Vi är alla Linnés lärjungar
Carl von Linné satt inte bara och sorterade blommor för ”skojs skull”. Nej, det som Sveriges än i dag mest berömda vetenskapsman gjorde, enligt Fönstrets Stig-Björn Ljunggren, var att inventera vad den svenska naturen hade i sitt skafferi. Genom att kartlägga naturen kunde vi också lära oss att bemästra den. Nyttja den.
AV STIG-BJÖRN LJUNGGREN
Linnés första resa
När: Den 12 maj 1732.
Därför att: Den dagen red Carl von Linné i väg på sin första studieresa genom Sverige för att inventera Sveriges natur.
Den 12 maj 1732 red Carl von Linné i väg från hemmet utanför Uppsala på sin första stora studieresa. Den gick till Lappland med syftet att vetenskapligt beskriva detta då i lärdomsstaden rätt okända landskap. Han intresserade sig inte bara för växtlighet och mineraler, utan också för befolkningens kultur och vanor.
Resan har betraktats som den svenska lärdomshistoriens mest välsignade ögonblick. Efter denna kom Linné att göra många fler resor i Sverige och i Europa, och såg också till att hans lärjungar kom att skickas ut i världen.
Tanken bakom resandet var att få ett samlat kunskapsgrepp om naturen – och nyttiggöra den för människorna. Den skulle observeras, systematiseras och göras användbar. Hela Guds skapelse skulle kartläggas och beskrivas, utforskas, ordnas till en helhet.
För teologi och naturvetenskap gick hand i hand, åtminstone inledningsvis. Allt i skapelsen hade en mening. (Det här var 100 år före det att Charles Darwin började antyda att arter faktiskt inte skapats perfekta, utan har utvecklats ur varandra.) Och denna skulle blottläggas genom att vetenskapligt fördjupa sig i insekternas liv, växternas systematik och vädrets makter. Och ännu bättre: Skapelsen var till för människan, som enligt kristendomen var juvelen i skapelsens krona. Människan skulle visserligen vårda djuren och naturen i Guds skapelse. Men genom att kartlägga naturen kunde vi också lära oss att bemästra den. Nyttja den.
Linné försökte ta reda på vilka växter som kunde användas till medicin, färgämne, föda eller te-surrogat. Var odlades oxelträd bäst? Vid vilken tidpunkt sjunger näktergalen och avslöjar korngrodornas ropande att det var dags att skörda korn? Hur kan Norrland uppodlas? Vad plantera för att även karg jord ska hålla kreatur vid liv? Var fanns valnötsträd (bra för att tillverka gevärskolvar)? Vilka jordarter kan användas för att göra porslin – och tobakspipor?
På sina första resor fick Linné utstå många vedermödor. Han tvingades ibland övernatta utomhus, och långt inne i djupaste Norrland tyckte han sig ana helvetet (”Styx”). På Västgötaslätten stormade det så hårt att hans ögon nästan blåstes ur skallen. Men på äldre dagar, när han blivit en högt uppburen nationell stolthet, fick han färdas bekvämare och bo på herrgårdar. Dock fortfarande nyfiken – och ibland upprörd över hur jävligt folk behandlades i gruvor och vid byggnationer.
Det Linné och hans lärjungar gjorde var alltså att inleda en process där människor steg för steg omvandlade landet till nyttighet. Ett förstadium till industrialismens brutala erövring av naturen. Naturen var ett slags skafferi där människorna kunde plocka ut vad som behövdes.
Men Linné hade också en förståelse för naturen och människan som en helhet, det vi i dag kallar för ”ekologiskt tänkande”. Och i våra dagar kan vi se hur naturen är på väg att återta sin roll som något heligt, eller åtminstone något vi måste ha respekt för. Vi kan höra påståenden om att klimatkrisen är ett resultat av att ”Moder Natur slår tillbaka”. Eller anklagelser om att naturen är utsatt för ”våldtäkt”.
Således. I grunden är vi alla lärjungar till Linné. Ser vi en skog med höga furor vet vi att här kan bli fina brädor att bygga ett hus av – men vi förstår också att vi måste plantera nytt efter avverkningen för att på så sätt binda koldioxid och rädda världen.
När vi tillfälligt lämnar tätorten för att ta oss ut i naturen är det dock inte för att hitta timmer att avverka. Vi ser snarare träden som en rent andlig nyttighet – som ska ge oss rekreation och uppbyggelse. Så att vi orkar fortsätta vår kamp i det urbana ekorrhjulet.
• Om Carl von Linné läser du mer i Gunnar Brobergs Mannen som ordnade naturen. En biografi över Carl von Linné, Natur & Kultur (2019).
• På sidan 36 guidar konstexperten Claes Moser till de bästa målningarna genom tiderna av den svenska naturen.
Publicerad i nummer 4, 2019
