Lilian Thuram
– fotbollsstjärnan folkbildare mot rasism
Det före detta franske fotbollsproffset LILIAN THURAM upplevde hur han ”blev svart” när han som nioåring flyttade från Västindien till Paris. – Då tvingade rasismen sig på mig, säger han. Nu driver han en stiftelse mot rasism, homofobi och sexism. I vår föreläser han om jämlikhet i skolor i norra Sverige.
AV KARIN ELFVING
LILIAN THURAM
Ålder: 46 år.
Familj: Två söner.
Bor: I Paris.
Gör: Föreläser i skolor för sin stiftelse Fondation contre le racisme (Stiftelse mot rasism). Utsågs till hedersdoktor vid Stockholms universitet 2017.
Bakgrund: Spelade bland annat för de europeiska storklubbarna Juventus och Barcelona och i franska landslaget.
1. Hur blev du folkbildare?
– Jag ombads ofta av klubbarna att träffa barn i skolor. Den möjligheten använde jag till att prata om rasism. När jag spelade i landslaget gav jag boken Svart hud, vita masker av Franz Fanon till alla svarta spelare i laget. Den ger möjlighet att reflektera över psykologin i att vara svart i ett vitt samhälle.
2. Vad fick dig att starta din stiftelse?
– Det är mitt livs historia. När jag kom till Parisregionen från Guadeloupe som nioåring blev jag svart – rasismen tvingade sig på mig. Hela min uppväxt försökte jag förstå varför den existerade. I slutet av min karriär skapade jag stiftelsen för att använda min status som fotbollsspelare till att ställa frågor till samhället om jämlikhet – rasism, sexism och homofobi.
3. Mottot för ditt arbete är: ”Vi föds inte till rasister, vi blir det.” Varför?
– Rasismen är inget som följer med ett barn när det föds – den finns i kulturen där vi växer upp. Med homofobi och sexism är det samma sak. Sexismen – den äldsta hierarkin i våra samhällen – är så rotad att vi ofta inte tänker på den. Sådana strukturer behöver brytas ned för att vi ska förstå att det inte är något naturligt.
4. Hur gör man det?
– Bara att prata om strukturerna gör oss mer medvetna. De som är i dominansposition – till exempel män eller vita – tänker sällan på att de fungerar som och ses som just män eller vita. De behöver få anledning att reflektera kring det. Problemet är att många som har makt inte vill lämna ifrån sig den.
5. Vad från din fotbollskarriär bär du med dig som folkbildare?
– Jag lärde mig att man blir bättre om man övar outtröttligt på något. En annan insikt är att det går att uppnå också mål som verkar helt omöjliga. Det gäller att tänka långsiktigt och vara uthållig.
6. Hur pratar du om rasism utan att skuldbelägga?
– Här måste vi se upp – ofta säger folk att de blir skuldbelagda för att slippa lyssna till budskapet från dem som är i offerposition. Det är att komma undan alldeles för lätt. Jag skuldbelägger inte, utan ger en bild av situationen. Det är viktigt att förklara varför det ser ut så och hur det går att förändra.
7. Hur hanterar du att själv utsättas för rasism under dina föredrag?
– Genom att förstå varför det sker och förbereda mig på det. När jag uppmanar människor att förändra sina vanor är de flesta inte överens. De känner sig attackerade och då reagerar de ofta med förolämpningar.
8. Du lyckas verkligen fånga ungas intresse. Hur gör du?
– Jag försöker prata så enkelt som möjligt och le mycket, avdramatisera budskapet, hålla mig nära dem och ge exempel från livet. Men jag har ju en fördel i att jag varit fotbollsspelare och vunnit VM.
9. Hur använder du det?
– Vid den första kontakten ser ungdomarna på mig som en tidigare fotbollsspelare. Men om jag sedan inte är intressant slutar de lyssna. Jag träffar ständigt akademiker för att förbättra mina kunskaper. Sedan försöker jag hitta sätt att förmedla tankegångarna på ett enkelt sätt.
10. Du har pratat i mer än 350 skolor under tio år. Tröttnar du aldrig på att säga samma sak?
– Jag upprepar inte alltid saker på samma sätt. Jag hittar inspiration och improviserar, svarar på ungdomarnas frågor. Jag försöker också lära mig mer för att bli bättre. Tematiken tröttnar jag aldrig på.
Tre ledare jag beundrar
JESUS – en sann revolutionär som drev på för att det var dags att göra saker annorlunda. Religioner uppfattas ofta som bakåtsträvande, trots att grundarna var progressiva. Om Jesus var här i dag skulle han arbeta för förändring.
MARTIN LUTHER KING och MALCOLM X – ledare som drev kampen för mänskliga rättigheter och för jämlikhet mellan svarta och vita. De var redo att dö för sina ideal.
FRANÇOISE HÉRITIER – en betydelsefull antropolog som har studerat hierarkin mellan män och kvinnor. Jag har träffat henne flera gånger och lärt mig mycket om ödmjukhet inför dem som besitter stor kunskap.
Publicerad i nummer 1, 2019
