”Jag hade aldrig

använt internet”

– så blev hon de ensamkommandes ledande röst

FATEMEH KHAVARI
Ålder: 23 år.
Familj: Stor familj med många syskon.
Gör: Föreläsare, opinionsbildare, författare med boken Jag stannar till slutet (skriver på en ny bok).
Bakgrund: Grundade år 2017 organisationen Ung i Sverige som fick stor uppmärksamhet efter en 58 dagar lång sittstrejk. Fatemeh blev gruppens ledare.
Utmärkelser: Anders Carlbergs hederspris 2022 för årets revanschist, Martin Luther Kingpriset 2018, Årets gräsrot 2018, nominerad till Kompassrosen och till Raoul Wallenberg-priset.

1. Hur började ditt engagemang för asylrätten?
– Jag såg behovet bland mina skolkompisar – unga ensamkommande afghaner – och saknade en röst i debatten. Jag ville kämpa mot okunskapen och tänkte att om vi berättar om det kritiska säkerhetsläget i Afghanistan så blir det inga fler utvisningar.

2. Vad gjorde dig till ledaren?
– Jag är själv född på flykt i Iran och vet vad det innebär att hamna utanför systemet. Samtidigt var jag inte hotad i Sverige eftersom jag till skillnad från många ensamkommande afghaner hade permanent uppehållstillstånd. Det gjorde att jag hade en annan ork. Jag är också en nyfiken person som inte bara accepterar saker och ting.

3. Hur gjorde du för att mobilisera andra afghaner?
– Jag gick personligen runt på HVB-hem och mötte dem en efter en. Jag sa ”Kom och var med, vi är starkare tillsammans.” De hade redan förlorat hoppet, men jag skakade i dem för att få det att födas på nytt. ”Du måste kämpa innan du drar vidare. De vet inte vart ni ska skickas. Vi ska testa att protestera stort”, sa jag.

4. Vad vann ni?
– Gemenskap och kontakter som knöts mellan målgruppen och civilsamhället. Ingen utvisades i tystnad. Det var stort att driva demokrati i praktiken, att kämpa för ett liv och mot ett system som hade tryckt bort oss gång på gång. Och med gymnasielagen kunde ändå många stanna.

5. Varför sittstrejk?
– Jag kom hit 2015 och hade aldrig använt internet. Jag hade ingen aning om hur världen såg ut. Men i skolan jobbade vi med mänskliga rättigheter och demokrati. För första gången hörde jag om innebörden och jag trodde starkt på det. Jag frågade några på skolan vad strejk betydde och de förklarade. Då kände jag att frågan var så stor att jag inte ville resa mig förrän utvisningarna upphörde.

6. Hur är du som ledare?
– Jag är en bra lyssnare och älskar gemenskap. Jag bär alltid med mig ordspråket: en pinne kan brytas men inte många tillsammans. Jag kan fatta beslut i svåra situationer och är inte rädd för utmaningar.

7. Är du alltid bekväm med att vara ansiktet utåt?
– Ledarskap kräver uppoffring. Jag gav andra hoppet på bekostnad av att förlora mitt eget. Ledarskapet gjorde mig extremt utsatt som person. Men gemenskapen och att prata ärligt och öppet med människor har hjälpt mig att inte backa eller bli rädd.

8. Vad har du för tips till andra som reagerar över orättvisor?
– Man behöver inte förändra hela världen eller hela Sverige. Det räcker att titta runt omkring sig vem som har lämnats ensam. När jag började tända ett hopp var det ingen folkrörelse. Folkrörelsen satte i gång när individer mobiliserade sig och ställde sig bredvid varandra.

9. Vad betyder folkrörelser för dig?
– De är kopplade till mig som person. Med min livsberättelse där jag fötts utanför systemet är det viktigt att se att vi kan förändra det. Vi behöver personliga berättelser så att inte allt blir siffror. Politik är ett verktyg men förändringen finns hos folket.

10. Vad vill du göra i framtiden?
– Jag vill fortsätta att vara en röst för jag tror starkt på vikten av ledarskap. Det möjliggör förändring. En bra ledare kan påverka stort och skapa andra ledare. Gällande situationen i Afghanistan i dag finns en stark diaspora och det saknas inte resurser, men däremot organisering och ledarskap

TIPS! Missa inte Fatemehs sommarprat i P1 som går att lyssna på i efterhand på Sr.se.

Publicerad i nummer 3, 2023