Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Tio frågor

”En bra ledare vågar

säga ’jag vet inte’”

Som skådespelare och regissör har brittisk-svenska JOSETTE BUSHELLMINGO fått mängder av priser och utmärkelser. I år var hon en av årets sommarpratare i P1 och hon har hyllats för sitt arbete mot rasism. Som ledare vill hon vara visionär, tydlig och modig.

JOSETTE BUSHELL-MINGO
Ålder: 55 år.
Familj: Man och två söner.
Gör: Prefekt vid institutionen för skådespeleri vid Stockholms universitet. Har grundat National black theatre of Sweden och Tryck, som organiserar afrosvenska kulturarbetare. Ordförande för Cinemafrica 2012–2019.
Priser i urval: Order of the british empire, Gannevikstipendiet 2018, Expressens kulturpris 2018.


1. Vilka är de viktigaste ledaregenskaperna inom scenkonst?

– Att ha en vision så att alla vet vart de är på väg och varför. Tydlighet gällande hur vi tar oss dit och vem som har ansvar för vad. Mod att våga säga att jag inte vet. Det för mig är bra ledarskap – du är kapabel att navigera, men har inte alltid svaren. Däremot kan du söka dem tillsammans med andra. Du kan föra samman motstridiga åsikter, balansera dem och sedan ta beslut i linje med din vision. Lite humor – men inte brist på respekt – är också bra. Man måste klara av att sätta sitt ledarskap i perspektiv.


2. Kommer ledare inom scenkonst närmare människorna de arbetar med?

– Svårt att svara på, men scenkonst kräver en känslomässig sårbarhet som för människor nära varandra.


3. Är scenvana något som underlättar ledarskapet?

– När jag är rädd – för det blir jag ibland – är den erfarenheten något jag plockar fram. Det hjälper mig att fokusera och gör att jag kan försöka prata spontant med nästan vem som helst. Och förståelsen för hur människor fungerar – som kommer med teater – gör det lättare att hantera vissa situationer.


4. Vad är det svåraste med att vara ledare?

– Att själv göra vad jag säger åt alla andra att göra – gå hem i tid, ta hand om hälsan och äta ordentligt. Och den ensamhet som kan följa med ansvaret.


5. Hur har du utvecklats som ledare?

– Jag har börjat ta mig själv mer på allvar eftersom andra gör det. Jag är bättre på att säga att jag inte vet när det är så – eller att jag behöver mer tid eller mer information. Jag har lärt mig att alltid utgå från att se det bästa i personer jag möter – det gör saker och ting så mycket enklare.


6. Du är inflyttad från Storbritannien. Påverkar det ditt ledarskap?

– Mitt språk och min kultur gör att jag ibland kan prata med människor på ett annat sätt. Jag observerar folks kroppsspråk och andning. Om folk suckar eller himlar med ögonen säger jag ”nu känner jag att det är spänt”. Det gäller att hitta en balans mellan jantelagen och idén om att alltid uppnå konsensus. Som ledare måste jag lyssna till alla, men jag måste också själv kunna ta beslut – och ta ansvar för dem.


7. Gör det dig till en lite tuffare ledartyp?

– Kanske … jag tror att jag är modig och väldigt rolig! Men det är upp till medarbetarna att säga vilken ledare jag är.


8. Hur får du andra att utvecklas?

– Nyckeln är att regelbundet möta varje person som en enskild individ och förstå hur de mår – folk kan vara väldigt olika som individer och i grupp. Och få dem att se skillnad på feedback och kritik.


9. När känner du att du har lyckats?

– När folk pratar med varandra, känner sig sedda och respekterade. När de klarar att själva hitta lösningar, berätta för mig och känna engagemang till att börja jobba. Att lyckas handlar om vad jag lämnar efter mig, inte om vad jag gör nu.


10. Du är en förebild för många. Hur hanterar du det?

– Genom att vara på den position jag är och genom att inte glömma de som arbetat för och med mig i olika länder. Men jag är inte en förebild för alla och det är viktigt. Sommarpratet är ett erkännande och jag tar det på allvar. Om jag kan öppna den plattformen för någon annan har jag gjort skillnad.


3 ledare jag beundrar

DR MARTIN LUTHER KING – för hans fokus i en situation av våld och rädsla.

ELMA BUSHELL – min mamma, för att hon misslyckades ibland men alltid försökte att på sitt sätt att ge oss vad hon själv aldrig hade.

FRANCESCA QUARTEY – vd på Västerbottensteatern och den enda afrosvenska ledaren för en teatergrupp i Sverige. Hon är modig och kämpar hårt.

Publicerad i nummer 3, 2019