Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Tio frågor

”Jag vill förändra – och förändras”

ELLEN TEJLE fick närapå rockstjärnestatus internationellt efter att hon lanserat en märkning av filmer för att synliggöra hur mycket mer plats männen tar än kvinnorna på filmduken. I dag leder hon Fanzingo, ett mediehus som försöker lyfta fram fler röster och perspektiv i medierna.

ELLEN TEJLE
Ålder: 37 år.
Gör: Vd för mediehuset Fanzingo.
Bor: Stockholm (ursprungligen från Sollefteå).
Utmärkelser: Upptagen på BBCs lista över de 100 mest inflytelserika kvinnorna 2018. Nominerad till Raoul Wallenberg-priset 2020.


1. Du var tidigare biografföreståndare på Bio Rio. Då upptäckte du att ni inte var så bra på jämställdhet som du trodde. Berätta!

– Vi fick ofta frågan om det var jämställt och jag svarade ja utifrån min magkänsla. Men när jag började räkna kvinnliga regissörer och huvudrollsinnehavare insåg jag hur illa ställt det var med representation och jämställdhet på filmduken. Det blev startskottet för kampanjen ”A-märkt”.


2. Vad innebär den?

– Filmer blir A-märkta om det finns två namngivna kvinnliga aktörer som pratar med varandra om något annat än män. En mätmetod i linje med det s k Bechdeltestet som formulerades redan 1985 av den amerikanska serieskaparen Alison Bechdel.


3. Varför just ett test?

– Det är enkelt, slagkraftigt och lätt att förstå. Ingen jury eller bedömning av filmernas kvalitet krävs. Det blev ett humoristiskt sätt att lyfta frågan ”vad handlar filmerna egentligen om?”. Jag ville också att en kvinnlig huvudrollsinnehavare skulle vara ett krav, men då klarade nästan inga filmer testet.


4. Varför är det viktigt att räkna?

– För att kunna förändra ett problem måste man veta att det finns. Genom att mäta och räkna går det att få syn på diskriminering och skevhet, att vissa människor eller platser inte får utrymme eller framställs på olika sätt.


5. Går testet att utveckla till andra grupper?

– Ja, jag har också tagit in (det antirasistiska) ”Chavez Perez”-testet och i svensk kontext formulerat det som att två personer med utomnordisk bakgrund ska prata med varandra om något annat än ett brott.


6. Vad krävs för förändring?

– Filmbranschen bidrar tyvärr till att vi normaliserar sexism och rasism genom att allt följer samma dramaturgiska eller kroppsliga modell. Det är ofta inte medvetna val utan människor upprepar vad andra gör. Det behövs en bredd och variation i kroppar, platser och berättelser. Till exempel: Hur bryter vi normen för vad som är sexigt eller för vem som kan vara hjälte eller president?


7. Sedan 2017 är du chef för mediehuset Fanzingo i Alby. Varför ville du dit?

– Jag ville jobba på produktionssidan. Fanzingo försöker få ut fler berättelser och perspektiv i medierna och bidra till en större bredd i vem som får bestämma innehåll, vem som berättar och vilka platser som skildras.


8. Hur är du som ledare?

– Min filosofi är att jobba lösningsorienterat. Vad är problemet? Kan jag bidra till en lösning? Jag vill vara del av en förändring samtidigt som jag också behöver förändras. Förändra och förändras är mitt motto.


9. Har ditt ledarskap förändrats av att arbeta på Fanzingo?

– Innan har jag själv drivit kampen och stått i fokus. Här jobbar jag med underrepresenterade grupper och då går det inte att vara lika snabbfotad och pumpa ut historier utan det handlar om att arbeta långsiktigt och skapa trygga relationer. Samma reporter kan träffa samma personer i åratal innan det kanske blir ett radioprogram.


10. Vilka är utmaningarna?

– Som chef behöver jag ständigt fundera över till vilket pris och för vems skull vi gör något. Ofta uppstår en säkerhetsrisk för dem som är de första att synas och jag kan inte för sakens skull pressa en person att bli utsatt. Tyvärr är klimatet i Sverige sådant att människor blir hotade till livet för att de berättar sin historia och ser annorlunda ut än normen.


Tre ledare jag beundrar

NELSON MANDELA – För att han efter 27 år i fängelse och under apartheid kom ut och pratade om försoning. Det är ett stort och imponerande ledarskap.

HELYA RIAZAT (rektor Järvaskolan) – För att hennes värderingsstyrda ledarskap ger barn och unga möjlighet att uppnå sina drömmar. Jag önskar att alla skolor i Sverige hade en rektor som hon.

ANNA SERNER (avgående vd för Film-institutet) – För att hon med ett modigt och klokt ledarskap vågar ta obekväma beslut med siktet inställt på en mer inkluderande filmbransch även internationellt. Det kommer att stå om henne i historieböckerna.

Publicerad i nummer 3, 2021

Fler som fått tio frågor om ledarskap i tidningen Fönstret: