Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Konstguide

Krigskonst

– så har krigets fasor skildrats

genom konsthistorien

Krigen föddes i samma stund som människan byggde sina första civilisationer. När grannfolk sågs som potentiella konkurrenter och som fiender. Kriget har därför en lika självklar som sorglig plats i konsthistorien. Här guidar Fönstrets och Antikrundans konstexpert CLAES MOSER till 10 mästerliga krigsmålningar – från glorifierande propaganda och ikoniska rekryteringsaffischer, till omskakande avbildningar av krigets verkliga ansikten.

Vi hittar beväpnade människor redan bland grottmålningarnas streckgubbar. Soldater på led i antikens egyptiska, grekiska och romerska konst. Liksom i medeltidens kyrkomålningar. Men konstexperten Claes Moser väljer ändå att börja presentationen av konsthistoriens främsta krigsmålningar i barockens 1600-tal.

– Barocken blir de stora bataljmålningarnas tid. Det är nu som kriget verkligen tar främsta plats på målardukarna. 1600-talet är också svensk stormaktstid och därför blir krigsmålningarna en del av vårt svenska kulturarv. Rent bokstavligt faktiskt, eftersom vi vid den här tiden stjäl mycket av det som i dag hänger på väggarna på svenska slott och herresäten.

Det är dock inte en särskilt realistisk bild av kriget som fångas av de stora barockmålarna, enligt Claes Moser.

– Vi ser visserligen döda kroppar i bataljmålningarna men det vi ser är inget riktigt lidande. Den som målat det här är ingen som emotionellt bevakat vad som händer i krig.

Det handlar i stället, enligt Claes Moser, om att heroisera den egna hären.

– Barocken är en svulstig konstform som stöddes av kyrkan och makten för att sprida ett religiöst budskap, eller glorifiera den politiska makten. Det ger dramatiska målningar. Men vi ser ingen kritik mot kriget.

– Krigen sågs vid den här tiden som en självklarhet. Precis som att dueller mellan individer ansågs ädla, så sågs krig som en naturlag. En armé på den tiden var ofta också sammansatt av legoknektar, rekryterade från olika folkslag. Kriget var ett arbete.

Men så småningom förändras det här. Konstnärerna får en friare roll gentemot makten och börjar måla motiv efter egna viljor. Francisco de Goyas exekutionsbild från 1814 (se sidan 30) blir en milstolpe.

– Goya visar att konstnären kan ha en reporterroll, och visa krigets lidande precis så som det är. Hans målningar av kriget är som ögonblicksbilder från ett modernt fotoreportage.

Skildringen av krigets verkliga ansikte får sedan sitt stora genomslag 100 år senare, under det första världskriget.

– Vid krigsutbrottet 1914 romantiserade många kulturpersonligheter fortfarande kriget. Såg det som ett mentalt reningsbad. Men efter några år av masslakt började skyttegravarnas helvete återges alltmer omskakande på krigsmålarnas målardukar.

– Åskådliggörandet av krig hade nu gått från att skildra det som ett slags ädel kampsport mellan likasinnade, till att verkligen visa de fasor ett krig för med sig.


”Vi ser exakt samma sak i dag, i Ukrainas byar och förorter”

1. Soldater plundrar en bondgård

Konstnär: Sebastiaen Vrancx (1573–1647).

År: 1620.

Mått: 51 x 69,5 cm.

Stil: – Barock, 1600-talets dominerande målarstil – fylld av rörelse och dramatik och effektfulla kontraster mellan mörker och ljus.

Bakgrund: – 1600-talet är de stora bataljmålningarnas tid i konsthistorien och Vrancx är en av pionjärerna inom den genren.

Motivet: – Här ser vi inte ett slagfält, men en av de många plundringar som plågade kontinenten under 30-åriga kriget som rasade när den här målningen kom till. 1634 vittnade t ex den protestantiska prästen Renner i tyska Fürth att hans by plundrats 61 gånger sedan kriget bröt ut.

Titta extra noga på: – Scenen utspelar sig på en bondgård men samma sak hände i t ex Pragborgen 30 år senare. Där hade den katolske kejsaren Rudolf ll samlat dåtidens i särklass största konstsamling. När svenskarna i krigets slutskede ockuperar Prag ger drottning Kristina order om att generalerna ska plundra borgen på så mycket konst som möjligt. 700 målningar förs hem till Stockholms slott. Den svenska staten är pank efter kriget, men nu kan Kristina använda det största svenska krigsbytet någonsin till att dela ut värdefulla konstverk som löner till Sveriges befälhavare. Det är därför vi har högklassiga konstsamlingar på t ex Skokloster i dag. Och vi vägrar envist att lämna tillbaka något av det vi stulit, trots att konstvärlden i dag skakas av krav på återlämnanden till dem som en gång berövats sina konstskatter.

Så togs den emot: – Den uppfyllde beställarens intentioner. Att visa motståndarnas hänsynslöshet gentemot den vanliga befolkningen.

Finns att se: Deutsches Historisches Museum, i Berlin.

Värde: – 100 000 kronor.


”Goya skapar det moderna krigsreportaget.”

2. Exekutionen den 3 maj 1808/Krigets fasor

Konstnär: Francisco de Goya (1746–1828).

År: 1814.

Mått: 2,68 x 3,47 m.

Stil: – En realistisk stil, av en ögonblicksbild. Goya kan sägas vara en tidig impressionist i sin blick, ett halvsekel före impressionismen slog igenom. Impressionisterna fångar ju ögonblicket, ungefär som man fångar någon som bryter målsnöret i ett sprintlopp.

Motivet: – Tidigare har man sett många bataljmålningar, men som egentligen är målade för att skildra de egna arméernas segrar och uppoffringar på slagfälten. Men det här är en helt annan grej. Goya målar inga hjältereportage. Han skapar det moderna krigsreportaget, i målad bildform. Goya har varit en otroligt viktig influens för alla senare skildrare av krigets fasor, inte minst för Pablo Picasso, vars Guernica är världens mest kända antikrigsmålning i dag.

Så togs den emot: – Med stor förskräckelse. Plötsligt ser vanliga människor jämmer och elände rakt upp i ansiktet. För första gången kunde man på håll känna sig delaktig i en så skrämmande sak som krig.

Titta extra noga på: – Hur motivet tycks fångat i kamerablixt. Han visar hur illa det kan gå.

Finns att se: Pradomuseet, i Madrid.

Värde i dag: – Flera hundra miljoner kronor, upp till en miljard.


”Vi ser inte ens en ansats till ångest.”

3. The battle of Waterloo, 15 juni 1815

Konstnär: Denis Dighton (1792–1827).

År: 1816.

Mått: 2,28 x 3,60 m.

Stil: – En realistisk stil. Men mer som förlopp, än i detaljerna. Vi ser inga ansiktsuttryck.

Bakgrund: – Dighton ses som den första engelska krigsmålaren, som landets första krigskorrespondent inom måleriet. Och det här är den första viktiga engelska krigsskildringen. En målning som utstrålar monumentalitet, är målad i stort format för att den är tänkt att påverka en betraktande grupp.

Titta extra noga på: – Vi tittar på en rykande gryta. Men det här är ingen skrämmande skildring av kriget som företeelse. Inget lidande, ingen frustration och inte ens en ansats till ångest. Det är dramatiskt med rök och visst kaos, men kriget är trots allt ändå bara en klinisk uppgörelse. Det är bara ledargestalterna som omnämns som individualiteter. Vi ser de engelska befälhavarna, markisen av Anglesey och duke Wellington, liksom kejsar Napoleon. Men de vanliga soldaterna är om man ska vara ärlig bara kanonmat i den här målningen.

Så togs den emot: – Med glädje och stolthet, av beställarna som ville ha en heroiserande skildring av britternas avgörande seger över Napoleon vid Waterloo.

Finns att se: I Plas Newydd-slottet, i Wales (som ägdes av Waterloobefälhavaren Angleseys släkt fram till 1976, då det övertogs av den brittiska statens konsthistoriska stiftelse National Trust.)

Värde: – Dighton är inte så dyr i sig, men just den här målningen måste kosta 20–30 miljoner.


”Det här är alla revolutionsbilders moder.”

4. La Libertè / Friheten leder folket

Konstnär: Eugène Delacroix (1798–1863).

År: 1830.

Mått: 2,6 x 3,25 m.

Bakgrund: – Den här målningen beställdes av den franska staten, efter den s k julirevolutionen 1830, då en liberal medelklass gjorde uppror mot en konservativ kungamakt och adel.

Stil: – Målad i romantikens 1800-tal. Det är en actionbild men tillrättalagd och heroiserande. Här visas inte krigets eller revolutionens fasor, det är i stället en hyllning till den rätta saken. Här ser vi det nya rättvisa samhället kliva fram. Lett av Marianne, Frankrikes motsvarighet till USAs Uncle Sam, en nationell symbol för rättvisa och förnuft.

Motivet: – Här har vi revolutionsbildernas urmoder. Frankrike var vid den här tidpunkten det land alla tittade på. Och här ser vi födelsen av de ideal vi har i dag. Bilden appellerar till de flesta, världen över. Det kan man se även på affischer framöver, man avmålar ofta människor i en hög med en fana i mitten.

Titta extra noga på: – Det är Ingen slump att det är en kvinna högst upp på barrikaden, halvavklätt men ändå inte sexuellt, utan som en stark symbol för det nya mjukare samhälle som skulle skapas. Och som symbol för samhällets fortbestånd, det är hon som föder de nya generationerna.

Finns att se: Louvren, i Paris.

Värde i dag: – Den skulle kosta flera miljarder, den är helt klart med på konsthistoriens tio-i-topp.


”Det här är den första moderna propagandaaffischen”

5. Britons wants you!

Konstnär: Alfred Leete (1882–1933).

År: 1914.

Stil: – Litografitryckt affisch.

Bakgrund: – Alfred Leete var en engelsk reklamtecknare som under första världskriget också gjorde satirteckningar som drev med den tyska militären.

Motivet: – Här ser vi Storbritanniens krigsminister lord Kitchner avbildad i syfte att rekrytera nya soldater till armén. England hade vid krigsutbrottet ännu inte infört allmän värnplikt (det dröjde till 1916) utan behövde locka unga män att välja att bli soldat som yrke.

Titta extra noga på: – Här ser vi grunden för den moderna marknadsföringen, den är avskalad på detaljer, och ska synas på håll, kunna betraktas av förbipasserande. Här är dock ingen vara som det vädjas till, utan den goda saken – försvaret av nationen.

Så togs den emot: – Som en succé. Det är den första moderna propagandaaffischen. Urmodern för efterföljare som Uncle Sam needs you. Ett exempel på ett s k brukskonstföremål. Avsikten är inte att det ska vara konst, utan propaganda. Något som är tänkt att användas praktiskt. Men med tiden har det här blivit upphöjt till konst.

Värde: – Originalupplagan har ett högt samlarvärde. Den trycktes visserligen i stora upplagor, men på dåligt papper och på grund av tid och väder och vind har vi ett extremt begränsat antal som överlevt. Skicket sätter värdet på ett sådant här blad. Upp till 100 000 kronor.


”Det här är rensat från känslor – foga dig i leder!”

6. Återkomsten till skyttegravarna

Konstnär: Christopher Nevinson (1889–1946).

År: 1916.

Mått: 51 x 76 cm.

Stil: – Kubism, med inslag av futurism. Kubismen var den första konststilen som byggde på geometriska formler, som om konsten blandats med skolmatematiken. Futurism är en lite snällare form av kubism. Men om kubismen var en mer stillasittande idé, stod futurismen för rörelse. Och medan kubismen var opolitisk så förkastade futuristerna historien, hyllade hastigheten, maskinen, våldet, ungdomen och industrin. Idémässigt hamnade rörelsen nära fascismen i Italien.

Bakgrund: – Nevinson deltog själv vid skyttegravarna, först som ambulanspersonal och senare som officiell krigsmålare. Han var en av dem som, till en början, såg kriget som ett mentalt reningsbad. Men mot slutet av kriget svalnade hans krigsromantiska känslor och krigets trauman började framträda i han målningar. Dessa motiv censurerades dock av hans uppdragsgivare inom militären.

Titta extra noga på: – Hur närgången målningen är, men att vi ändå ser soldaterna som en anonym massa. I stället är det magin i rörelsen Nevinson fångat. En massa som obevekligt rör sig emot sitt mål. Det är en maktmanipulation som visas upp. Du fogar dig i ledet. Det finns inget utrymme för ett individuellt tankesätt. Det är rensat från känslor och socialt patos.

Så togs den emot: – Med oförståelse. Det här stod i opposition till alla tidigare -ismer inom konsten. Det finns många satirteckningar från den här tiden som visar hur en publik skrattar ihjäl sig åt den nya kubistiska konsten. Värt att notera är dock att Nevilsons kubistiska konst fungerade som direkt inspiration för militären när de vid den här tiden skapade sina första moderna kamougeflagemönstrade uniformer.

Finns att se: National Gallery of Canada, i Ottawa.

Värde: – Det brukar gå 25 år mellan varje försäljning av en viktig Nevinsonmålning, och det här är en av hans allra mest kända. Den kostar nog 30 miljoner.


”Något sådant här målade aldrig Anders Zorn.”

7. ”Gasens offer”

Konstnär: John Singer Sargent (1856–1925).

År: 1919.

Mått: 2,31 x 6,11 m.

Stil: – En på ett sätt propagandistisk, men ändå realistisk målarstil. Det finns inget heroiserande av kriget här.

Motivet: – Det här är en gruppbild, men visar ändå det individuella, om än i form av individens litenhet i ögonblicket. Vi ser hur gasen, som här gjort sitt intåg på krigsscenen, egentligen är ett tortyrverktyg.

Titta extra noga på: – Hur händelserna i kriget inte alltid utspelar sig vid frontlinjen, utan bakom. Det är där man ser de egentliga effekterna i form av sårade, döda, lidande, chockskadade. Det är en lika andlig som kaotisk bild.

Så togs den emot: – Som en dåtida Guernica, han speglar en verklighet som måste chockat de i publiken som aldrig varit vid fronten. Det finns ett socialt patos i den här bilden som egentligen är främmande för den generation målare som Sargent tillhör. Han sågs mer som en de fina salongernas porträttmålare, precis som vår Anders Zorn. Ingen man gråter ut över axeln på. Så den här målningen är högst anmärkningsvärd för hans del. Han gör den på ålderns höst. Och något sådant här målade garanterat aldrig Zorn.

Finns att se: Imperial War Museum, i London.

Värde: – Hans porträtt går på 5–10 miljoner kronor. 3–4 miljoner om det handlar om någon tråkig nämndeman som avbildas. Men den här är epokgörande och borde gå på 20–30 miljoner.


”Det här är ganska långt från ’the queens english landscape’.”

8. ”We are making a new world”

Konstnär: Paul Nash (1889–1946).

År: 1918.

Mått: 71 x 91 cm.

Stil: – Surrealism. Nash är en av de viktigaste europeiska surrealisterna. I dag skulle vi kunna kalla det här för ”fantasy”, en stil som skulle kännas igen av en ung datorspelande generation.

Bakgrund: – Nash skriver på för hemmatjänst och vaktar bland annat Towern i London. Men 1916 sänds han till fronten vid belgiska Ypres, där några av första världskrigets blodigaste slag inträffar. Nash berättar vid hemkomsten för vänner om de ”obeskrivliga fasor” han bevittnat, och försöker fästa dem på målarduk.

Titta extra noga på: – Hur Nash skapar ett statement med att visa upp den förstörda naturen som ett av krigets oskyldiga offer. Vi ser ett månlandskap, inga människor, men det är uppenbart att det är människan som är barbaren, att det är vårt eget fel att vi åstadkommit det här.

Så togs den emot: – Som fullständigt omöjligt att ta del av. När publiken vid den här tiden just hade vant sig vid kubismen kommer här surrealismen som ett nytt hårt slag mot tanken. Det här är ganska långt från ”the queens English landscape”.

Finns att se: På Imperial War Museum, i London.

Värde: – Omkring 3–5 miljoner kronor.


”Det här är världshistoriens mest kraftfulla antikrigsmålning.”

9. Guernica

Konstnär: Pablo Picasso (1889–1973).

År: 1937.

Stil: – Sen kubism. Picasso har målat kubistiskt sedan 1907 då han uppfann stilen, men inget så monumentalt som det han nu gör med Guernica.

Mått: 3,49 x 7,76 m. Han ville att den skulle vara väldigt tydlig, antagligen hade han Leonardo da Vincis Nattvarden i åtanke, den målades ju också för att vara extremt tydlig i sitt bibliska budskap.

Bakgrund: – Det spanska inbördeskriget (1936–39) rasar som värst och högersidan får den 26 april 1937 hjälp av Adolf Hitlers Luftwaffe att flygbomba den lilla nordspanska byn Guernica till ruiner. Vänstersidan ber Picasso att måla en tavla som kan visa omvärlden vad det är som har skett. Picasso svarar ja, och skapar världshistoriens mest kraftfulla antikrigsmålning.

Motivet: – Vi ser scener av förvrängda och lemlästade människor och djur. Picasso avbildar här en specifik händelse som på klockslaget har inträffat i verkligheten. Guernica är ett av de mest fantastiska tidsdokument som någonsin har uppvisats av en konstnär.

Titta extra noga på: – Att målningen är kubistisk men ändå så tydlig. Ge den därför tid, för att upptäcka alla de geometriska symbolernas mänskliga betydelse. Lägg också märke till att tjuren och gitarren, det spanska nationaldjuret och nationalinstrumentet, finns med. De följer med Picasso under hela hans karriär.

Så togs den emot: – Precis som Picasso avsåg togs den emot som en jätteaffisch mot krigets fasor. Tavlan reste runt i flera huvudstäder under krigsåren som följde. Och Guernica påverkade opinionen så som det var avsett.

Finns att se: Museo Reina Sofia, i Madrid.

Värde i dag: – Flera miljarder. Det här är Picassos mest kända målning. Kanske dyrast av alla om den skulle vara till salu. Moderna museet i Stockholm erbjöds under krigsåren att köpa Guernica för en struntsumma, men tackade nej.


”Banksy är vår största satiriker.”

10. Soldat visiteras av flicka

Konstnär: Banksy (artistnamn använt av anonym konstnär som tros vara född nära Bristol i England, där hans första verk dök upp).

År: 2007.

Mått: 2,5 x 2 m.

Stil: – Graffiti/satir på betongmur. Satiren har varit en väsentlig del av det politiska livet i västvärlden sedan 1800-talet. Det är en egen konsttradition. Och Banksy är en av våra största inom genren.

Bakgrund: – Graffitin är gatans röst, gatans primalskrik om man så vill. Dessa konstnärer har gjort det offentliga rummet till sitt galleri. Torget var ju från början tänkt att vara en mötesplats för debatt. Graffitin bidrar till det.

Titta extra noga på: – Banksy ironiserar över igenkännandet, som här där han låter soldaten och den lilla flickan byta roller. Det är snyggt rent tekniskt. Men framför allt är det bra för att Banksy har det största intellektet av alla graffitikonstnärer. Street art som grafitti är ofta textbaserad konst, men Banksy är den som mest av alla lyckats ge graffitikonsten ett visuellt budskap.

Så togs den emot: – Med stort intresse. När Banksy har målat något nytt så blir det även i dag en världsnyhet som kablas ut världen över via de stora nyhetsbyråerna.

Finns att se: I Betlehem. Den här målningen är en de nio som Banksy utförde mellan 2005 och 2007 på den palestinska sidan av den 68 mil långa mur som Israel rest mellan Israel och Västbanken.

Värde: – Den här är målad på en mur och inte till salu. Men Banksy är vår dyraste moderna nu levande konstnär. Hans verk har sålts för upp emot 200 miljoner kronor. Det finns andra kända graffitikonstnärer, men ingen som är i närheten av Banksys prislappar. Till spänningen bidrar hans anonymitet. Banksy har hållit på sen 1992, men har aldrig avslöjats vid sitt rätta namn

Publicerad i nummer 2, 2022