Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Konstguide

”Det där är väl ingen konst?!”

– här är mästerverken – som ”inte föreställer någonting”

”Det här kan min femåring göra själv.” Det är standardskämtet om abstrakt – icke-föreställande – konst. Så – varför är det då PABLO PICASSO och ANDY WARHOL som hänger på de välbevakade museiväggarna, och inte dagisbarnens teckningar? Fönstret bad Antikrundans konstexpert CLAES MOSER att lista tio abstrakta målningar – som har förändrat vår syn på vad som är konst.

Konst ska föreställa någonting. Skildra verkligheten. Det var en självklarhet under årtusenden för dem som lärde ut och utövade konst, enligt konstexperten Claes Moser.

– Den första konsten hittar vi på grottväggarna och det är ett slags manualer om hur man på bästa sätt jagar mammut och andra mycket tydliga och praktiska vardagsmotiv. När människan sedan bosätter sig och bildar fasta statsbildningar uppstår politiken som styrelseform och då följer flera tusen år av maktförhärligande porträtt där konstnärens främsta syfte är att visa publiken hur enastående den porträtterade är som kung, kyrklig makthavare eller företagsledare.

– Från medeltiden får vi också alla bibliska motiv, som klart och tydligt visar även analfabeter hur det, enligt kyrkan, gick till när världen och människan skapades. Och – hur illa det går om man bryter mot Bibelns ord.

– Konstnärerna lär sig snart också att måla av både naturen och människokroppen till perfektion i varje löv och muskelfäste.

Men 1907 ställs allt det här över ända. Då presenterar två av varandra oberoende konstnärer en ”obegriplig” konst som ingen tidigare hade sett maken till. De två konstnärerna är Pablo Picasso och Vasilij Kandinskij.

Något år tidigare än så till och med målar svenska Hilma af Klint abstrakt, men hon gömmer undan sina tavlor och ger strikta order till sina efterlevande om att de inte får visas förrän tidigast 20 år efter hennes död, och det kommer att dröja till 1986 innan hennes abstrakta målningar visas offentligt.

Picasso använder sig av de geometriska formerna, Kandinskij går i en helt annan riktning, det är mjuka vaddtussar han målar. Bägge två blir hårt ansatta, ”det här föreställer ju ingenting!”.

Båda hämtade dock både mod och inspiration av Paul Cézanne, som tjugo år tidigare hade ägnat halva sitt liv åt att måla berget han såg genom sitt fönster i Provence. Cézanne hävdade att en målning inte behöver vara en kameralins. Han förespråkade en mer interaktiv syn på konsten. Han ville stimulera åskådarens egen hjärna.

Konstnärerna börjar nu också bli oppositionella på ett helt annat sätt än tidigare, då de hade varit i klorna på makthavarna under så gott som hela konsthistorien.

– Att måla abstrakt kan också ha varit ett sätt att utmana det rådande – såväl konstnärligt som politiskt. Nu blir varje ny ”-ism” ett uppror mot det som rått tidigare. Det är därför som diktatorer som Adolf Hitler och Josef Stalin avskydde den abstrakta konsten. Den lämnar för stort demokratiskt utrymme åt människor att tänka själva, utan att någon kan styra vad de kommer att komma fram till.

Den abstrakta konsten innebär också ett behov av personer som Claes Moser själv.

– Ja, det leder till ett uppsving för konstrecensenterna, konsten ger nu plötsligt så många möjligheter till tolkning. Alla får plötsligt möjlighet att lägga till sin egen personliga bild av upplevelserna av ett konstverk.


1. Berget Saint-Victoire

Av: PAUL CÉZANNE (1839–1906).

År: 1887.

Mått: 73 x 92 cm.

Stil: – Postimpressionism. Det här är startsnöret för att se ett landskap abstrakt. Cézanne närmar han sig tekniken att använda geometriska former för att beskriva verkligheten, något som Picasso senare tar upp och odlar till en helt ny nivå.

Bakgrund: – Cézanne flyttar från Paris till den konstnärliga friheten i Provence, anammar idén att människan påverkas av den miljö hon lever i, och kommer att ägna halva sitt liv åt att måla det här förbaskade berget som han ser genom sitt fönster.

– Till en början målar han berget realistiskt i detalj, men inser sen att han måste koncentrera sig helt och fullt på berget om folk ska se det, och då målar han det i en förenklad form med ett fåtal färger, så att blickarna inte ska fastna i åkrarnas alla enskilda veteax.

Hur togs den emot: – Med stort oförstående: ”Varför målar karln inte ut vetet, varför antyder han bara saker?” Men också med extremt stort intresse från konstnärer som Picasso.

Titta extra noga på: – De svarta konturlinjerna. Det är som att titta på ett medeltida kyrkfönster med blyinfattning runt de färgglada fönsterpartierna. Han överlåter åt betraktaren att fylla i allt det som saknas.

Värde i dag: – Miljarder. Alla inser i dag att Cézanne är den banbrytande modernisten. Han är introduktören till all modern konst som kommer senare. Utan honom ingen Picasso.

Finns att se: Bl a Museum of Modern Art i New York och Scottish National Museum i Edinburgh (Cézanne gjorde ca 60 varianter av detta motiv).


2. Flickorna från Avignon

Av: PABLO PICASSO (1881–1973).

År: 1907.

Mått: 243 x 233 cm.

Stil: – Kubism. Den stil som kommer att göra Picasso världsberömd. Ett förstadium till den renodlade och extrema fasett-kubismen där man staplar konvexa och konkava flisor på varandra.

Bakgrund: – Det här är Picassos kubistiska genombrott. Ett av världskonsten mest betydande verk. Picasso använder sig av något slags halvform mellan vanligt föreställande och abstrakt kubistiskt. Fortfarande relativt förståeligt för det otränade ögat. Och sen har  vi motivet, ”Avignon” anspelar på ett bordelldistrikt i den tidens Barcelona. Inte helt lyckat att ha en bordellscen på sin vardagsrumsvägg. Det kunde ju lika gärna ha varit kvinnor som badade för sitt högst egna nöjes skull. Men Picasso rör sig under den här tiden tillsammans med Toulouse-Lautrec och i hans ”undre värld” i Paris.

Hur togs det emot: – Som ett rött skynke. Så här såg ju inte människor ut! Det handlar om kött och blod, men ser ut som ingen har sett det förr. Målningen bemöts med hånskratt av konsteliten och Picasso förlöjligas. Det kommer att ta åtminstone fem år innan de franska konstrecensenterna börjar nämna Picassos nya stil i några positiva ordalag, i Sverige tar det dubbelt så lång tid.

Titta extra: – Titta på linjerna, som plötsligt blir uppbrutna av geometriska vinklar, här är det inga klassiska vänliga linjer som gör ett ansikte, här är det cylindern, konen och sfären, de former som kubisterna sökte.

Värde i dag: – Jag tror att den här skulle bli världens dyraste tavla om den skulle komma ut på marknaden. Den skulle nog landa på närmare 5 miljarder kronor.

Finns att se: Museum of Modern Art i New York.


3. Den svarta fläcken

Av: VASILIJ KANDINSKIJ (1866–1944).

År: 1921.

Mått: 45 x 52 cm.

Stil: – Helabstrakt. En upplöst modernism, utan räta vinklar.

Bakgrund: – Kandinskij är en välbärgad ryss, som reser till Bayern för att utveckla sitt målande. Till en början målar han ryska folklivsmotiv som en rysk Vincent van Gogh ungefär. Men han skapar BLIR sen en sensationellt nyskapande och renodlat abstrakt stil när han börjar tänka att färger kan liknas vid toner. Det ser ut som om han färgat bomullsbollar som man köper på apoteket och sedan noggrant placerat ut dem. Kandinskij förklarar själv att det är kombinationen av varma och kalla färger, och avstånden mellan dem, som skapar en harmoni, precis som med tonerna i bra musik.

Hur togs det emot: – Av en fullständigt oförstående publik: ”Det här är ju bara kludd!” Men i och med att han är gåpåig i det han gör så kommer han att bli omskriven och när han kommer till Stockholm för att ha utställning 1915 ligger det stora förväntningar i luften. Men recensenterna sågar honom vid fotknölarna.

Titta extra noga på: – Se hur de här formerna uppstår till synes helt oplanerat, i jämförelse med Picassos kubism, som upplevs som geometrisk och matematiskt uttänkt på ett helt annat sätt. Det är större svårighetsgrad att förstå Kandinskij än Picasso. Det finns ingen som utan manual kan förstå hans motiv.

Värde i dag: – Den svarta fläcken kostar mellan 50 och 100 miljoner. Han har en stor produktion, och gör många små bilder, det enklaste kan man få för kanske 5 miljoner.

Finns att se: Kunsthaus, i Zürich.


4. Naken modell i studio

Av: FERNAND LÉGER (1881–1955).

År: 1912.

Stil: – Fasett-kubism, en kubism där det blir mer och mer svårt att urskilja vad motivet föreställer.

Bakgrund: – Léger lever i industrialismens och maskinsamhällets tid och man riktigt känner maskindunket i hans målningar. Léger själv uttrycker en tydlig rädsla för samhällets snabba förändringar. Men den tekniska utvecklingen inger också hopp. När första världskriget bryter ut är även många konstnärer övertygade om att det ska bli ett snabbt och ”rent” krig, där kliniska långdistansvapen ersätter blodiga fältslag. Lite som i dag, när samhället också förändras snabbt och DET skapar både hopp och rädslor.

Hur togs det emot: – Nu har kubismen slagit igenom och Léger blir något av en klassföreståndare för alla nordbor som reser till Paris för att lära sig måla. Tidigare har de lärt av Henri Matisse, men Matisse målar ju mjukt och alla som vill haka på den senaste trenden med att måla hårda maskinmiljöer dras till Léger.

Titta extra noga på: – Det är ett porträtt av en människa, men det är samtidigt så konsekvent kubistiskt att det blir ett omänskligt motiv.

Värde i dag: – Leger kostar som högst 100 miljoner. Men det är inte miljarder i alla fall.

Finns att se: Guggenheim, i New York.


5. Hamnen i Bordeaux

Av: ANDRÉ LHOTE (1885–1962).

År: 1912.

Mått: 65 x 81 cm.

Stil: – En mjukare och konservativare form av kubism, som är lättare att se innebörden i. Ett mellanläge mellan Matisse och de geometriska extremerna. En sån som Picasso ser nog ner på André Lhote, tänker att han anpassat sig till ”turistsmaken” hos publiken.

Bakgrund: – Sverige har extremt få kubister jämfört med andra länder, trots att det är en revolutionerande rörelse världen över. Men med hjälp av fransmannen Lhote får vi ändå en dos av det. Över 200 svenska konstnärer – från prins Eugen till Siri Derkert – räknas ha sökt sig till Lhote, som under flera decennier verkade som lärare vid sidan av det egna målandet.

Titta extra noga på: – Hur motivet upplevs som harmoniskt jämfört med mer extrema kubistiska målningar. Se hur kuberna inte är lika spetsiga som i sin mer extrema form av kubismen.

Värde i dag: – André Lhote blir stor i Sverige, men på hemmaplan i Frankrike är konkurrensen från de övriga kubisterna stenhård och den här målningen hamnar maximalt på 15–20 miljoner kronor.

Finns att se: I privat ägo.


6. Komposition i rött, blått och gult

Av: PIET MONDRIAN (1872–1944).

År: 1930.

Mått: 50 x 50 cm.

Stil: – Mondrian börjar som en klassiskt skolad konstnär som målar sina skogar och holländska kanaler. Men han blir i stället banbrytande inom den abstrakta konsten genom att utveckla det som i dag kallas neo-plasticism, med helt räta linjer och de tre grundfärgerna gult rött och blått. Mondrian får konsten att helt lämna naturen, som den tidigare varit så beroende av i flera tusen år!

Hur togs det emot: – Han får en enorm betydelse för den kommande moderna konsten. Adolf Hitler avskydde Mondrians konst, som han inte förstod ett dugg av, och Mondrians tavlor hör till den konst nazisterna visar upp för tyska folket som avskräckande exempel på ”degenererad konst” som skulle förbjudas i det tredje riket.

Titta extra noga på: – Det här är en statisk konst, den saknar rörelse helt och hållet. Tavlan är lugn och harmonisk, kontemplativ för tanken. Ligger väldigt nära den moderna arkitekturen med fyrkantiga funkisbyggnader och skyskrapor, som växer fram samtidigt som Mondrian verkar.

Värde i dag: – Mondrians kubistiska verk kostar uppåt en 50–100 miljoner. Hans tidigare klassiska naturmålningar går för ett par miljoner.

Finns att se: Kunsthaus, Zürich.


7. Svart fyrkant och röd fyrkant

Av: KAZIMIR MALEVITJ (1878–1935).

År: 1915.

Stil: – Suprematism. Den ryska varianten av den västeuropeiska abstrakta konsten.

Hur togs den emot: – Det här var en del av den ryska avantgardismen, d v s den moderna konstens genombrott i Ryssland. Det var en radikal stil som utmanade allt som det bestående stod för. Tsarsamhället gillade inte det här, men när kommunisterna tog makten 1917 tyckte inte heller de om det här abstrakta, de ville ha begriplig realistisk propagandakonst av starka mönsterarbetare. Några av suprematisterna böjde sig medan andra lämnade Sovjetunionen och sökte sig till bland annat New York.

Titta extra noga på: – Det här är en ikon när det gäller abstrakt konst. Vi ser två geometriska former. Inte ett föremål så långt ögat når. Men det är ju ren gestaltningspsykologi – vi blir patienter när vi betraktar verket. Det är vårt eget inre som utmanas, vår hjärna vill att det ska föreställa något, men vad det är vet bara vi själva. Det är till synes väldigt harmoniskt, men det kan leda till oväntade reaktioner.

Värde i dag: – Den här skulle kosta 1 miljard. Inte allt av honom men den här och två tre till ligger på den nivån.

Finns att se: Museum of Modern Art i New York.


8. Wilhelm Tells gåta

Av: SALVADOR DALÍ (1904–1989).

År: 1933.

Mått: 201 x 346 cm.

Stil: – Surrealism, en inriktning som föddes i Frankrike och spriddes över världen. Man har nu lämnat kubismen och målar återigen realistiskt, men nu med ett förvrängt ”rotande i det inre av människans känslor”.

Hur togs det emot: – Nästan med avsky. Påminde för mycket om lemlästade skyttegravsoffer eller människor med fysiska defekter. Så kan den här stilen uppfattas än i dag. Det är en introvert stil. Inte publikt, få gillar bilder av inälvor och konstiga lemmar. Men det är det som Dalí exploaterar, det är ett drömskt fantasimotiv. Det är väldigt lekfullt, och blir abstrakt eftersom det sträcker sig inåt i våra sinnen. Här är det självaste Lenin som avbildas med en enorm förvrängd bakdel, vilket fick Dalís marxistiskt lagda kolleger att bokstavligen försöka förstöra den här tavlan när den ställdes ut.

Titta extra noga på: – Se hur allting är tillåtet, allt är möjligt, Dalí visar en väldigt stor öppenhet i sitt konstnärskap, han förmedlar att man kan se konstnärligt på så gott som allting vi har på vår planet.

– Det finns ett satiriskt drag över det moderna samhället, han häcklar statussymboler och driver med kitschigheten. Men Dalí är mer en skämtare än en politisk målare.

Värde i dag: – Om den här skulle komma ut på marknaden skulle den kosta mer än 1 miljard. Det är en av konsthistoriens mest betydelsefulla målningar. En mindre märkvärdig Dalí-målning kostar ändå 5–10 miljoner. En etsning kan man få för ett par tusenlappar.

Finns att se: Moderna museet i Stockholm.


9. Utan titel

Av: JACKSON POLLOCK (1912–1956).

År: 1950.

Stil: – Strindberg säger redan på 1890-talet att det är slumpen som styr konsten. En som bokstavligen förverkligar det tänkandet är Jackson Pollock. Han stänker färgen på sin duk och rännilerna skapar konsten, som en slumpgenerator.

Bakgrund: – Under krigen krossar både Tyskland och Sovjet den fria konsten och det ger den amerikanska konstscenen får en stor knuff framåt. Många av världens bästa konstnärer flyr från Europa till friheten i USA. År 1945 kan man säga att det är ett faktum att världens konstzenit efter flera hundra år har flyttat från Paris till New York, och i princip stannat kvar där sedan dess.

Hur togs det emot: – Det här hittade ganska snabbt sina fans. I New York fanns det ett behov av att följa med sin tid och hävda sig som världens nya supermakt som samtidigt sågs som konstnärligt eftersläpande. Landet är också grundat av immigranter och toleransen för nyskapande konst generellt sett större än i Europa. USA har också en skattelagstiftning som gynnar att man skänker saker till museivärlden, vilket ytterligare stärkte den moderna konstens spridning.

Titta extra noga på: – Det känns abstrakt på ett ganska enkelt sätt, alla förstår att det kan se ut så här när man stänker färg på väggen, jämfört med t ex Kandinskij som tänkt ut hur det abstrakta ska se ut. Det kan te sig kaosartat, men skänker också en harmoni.

Värde i dag: Pollock kan kosta 50 miljoner.

Finns att se: Museum of Modern Art i New York.


10. Brillobox

Av: ANDY WARHOL (1928–1987).

År: 1964.

Mått: 43 x 43 x 36 cm.

Stil: – Amerikansk popkonst. Andy Warhol är reklamutbildad och gör efterkrigstidens konsumtionssamhälle till sin konstart.

Hur togs det emot: – Med förskräckelse. Brilloboxen kan tyckas vara begriplig och inte alls abstrakt, men Warhol utmanar den rådande konstuppfattningen i grunden genom att lyfta fram de mest vardagliga, nästan sunkiga, föremålen och får oss att ställa oss frågan: ”Det här kan väl ändå inte vara konst?”

Värde i dag: – En ”Marilyn” i olja av Warhol kan landa på 1 miljard. En Brillobox kan gå på 400 000 kronor – OM man kan bevisa att den är äkta. Men det är svårt, och det var precis det Warhol ville åstadkomma med sin massproducerande syn på konst. Han utmanar inte bara konstnärligt utan även kommersiellt genom att uppmana andra att kopiera hans verk, och på så sätt slå ett slag mot den i alla konstsammanhang så viktiga upphovsrätten. Warhols original-Brillo består av trälådor som han målat som förpackningen till Brillos tvålull. Moderna museet i Stockholm ställde dock 1968 ut 400 Brilloboxar i wellpapp som de beställt direkt från Brillos egen kartongfabrik. Men Andy Warhol godkände i efterhand även detta verk som ”äkta Warhol”.

Finns att se: Museum of Modern Art, New York.

Publicerad i nummer 4, 2018