Naturskönt!
– Claes Moser om de bästa målningarna någonsin av den svenska naturen
Vi svenskar sägs hysa ett särskilt stort hjärta för naturen. Men det märks inte inom konstens område, enligt Antikrundans och Fönstrets konstexpert CLAES MOSER, som här guidar till tio ikoniska målningar av våra svenska skogar, fjäll och magiska älvor. – Märkligt nog ser vi ingen Greta-effekt inom konstvärlden. Den svenska naturen lyser fortfarande med sin frånvaro på våra vardagsrumsväggar.
AV JONAS HELLING
Den första gången den svenska naturen dyker upp i våra konstverk är det svensk stormaktstid. Men då som en ganska blek bakgrund till tidens pompösa maktporträtt.
– Ja, man kan säga att naturen skyms av ”uppkomlingen till häst” som pryder den svenska adelns skrytsamma statusporträtt, berättar konstexperten Claes Moser.
Då, vid 1600-talets mitt, har 30-åriga kriget tagit slut och drottning Kristina måste belöna de svenska härförarna som kommit hem från Europas slagfält. Men statskassan är tom och hon tvingas skänka bort landsändar och slott till de hemvändande generalerna. Slotten behöver fyllas med konst, och det första de nya rikemännen vill visa upp är sig själva, så den svenska porträttkonsten får nu en högkonjunktur.
Det är dock inte den vilda naturen vi ser bakom Carl Gustaf Wrangel och hans likar. Det är den besegrade naturen som adelsmännen förvandlar till parkmark. Det dröjer till 1800-talet och romantikens tidevarv innan den svenska naturen börjar avmålas så som den faktiskt ser ut. Då som en reaktion på att samhället håller på att ställas över ända av industrialismens kraftfulla dån.
– Under slutet av 1800-talet målas därför Sveriges natur både som en farlig otyglad kraft – och som en pastoral idyll, att sentimentalt längta tillbaka till. Tidvis även fylld av sagans väsen, som om skogen har en egen själ, bortom vår mänskliga förmåga att styra över.
Vid början av 1900-talet klingar dock naturintresset av i den svenska konsten. Det har flera förklaringar, enligt Claes Moser.
En är att kyrkan aldrig har varit särskilt intresserad av naturen. Religionen har fokuserat på människans andliga fostran, mer än på hennes naturupplevelser.
Inte heller den framväxande arbetarrörelsen hade blicken riktad mot växtriket. I stället hämtade den sin energi från människors arbetsvillkor, i hamnar och fabriker. En tredje förklaring hittar vi i Sigmund Freuds stora genomslag vid det förra sekelskiftet.
– Med Freud vändes ögonen inåt, till psyket och sexualiteten. Och konstnärerna flyttade in till stan, och styr mot krogen, snarare än naturen. Och så har det förblivit sedan dess, enligt Claes Moser.
– Vi har ratat det bondska landskapet, vi har aldrig velat påminnas om det gamla Fattig-Sverige, vi har föredragit bilder av tjusiga interiörer och den moderna staden. Rena naturmålningar kostar därför generellt sett väldigt lite i Sverige i dag. Ett ointresse som, märkligt nog enligt Claes Moser, inte ens har påverkats av det faktum att miljön står högt i kurs hos svenska folket i vår tid.
– Det märkliga i dag är att vi lever i ett ekologisk uppmärksammat tidevarv. Alla åker omkring som galningar mellan gårdarna på landet för att hitta närodlat. Ändå så har vi fullständigt tappat intresset för att ha det svenska landskapet på vardagsrumsväggarna. Det är helt obegripligt.
’’Se hur dåligt målad hästen är.’’
1. Carl Gustaf Wrangel till häst
Av: David Klöcker Ehrenstrahl (1629–1698).
År: 1652.
Mått: 3,09 m x 3,16 m.
Stil: – Barock, Ett svulstigt maktporträtt. Stilen som gäller i hela Europa under 1600-talet.
Bakgrund: – Drottning Kristina ville kultivera det svenska riket. Tar hit stora tänkare som Descartes, som dog i kylan bara några månader efter sin ankomst till Stockholms slott. För Ehrenstrahl gick det bättre. Han började som en ambulerande svensk tjänsteman i Tyskland, men utbildar sig till målare i Holland och flyttar sedan hit och blir den svenska adelns hovmålare, när de nya uppkomlingarna vill fylla sina herresäten med porträtt av sig själva.
Titta extra noga på: – Hur dåligt målad hästen är. Trots att Ehrenstrahl ses som den första djur och naturmålaren i Sverige. Men hästen var inte det viktiga på bilden, inte heller naturen. Det är ägaren över landmassorna, som står i centrum. Naturen vi ser är fältherrens samlade rikedom. Den representerar pengar. Wrangel är arbetsgivaren över ett jordbrukskollektiv kan man säga.
Så togs den emot: – Wrangel själv var mycket nöjd. Han var tidigare inte särskilt intresserad av tavlor, men ändrar sig när han förstår kraften i det nya porträttmåleriet. Motivet visar en självsäker adel som vågar börja ta för sig på ett sätt som bara de kungliga gjort tidigare.
Finns att se: I Kungssalen på Skokloster, i Uppland.
Värde: – Nånstans mellan 1 och 2 miljoner. Ett par hundra tusen har andra av Ehrenstrahls ryttarporträtt gått på. Men porträttet på Wrangel är unikt. Det är det första ryttarporträttet av en svensk utanför den kungliga sfären.
’’Det här är ingen farlig natur, det är en skyddad verkstad.’’
2. Pastoralt landskap vid Stockholms inlopp
Av: Elias Martin (1739–1818).
År: 1700-talets slut.
Mått: 27,5 x 42,5 cm.
Stil: – Rokoko, en elegant och lekfull stil som slår igenom i England och Frankrike en bit in på 1700-talet och ersätter den svulstigare barocken.
Bakgrund: – Elias Martin bosätter sig i England och blir den förste att porträttera den blivande storstaden Stockholm. Inte stadslivet, men inloppet till staden. Här ser vi naturen men också början på en civilisation i bakgrunden. Det moderna, men på tryggt avstånd.
Titta extra noga på: – Den pastorala idyllen. Det här är ingen farlig natur, det är en skyddad verkstad. Det är det ljuva livet vi ser. Den tidens brats, som har det trevligt tillsammans. Förmodligen på Djurgården, kanske Hagaparken. De utkanter där de förmögna kunde tänka sig att bo, och ändå ha en närhet till staden.
Så togs den emot: – Helt utan intresse för den arbetande befolkningen. Det här hängdes på det egna godsets väggar och uppskattades säkert av likasinnade på besök. Lite grann som Svenskt Tenn har blivit i dag, en statusmarkör som alla invigda känner igen, men som aldrig blivit gemene mans.
Finns att se: Privat ägo.
Värde: – Mellan 30 000 och 75 000 kronor. Elias Martin är dyrare när han dyker upp i England än i Sverige.
’’Det här är inget ställe där man samlas och har allmänt trevligt.’’
3. Svenskt vattenfall
Av: Marcus Larsson (1825–64).
År: 1856.
Mått: 85,5 x 71,5 cm.
Stil: – Realistiskt friluftsmåleri. Med en romantisk allvarsam blick.
Bakgrund: – Larsson reser till konstskolan i Düsseldorf, den mest populära i Europa den här tiden, och kommer hem med en ny utländsk attityd. Han skiljer ut sig från sina svenska föregångare. Han målar aldrig det kultiverade landskapet. Han visar i stället en batalj mellan liv och död. Det otämjbara. Ett farväl till den pastorala idyllen. Med något slags respekt: Vi kan inte, vare sig vi vill eller inte, påverka naturens nycker.
Titta extra noga på: – Hur han målar naturen med en helt fullt realistisk syn. Här finns ingen religiös kraft som tittar ned genom molnen med något slags budskap. Här ligger fokus på naturens eget liv. På de hårda betingelser som naturen kan utstråla.
Så togs den emot: – Det här var folk lite frågande inför. Det här är inte någon romantisk ”tillbaka till naturen”-romantik. Det här är naturen som den är, en kraft man måste lära sig att förstå om man ska överleva. Det här är inget ställe där man samlas och har allmänt trevligt.
Finns att se: Göteborgs konstmuseum.
Värde: – En sån här målning kostade en halv miljon 1989, men är nere i kanske 350 000 i dag. Man kan få andra av hans tavlor för 30 000–40 000 kronor. Det är inte mycket. Marcus Larsson ses ju som den största svenska landskapsmålaren genom alla tider.
’’Det här är de första älvorna i den svenska konsthistorien.’’
4. Ängsälvor
Av: Nils Johan Blommér (1816–1853).
År: 1850.
Mått: 115 x 143 cm.
Stil: – Romantik. Blommér är fortfarande en realistisk målare av landskapet, men han beslöjar det med morgondimma och älvor.
Bakgrund: – Industrialiseringen har visserligen inte slagit igenom i Sverige vid den här tidpunkten, men Blommér har snappat upp att den är på gång i andra delar av Europa, och oroas över att samhället ska förändras. Det leder till en undran: Var är vi, vad kommer vi ifrån? En vurm för det ursprungliga väcks.
Titta extra noga på: – Här ser vi en milstolpe, det här är första gången som sagoväsen som Näcken och älvor finns med i den svenska konsthistorien. Blommér anser att det finns en själ i landskapet och vill visa det på bild.
Så togs den emot: – Kyrkan gillade inte det här. Den besjälade naturen är ju ingen kristen tanke, utan var en återgång till den gamla folktron och asatron, som man hade försökt bekämpa under århundraden.
Finns att se: Nationalmuseum i Stockholm.
Värde: – Ett par hundra tusen. Det är inte dyrt! Blommér dör ung och glöms bort ända in i våra dagar. Trots att han var pionjär, en förvarning av vad som komma skall. Mot slutet av 1800-talet slår ju den rena sagan igenom stort i svenskt konstliv, när August Strindberg och andra av tidens författare vill ha riktig kvalitet på illustrationerna till sina romaner.
’’Här står den enkla bonden i centrum. Och kon.’’
5. Vallflicka med sin hjord
Av: Edvard Bergh (1828–1880).
År: 1860.
Mått: 140 x 101 cm.
Stil: – Realistisk målning av det svenska bondelandskapet.
Bakgrund: – Det här är de första målningarna med förankring i det enkla folket i Sverige. Det här är inte härförarna som avbildas, det är den vanliga enkla bonden. Den svenska naturen målas nu som ett slags idylliskt försörjningslandskap. Som om Gud lagt sin hand över det vilda och förvandlat det till en ofarlig, välordnad idyll.
Titta extra noga på: – Landskapet målas som en idyll. Framför allt den svenska kon står i centrum. Men bakom idyllen ligger en varning, om att samhällets håller på att förändras och urbaniseras.
Så togs den emot: – Positivt. Det här är lätt att förstå. Men det är fortfarande inte var mans egendom, utan köps av de som har det lite bättre ställt. När vi spelar in Antikrundan ser vi ett antal sådana här varje dag.
Finns att se: Privat ägo.
Värde: – En sån här målning kostar mellan 75 000 och 100 000 kronor. Men även det här kostade det dubbla under 1980-talet.
’’Han är som en svensk van Gogh.’’
6. Syster Anna
Av: Carl Fredrik Hill (1849–1911).
År: 1870-tal.
Mått: 103 x 65 cm.
Stil: – Realism i upplösning, Det börjar bli suddigt och otydligt, det är en drömsk företeelse. En protest mot konstskolornas ideal, som ju kräver absolut realism vid den här tiden.
Bakgrund: – Hill är lite som en svensk van Gogh. Han målar under sin friska fas, som här snart är till ända, några fantastiska sådana här målningar av det besjälade landskapet. Andra halvan av livet lever han sedan omhändertagen av sina systrar som mentalsjuk, i schizofreni. Då målar han ännu mer dramatiska målningar av människans sjuka själ, men det här är en bild från tiden innan sjukdomen brutit ut.
Titta extra noga på: – Det platta skånska landskapet, som här är mystifierat. Målningen har två konfliktingredienser – kyrkan, och Hills syster.
Så togs den emot: – Med helt oförstående från omvärlden. Man förstod väl varför kyrkan låg där, men där finns också en människa på väg bort från kyrkan. Och hon omges av två träd, det ena ungdomligt späd och det andra hotfullt vilt.
Finns att se: Privat ägo.
Värde: – Det här är dyrt, Hill är internationellt känd. Den här kan kosta 5–8 miljoner. En av hans teckningar kan gå på 100 000, och det är mycket för att vara en svensk teckning.
’’Nu blir psyket viktigare än det man ser.’’
7. Höstdag vid vänern
Av: Olof Sager Nelson (1868–98).
År: 1891.
Mått: 24,5 x 32,5 cm.
Stil: – Det första exemplet i Sverige av ”syntetism”. Det handlar om att skala av onödiga detaljer. Som en reducerad sås, där man kokar bort allt onödigt, och kvar blir den tydliga smaken. Man utgick från de medeltida färgglada blyinramade glasfälten. Stilens pionjär var Paul Cézanne (1839–1906), den abstrakta konstens faders-gestalt. Han var den förste att strunta i att måla de enskilda vetestråna, och i stället förenkla bilden av naturen.
Bakgrund: – Det här är ett vägskäl, här någonstans lämnar konsten intresset för landskapet och naturen, och vänder blicken mot stan, och krogen. Till en introvert syn på konsten, där psyket blir viktigare än det man ser. Drogerna och missbruket blir en del av konstnärernas värld. Världen ångar på ett mycket tuffare tempo, det pastorala är förbi.
Titta extra noga på: – Det är en lugn bild av naturen. I och med att alla detaljer är bortskalade är tanken att det är betraktaren som ska lägga till sin egen bild av vad hen ser.
Så togs den emot: – Som en fullständig katastrof! Som konstens dödsdom. Det är ju inte vackert längre, sas det. Varför ta fram det otäcka i tillvaron?
Finns att se: Nationalmuseum i Stockholm.
Värde: – En miljon. Han köps internationellt, billigare men på samma tema som t ex franske superkändisen Paul Gauguin från samma tid.
’’Det här är den viktigaste svenska landskapsmålningen någonsin.’’
8. Vårt land
Av: Otto Hesselbom (1848–1913).
År: 1902.
Mått: 65 x 134 cm.
Stil: – Nationalromantik, i sin speciella skandinaviska variant som kallas ”Northern light”: En hyllning till det nordiska ljuset i landskapet. Skiftningen mellan dag och natt låg i tiden, även inom litteraturen och musiken under den här perioden.
Bakgrund: – Den här målningen ses av många som den viktigaste svenska landskapsmålningen någonsin. Den var under många år telegramblankett i telefonkatalogen. När svenskarna skickade telegram till varandra var det det här motivet som prydde hälsningarna.
Titta extra noga på: – Det vi ser är det oförstörda landskapet vi föddes till, än så länge oberört av tidens framvälvande förändringskraft.
Så togs den emot: – Med ovationer, framför allt internationellt. Gryning och skymning finns ju bara i Skandinavien. Det sågs som oerhört exotiskt. Stilen kom på 1980-talet att benämnas ”Northern light”, blev oerhört populär i USA, och anses vara den enda stil i konsthistorien som skapats i Skandinavien.
Finns att se: Nationalmuseum i Stockholm.
Värde: – Gott och väl en halv miljon. Den här tillhör den krets som vi kallar nationalmålningar. Det är också en målning som utlandet älskar. Den skulle kunna få plats på vilket utländskt museum som helst.
’’Här råder det ingen tvekan om att vi befinner oss i sverige.’’
9. Skridskobanan vid stallmästaregården
Av: Einar Jolin (1890–1976).
År: 1916.
Mått: 51 x 62 cm.
Stil: – Expressionism med naiva drag. Jolin och andra svenska konstnärer, som Isaac Grünewald 1889–1946) och Sigrid Hjertén (1885–1948), har just kommit hem från Paris och lärt sig av Henri Matisse att måla naivistiskt och färgsprakande.
Titta extra noga på: – Det här är ett bekymmerslöst motiv, samtidigt som världskriget rasar i vår omvärld. En pastoral idyll, i ny urban vinterskepnad. En natur i stadens utkanter, helt skapad av människor, utan vilda element.
Så togs den emot: – Ganska positivt. Den här stilen från Paris stod för ett slags målarglädje med sina pastellfärger. Samtidigt som expressionismen i Tyskland var mycket råare, och speglade händelserna i världen, men den varianten blev inte populär här hemma hos oss. Vi svenskar ville inte bli påminda om Fattig-Sverige, vi ville blicka framåt mot det moderna och nya. Med flaggorna råder det heller ingen tvekan om att vi befinner oss i Sverige.
Finns att se: Privat ägo.
Värde: – Upp emot 400 000 kronor. En av Jolins dyrare.
’’Nu får konsten en erotisk underton!’’
10. Nordisk sommarkväll
Av: Richard Bergh (1858–1919).
År: 1900.
Stil: – Skolboksexempel på nationalromantik, med tillägg av ”det nordiska ljuset”. Målad i Stockholms utkant, på herrgården Ekholmsnäs vid Kyrkviken i Lidingö.
Mått: 170 x 223,5 cm.
Bakgrund: – Här ser vi ett modernt ungt par, två välbeställda människor: hon operasångaren Karin Pyk, han Eugen Bernadotte, kunglig prins, men också själv en i gänget av tidens viktiga konstnärer. De står i skymningen och blickar ut på gårdens ägor. Men det är ett filosofiskt intresse av landskapet, inget materiellt skryt. Här handlar det om vår tillhörighet till naturen. Och att vår natur ska förvaltas av kommande generationer, som ju kan bli resultatet av den erotiska laddning som finns i luften på bilden.
Titta extra noga på: – Den utmanande poserande borgerliga kvinnan. Det är ett tidsfenomen, att konsten under den här tiden får en erotisk underton. Sigmund Freud har slagit igenom stort inom psykologin, och hans tankar påverkar det intellektuella livet på många plan, även konsten.
Så togs den emot: – Positivt! Dom står ju på behörigt avstånd från varandra. Än så länge, kanske man ska tillägga.
Finns att se: Göteborgs konstmuseum.
Värde: – Kom den ut på marknaden skulle den kosta mellan 15 och 20 miljoner kronor. Alla stora internationella museer skulle jaga den här.
Publicerad i nummer 4, 2019
