Fönstret

Belgrad

– En ruffig pärla med bibehållen charm

I Belgrad serveras mikrobryggd öl och turkiskt kaffe i barer med industriell design och på pittoreska bakgårdar. hit flyttar nu allt fler unga, kreativa människor som vill leva billigt, centraleuropeiskt storstadsliv. är Belgrad det nya Berlin?

I Belgrad blommar nostalgin över landet som inte längre finns – Jugoslavien. Här finns flera unga entreprenörer som gör det möjligt för weekendturister och andra besökare att uppleva staden som den var på diktatorn Titos tid, innan 1990-talets krig och landets sönderfall.

En av dem är holländaren Ralph Van Der Zijden som erbjuder guidade turer i Yugobilar från biltillverkaren Zastava, en symbol för enpartistaten Jugoslavien. Bilarna anländer en efter en till parken där floderna Donau och Sava möts. En ljusgrön, en orange och en gul bil av modellen Yugo. Ralph Van Der Zijden samlar på dem.

– Jag älskar verkligen Jugoslavien, men för de roliga sakerna, som de här bilarna, säger han.

Den här lördagen är det en stor grupp från Slovenien som har bokat en jugoslavisk upplevelsetur, och Ralph Van Der Zijden har fått ta in hjälp från andra Yugosamlare för att ha plats för alla.

Han ger instruktioner till chaufförerna:

– Försök att tajma rödljuset i korsningen Nemanjina och Kneza Milosa så de hinner titta på arméhögkvarteret.

Det är en av byggnaderna i centrum som förstördes under Natos bombningar 1999, med syfte att stoppa kriget i Kosovo. Högkvarteret står än i dag orört i ruiner.

De slovenska turisterna är Yugotours första grupp från ett av länderna somen gång var en del av det auktoritära Jugoslavien, och jag frågar guiden Matija Zlatanovic hur han hanterar allt det som är känsligt i historien.

– Jag försöker måla en så neutral bild som möjligt. Jag väljer mina ord försiktigt, utan att för den skull förlora min integritet som guide. Med holländare kan jag säga ”folkmordet” i Srebrenica, med serber skulle jag kanske undvika just detordet, säger han.

Slovenerna spelar korpfotboll tillsam-mans och höjdpunkten på resan är derbyt mellan Belgradlagen Röda Stjärnan och Partisan senare samma dag.

– Vi hittade Yugotour på nätet och tyckte det verkade som ett roligt sätt att se Belgrad, särskilt som vi har med oss barn på resan, säger en av dem.

När alla klämt in sig i de små bilarna bär det i väg till första stoppet, det enorma komplexet som var regeringsbyggnaden under Jugoslavientiden. Guiden pekar mot det ensamma höghuset i glas lite längre bort, och berättar att det var kommunistpartiets högkvarter, för att på 1990-talet husera den privata tv-kanalen Kosava, som ägdes av Slobodan Milosevics dotter. I dag ligger ett stort shoppingcenter precis bredvid.

– Där har ni ett bra exempel på övergången från kommunism till kapitalism, säger han.

På andra sidan boulevarden börjar stadsdelen nya Belgrads höghuskvarter som byggdes på 1960- och 70-talet. Varje bostadsområde benämns med ett nummer och har sin specifika karaktär, som små centrum, indelade också efter vilket fotbollslag kvarteret hejar på. Men här avbryts guidningen när en polisbil kommer körande från regeringsbyggnaden och frågar om tillstånd för gruppen. Det blir en snabb avfärd mot nästa stopp, Hotell Jugoslavien, vid Donaus strand.

Såhär med ett par decenniers distans till Jugoslaviens sammanbrott på 1990-talet möter man en hel del nostalgi över det förlorade landet trots förtrycket som rådde då. Det socialistiska landets ledare, Josip Broz Tito, omges av en hel del personkult, vilket märks allra mest den 25 maj varje år, ungdomens dag i Jugoslavien och datumet då Titos födelsedag firades (fast han var född den 7 maj). Då samlas människor från hela regionen vid Museet över Jugoslaviens historia i Belgrad, där Tito ligger begravd, och köar för att lägga ned blommor och visa sin respekt.

Stödet för EU är däremot sjunkande. Serbien är kandidatland för medlemskap, men den utdragna processen med, vad många upplever som ständigt nya krav, har tröttat ut serberna. Samtidigt har Ryssland ökat sin närvaro (genom egna medier, organisationer och täta politiska besök) i Serbien och många ser de slaviska bröderna i öst som en mer attraktiv partner. Eller åtminstone mindre dömande.

– Vi är alla ganska uttråkade av EU-integrationen. Och i vilket fall hinner väl EU falla i bitar innan vi blir medlemmar, säger 33-åriga Mario Milakovic.

Han är å andra sidan inte särskilt Rysslandskär heller. Eller jugo-nostalgisk för den delen. Ändå har han återskapat en del av Jugoslavien i sin uthyrningslägenhet som heter Yugodom, alltså Jugohem på svenska. Vartenda föremål och möbeli lägenheten är noggrant utvalda, och det allra mesta kommer från 1950- och 60-talet.

– Det var jätteviktigt för mig att det inte skulle bli någon billig nostalgi över lägenheten. Det är estetiken som jag gillade mest med Jugoslavien, säger han.

Yugodom ligger i stadsdelen Dorcol, ett stenkast från grönsaksmarknaden Bajloni och den kullerstensbelagda restauranggatan Skadarlija där inkastare lockar med levande musik och bästa priset på en tallrik blandat grillat kött – de obligatoriska cevapcici, pljeskavica, kryddiga korvar. Skadarlija är det närmaste Belgrad kommer ett riktigt turiststråk, och då är det ändå rätt stor chans att ha en både prisvärd och genuin kväll där. Men Mario Milakovic vill uppmana sina gäster att upptäcka andra delar av Belgrad. Han brukar rekommendera ett besök på loppmarknaden eller någon vintagebutik. Men det är inte bara intresset för design som ligger bakom skapandet av Yugodom.

– Jag leker också med det historiska faktumet att ett land inte existerar längre. Jag erbjuder en upplevelse av att resa till ett land som inte finns. Ett land som jag föddes i, lägger han till.

Belgrad är en till ytan liten stad, även om den till invånarantalet är större än Stockholm. Centrum är väl sammanhållet – man tar sig gående överallt – och efter många år i Belgrad springer jag på människor jag känner så gott som varje gång jag går ut. Så jag blir inte förvånad när jag stöter ihop med Mario Milakovic igen bara några dagar efter besöket i Yugodom.

Det är Prideparad i staden och Mario är på plats för första gången. Det är bara några hundratal personer som vandrar tillsammans från Slavijarondellen längs med den breda Kralja Milana-gatan, den som en gång i tiden bar namnet Marshall Titos boulevard, ner till Republiktorget. Det här är den tredje fredliga paraden som genomförs – hbtq-historien är kort och har kantats med våldsamma incidenter i Belgrad. Men det här är en historisk dag, eftersom paraden avslutas på stadens mest centrala torg, vilket inte varit möjligt av säkerhetsskäl tidigare.

Republiktorget är den självklara mötesplatsen för Belgradbor, vi ses ”kod konja” säger man, alltså vid den obligatoriska statynav en man, i det här fallet prins Mihailo,på en häst. Han har också gett namn till gågatan, Knez Mihailova, som börjar här och leder fram till fortet Kalemegdan. På torget ligger Nationalmuseum som förhoppningsvis snart ska öppnas efter attha varit stängt ”för renovering” ett drygt decennium. Det egentliga skälet är brist på pengar, eller politisk vilja. Moderna museet lider av samma bortprioritering. Men Nationalteatern på andra sidan torget är i full gång. Och letar man efter mer alternativ kultur har Belgrad hur mycket som helst att erbjuda.

Kulturcentret Grads innergård påminner lite om en tysk biergarten med sina vajande röd- och vitrandiga lampor över de enkla långborden. En ruin av ett hus utgör ena väggen, och utsikten mot floden Sava störs bara då ett långsamt godståg skakar förbi. Här skymtar dj:n Ewox i mängden, och här hörs engelska, tyska och spanska i olika hörn. Om en stund ska den tysk-amerikanska performancegruppen Chicks on Speed uppträda på scenen. Grad är ett slags epicentrum för det alternativa Belgrad, det där som titt som tätt jämförs med Berlin. Det är det ruffiga, opolerade som lockar många konstnärer och andra kreativa personer att tillbringa tid i Belgrad, eller i många fall att flytta hit. En förutsättning är också de låga hyrorna och att det är så billigt att gå ut och äta och dricka.

Paret Dejan Ubovic och Ljudmila Stratimirovic förverkligade en dröm när de öppnade Grad för åtta år sedan ochär lyckliga över att det lockar så många utländska konstnärer till Belgrad. De tror att det avslappnade tempot, arvet från kommunisttiden och mötet mellan öst och väst bidrar till det.

– Alla brukar säga att de har bra erfarenheter i möten med människor här, att folk är vänliga, säger Dejan Ubovic.

De menar att jämförelsen med Berlin stämmer, dock med den viktiga skillnaden att förutsättningarna för kreativitet i Berlin är ett resultat av politiska åtgärder, medan det i Belgrad händer trots politiken som förs.

– Det är inte mycket pengar vi får från kulturministeriet. Som tur är kan vi finansiera en del verksamhet med pengar vi drar in i baren, säger Ljudmila Stratimirovic.

Grad var en föregångare när det öppnade i stadsdelen Savamala vid floden Savas strand. Nu är hela kvarteret fullt med barer, klubbar, gallerier och delier. Men förändringens vindar blåser. Det stora byggprojektet Belgrade Waterfront ska förvandla området till ett Dubai-liknande lyxigt bostadsområde med skyskrapor och shoppingcenter. Protesterna mot planerna har samlat tiotusentals Belgradbor, som inte fått vara med och tycka till om den stora förvandlingen av deras stad.

Bortser man från politiska invändningar kan man njuta av en rejält ansiktslyft flodpromenad med fina lekplatser och trappor att picknicka vid. Och en nyasfalterad cykelbana som går från platsen där Donau och Sava flyter samman till ön Ada där man kan klättra i en höghöjdsbana, spela tennis och golf eller simma i den konstgjorda sjön.

En av Belgrads inflyttade utlänningar är svenska Anna Pousette som undervisar i svenska vid skandinaviska institutionen på Belgrads universitet. Hon kom hit för tolv år sedan, mötte kärleken i form av en lektor i norska som hon nu har tre barn och en bonusdotter med. För Anna Pousette har de jämförelsevis låga levnadskostnaderna i Belgrad gjort det möjligt att leva ett annat slags liv än i Sverige, med mer tid för familjen och mindre stress. Men det är också öppenheten och den sociala närvaron hon uppskattar.

– Jag tycker om principen om ”kaffe först”, sen jobbar vi, eller pratar affärer. Serbien kan kritiseras för ineffektivitet, men se å andra sidan så mycket psykisk ohälsa vi har i Sverige, säger hon.

Som förälder gillar Anna Pousette också hur barnvänligt Belgrad är, och de väldigt barnkära serberna.

– På lekplatser delar man självklart med sig av leksaker och fika man har med sig, likaså är det en självklarhet att alla bjuds in till barnkalas, berättar hon.

Människor bor ofta trångt, och det är inte alls ovanligt med flera generationeri samma lägenhet. Så barnkalasen firasså gott som alltid på ett av de många små lekland som finns över hela stan. Ett av de senaste tillskotten är Kliker, i nedre delen av stadsdelen Dorcol, ett up-and-coming-område. I den stora ljusa lokalen med bomullsmjuka molnlampor och väggarna fulla av vintageleksaker står mitt på golvet en varmt gul bil av märket Zastava. Här kan föräldrar dricka ett glas vin medan barnen leker, och här på det trendigaste av ställen är det design från Jugoslavientiden som ger rummet dess prägel. Det kan väl inte vara en slump.

Guide

Upplev Belgrad

– som fönstret gjorde!

Resa hit 

Air Serbia flyger direkt från Arlanda och kastrup. Lågprisbolaget Wizz air flyger direkt från skavsta och sturup. Nowegian flyger direkt från Arlanda. Biljettpriserna varierar mellan 500 och 3 000 kr.

Boende 

Yugodom
– En lägenhet som går att boka via Airbnb ellerdirekt via hemsidan yugodom.com. Ca 250 kr/ natt för två personer.
– Det finns gott om andra lägenheter att hyra, ofta mer prisvärt än hotell. räkna med ca 700 kr för ett dubbelrum på ett bra hotell.

Här åt vi  

Kalenic Kafana
– en klassisk kafana (dvs en enkel restaurangmed traditionell Balkanmat, turkiskt kaffe och ofta levande musik på kvällarna) med rustik mat (kött!), belägen alldeles intill kalenic marknad som också är värd ett besök.
• Milesevska 2, Tel +381-11-24 50 666.

Beton Hala
– i ett före detta magasin vid floden savas strandligger flera restauranger på rad. Lite dyrare – men då ingår en solnedgång över floden. Testa till exempel comunale eller toro.
• Karadjordjeva 2–4.

Basta
– sympatisk gårdsservering med god serbisk mat och jazzmusik.
• Male stepenice 1 A/Karadjordjeva 43 (i trapporna bredvid Brankovbron). Tel +381 62 8711475 jazzbasta.com

Crna Ovca
– alltid kö till glassbaren som experimenterar medalla möjliga och omöjliga smakkombinationer.
• Kralja Petra 58. crnaovca.rs.

Förmiddagskaffe eller kvällsdrink
Cetinjska 15 är adressen till en parkeringsplats omgiven av kaféer och barer. Här finns till exempel Zaokret som serverar både gott kaffe, bra dj:s och öl från serbiska småbryggerier.

Här shoppade vi   

Gradstor – en avknoppning från kulturcentret grad. Här finns ett utsökt urval av serbisk design, både kläder, skor, smycken och accessoarer.

Pop Lukina 1 sök efter gradstor design hub på Facebook.

Dub – hit skickar Mario Milakovic sina gäster när de vill köpa med sig retroprylar hem. Allt från kaffepannor till handvävda mattor.
• Zetska 13.

Lär dig mer om jugoslavien  

Yugotour – boka en guidad tur i en bil av modellen Yugo. yugotour.com.

Museet för Jugoslaviens historia – ofta intressanta utställningar om olika aspekter av Jugoslavientiden. Glöm inte att besöka Titos grav, samt se den stående utställningen med alla gåvor han fick från statschefer från hela världen.
• Boticeva 6.mij.rs

Tips! 

Kulturcentret grad– kika in för en kaffe, en utställning, en konsert.Bästa stället i stan!• Brace Krsmanovic 4. gradbeograd.eu.

Kliker
– trendigt och roligt lekland för barn från krypåldern och uppåt.• Dobracina 59 B.kliker.dorcolplatz.rs

Besök en marknad
– Belgrad har flera fantastiska frukt- och grönsaksmarknader. köp med lite billiga valnötter hem! eller fynda bland loppisstånden. Både bajloni och kalenic ligger centralt.

Kalemegdan
– det välbevarade fortet erbjuder inte bara fantastisk utsikt över flodernas möte i Belgrad. det är också en kuperad park med fina lekplatser, kaféer och en söt liten kyrka.

Tre sätt att se Belgrad  

Gå! – vandra runt i stadsdelen dorcol och sucka över alla vackra hus och pyntade balkonger.

Cykla! – hyr en cykel vid sportcentret 25 maj och cykla längs med savas strand, förbi de fullsatta uteserveringarna vid Beton hala, förbi kulturcentret Grad och byggprojektet Belgrade Waterfront. Cykla under fyra broar. Och när du är framme vid Ada Ciganlija slänger du dig i en solstol och beställer en lemonad.

Åk spårvagn nr 2! – den här spårvagnslinjen går i en cirkel runt Belgrads centrum. Perfekt sätt att se kalemegdan, järnvägsstationen, Tasmajdanparken och mycket mer!

Publicerad i nummer 3, 2016