Fönstret

Utvandringen 

– fick Sverige att vakna

1907. En femtedel av Sveriges befolkning har gett sig av till USA. Den svenska regeringen blir alltmer desperat. Hur ska man få folket att stanna i landet?

EMIGRATIONSUTREDNINGEN

När: 1907.

Varför: Den svenska regeringen ville desperat stoppa massflykten från Sverige. Emigrationsutredningen ledde till att den svenska staten reformerades för att bättre underlätta medborgarnas liv.

Utvandringen var en stor traumatisk händelse för vårt land. Mellan 1840 och 1920 lämnade upp till 1,5 miljon svenskar sitt fosterland för att söka lyckan västerut, framför allt i USA. Ett tag var Chicago Sveriges näst största stad i världen, efter Stockholm. Var femte svensk var amerikan. I dag beräknas nästan lika många amerikaner vara av svenskt påbrå som det bor folk i Sverige.

Det är svårt att föreställa sig vilken enorm betydelse denna folkvandring hade på sin tid. Och vilka de varaktiga konsekvenserna av den här händelsen har haft för samhälle och politik – ända in i vår tid.

En uppenbar konsekvens var att Sverige slapp en revolution. Missnöjet med läget i landet tog sig andra uttryck. Folk röstade med fötterna i stället för att göra uppror, vilket annars hade varit det traditionella sättet att reagera.

Men de styrande oroades naturligtvis djupt av att folk lämnade landet. Utvandringen skapade därför ett omvandlings- tryck. Ett resultat var att politikerna helt enkelt tvingades att väcka liv i sin statsapparat. Göra myndigheterna aktiva på ett sätt de inte alls hade varit fram till nu. Om medborgarna ska fås att stanna i landet måste staten visa att den högst konkret kan ge dem en grundläggande välfärd.

En konsekvens var att politikerna försökte öppna upp glesbygds-Sverige för ett slags inrikespolitisk emigration, exempelvis genom Inlandsbanan. De jordhungrande skulle ges chansen att kunna odla upp svensk vildmark istället för amerikansk prärie. På samma sätt blev egnahemsrörelsen ett sätt att bromsa utlandsflytten och erbjuda alla en egen tuva här hemma.

Emigrationen innebar också en knuff framåt för socialpolitiska reformer. Sociala band i familjer och bygder slets sönder när de yngre emigrerade. Det offentliga fick börja kliva in för att de äldre skulle kunna försörjas. Andra reformer stimulerades också, som demokratiska fri- och rättigheter.

Många av emigranterna kan betraktas som ett slags religiösa flyktingar. Den svenska statskyrkan gillade inte fritänkare och många av dem som trots allt ville tänka som de själva ville om Gud reste västerut och stannade där. Det här var ett allvarligt bakslag för den svenska konservatismen som sedan dess inte riktigt har hämtat sig. Sverige avkristnades snabbare på grund av emigrationen.

Vi ska också komma ihåg att det inte var de fattigaste som reste från Sverige – snarare tvärtom. De mest aktiva och hyggligt välbeställda hade både modet och plånboken att köpa enkel biljett till det nya landet. Det gjorde att A-laget lämnade plats åt B-laget. Som onekligen kom att blomma upp och klara sig rätt bra ändå.

Emigrationen gjorde således att fler fick chansen att ta initiativ och utvecklas också hemma i gamla Svedala. Vilket stimulerades av att samhället samtidigt blev mer öppet och tolerant.

Den stora emigrationsutredningen, från 1907–1914, blev ett monumentalverk för hur svensk politik utformades efter nog- grann rationell prövning av experter och driftiga politiker.

Sverige fick med emigrationen kulturella och politiska kontakter med den mest dynamiska delen av världen. Emigranterna kom antingen att påverka sitt gamla land med idéer – eller direkt genom att de själva återvände. Inte minst det senare var betydelsefullt.

Här har vi kanske en av förklaringarna till att Sverige anses vara ett av världens mest amerikaniserade länder. Medan andra stora emigrationsländer har haft andra trauman – krig, revolution, uppror – att hantera har vi, förutom emigrationen, i stort sett besparats från nationella katastrofer.

En femtedel av den svenska befolkningen blev amerikaner. Inom en inte alltför avlägsen framtid har vi 10 miljoner som bor i Sverige, varav ungefär en femtedel kommer att ha rötter i utlandet.

Med ett par hundra års perspektiv jämnar det således ut sig.

Publicerad i nummer 3, 2015