faraonerna begravdes och 1907 inledde Carter arbetet. Hans team grävde och grävde men några fynd gjordes inte. Lord Carnarvon tröttnade till slut. Våren 1922 meddelade han Carter att denna säsong skulle bli den sista han betalade för om inga fynd gjordes.

Och så hände det. Den fjärde november 1922 kom en pojke bärande på vattenkannor och snubblade över en sten. Det var första steget på en trappa som ledde ner i marken. Längst ner fick Carter se en dörr som var dekorerad med hieroglyfer och till synes orörda sigill. Försiktigt gjorde han ett litet hål med en mejsel och lyste in med en lampa. ”Kan du se något?”, frågade lord Carnarvon otåligt. ”Ja, underbara saker!”, svarade Carter.

Och det var underbara saker. En vacker tronstol, skulpturer, en triumfvagn, en säng i guld och mycket annat. ”Pojkkungen” kom att trollbinda världen. Det utbröt ”egyptomani”. Som kom att påverka dammodet, med klänningar, blusar i tyger och snitt inspirerade av det forntida Egyten. Inom heminredning blev det trendigt att ha tyger i ”egyptiskt grönt”, ”Luxorblått” och ”papyrusbrunt”. Byggnader i art decostil försågs med egyptiska detaljer och Tutankhamon fick pryda förpackningar till allt från smink till cigaretter.

Men det utbröt också en myt om en förbannelse. Den 23 april 1923 avled lord Carnarvon i Kairo av blodförgiftning efter att ha bitits av en mygga. Finansiären George Jay Gould I dog den 16 maj samma år efter att ha besökt gravkammaren. Sir Archibald Douglas Reid, som röntgat mumien, dog året efter. Sir Arthur Conan Doyle, författare till Sherlock Holmes, hävdade att dödsfallen berodde på egyptiska präster som manat fram en ”ond ande” att vaka över Tutankhamon i hans grav. Men Howard Carter själv föll åtminstone inte omedelbart död ner. Han avled först 1939, 64 år gammal.

Redan greker och romare hade fascinerats av den egyptiska kulturen. Under renässansen blev det populärt bland kungligheter och adel att ha egyptiska objekt i sina ”kuriosakabinett”, föregångarna till dagens museer. Det som riktigt satte fart på ”egyptomanin” var dock Napoleons invasion av Egypten 1798. Med sig hade han bortåt 160 vetenskapsmän och konstnärer. Resultatet, Description de l’Égypte (Beskrivning av Egypten), blev klart först 1829 och var då det största bokverket som någonsin givits ut.

Snart uppstod en vild jakt på egyptiska konstskatter. Och 100-årsjubileet av öppnandet av Tutankhamons grav markeras i en tid av en hätsk debatt. För även om inventarierna i graven fick stanna kvar i Egypten så har väldigt många andra objekt försvunnit ur landet.

1970 tillkom Unescos konvention om skyddandet av kulturell egendom, i syfte att stoppa plundring och smuggling. Den gällde dock inte retroaktivt. Men allt fler anser att gränsen 1970 är oförsvarbar. Att plundring är plundring, när den än utfördes. Det vanligaste argumentet som förts fram av dem som vill behålla de plundrade skatterna är att de respektive länderna inte haft kapacitet att ta hand om dem på ett bra sätt. Det är ett argument som inte längre håller längre. I slutet av året öppnas ett nytt stort museum i Egypten, i Giza, i anslutning till pyramiderna, Stora Egyptiska Museet, med över 100 000 objekt. Eller ”underbara saker” som Howard Carter skulle ha sagt.

Publicerad i nummer 3, 2023

Fler av Stig-Björn Ljunggrens artiklar i tidningen Fönstret: