Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Opinion

Teknologiskt tyranni

– och 7 andra skäl till

att vi bör oroa oss över Kina

Hot mot Hongkongs frihet. Grova brott mot sin egen befolknings mänskliga rättigheter. Men också: ett alltmer militant tonläge även mot Sveriges demokratiska värderingar och institutioner. Fönstret bad OLLE WÄSTBERG sammanfatta vad det är vi bör oroa oss över, när Kina nu tar allt större plats i världspolitiken.

Kina är både världens största land, med 1,4 miljarder invånare – nära en femtedel av människorna på jorden – och världens näst största ekonomi. Prognosen är att om några år kommer Kina att ekonomiskt gå om både USA och hela EU.

Kina styrs av det kommunistiska partiet, men är samtidigt kapitalistiskt. För svensk ekonomi betyder Kina mycket. Enligt en undersökning från Totalförsvarets forskningsinstitut har Kina sedan 2002 köpt 65 svenska bolag för ca 100 miljarder kr. En rad viktiga svenska företag är kinesiskt ägda, bland annat Volvo Personvagnar, Filmstaden/SF Bio, Nevs (tidigare Saab) och Nordic Paper. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. Mer än 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina. 600 svenska företag har tillverkning i Kina. 2019 var Kina vår åttonde största exportmarknad med 52 miljarder. Samtidigt importerade vi för 67 miljarder från Kina. Kina står t ex för den dominerande antibiotikatillverkningen i världen. Mot denna samlade bakgrund är Sveriges växande konflikt med Kina en allvarlig fråga.


KIDNAPPNINGAR

Bakgrunden till Sveriges motsättningar med Kina handlar om Kinas brist på mänskliga rättigheter och på senare år om den svenske bokförläggaren Gui Minhai. Han har varit svensk medborgare i 28 år och drev ett bokförlag med bas i Hongkong. Flera böcker han gav ut handlade om det kinesiska kommunistpartiet. Han hade en semesterlägenhet i Thailand. 2015 kidnappades han där av Kina och har sedan dess suttit fängslad – utan rättegång. Självfallet kan den svenska regeringen inte acceptera att en svensk medborgare utsätts för ett sådant grovt rättsövergrepp. Men Kina vägrar föra Gui Minhai till domstol.

Förra året fick Gui Minhai Tucholskypriset av Svenska Pen-klubben – ett årligt pris till en förföljd, hotad eller landsflyktig publicist. Kulturminister Amanda Lind delade ut priset. Det ledde till att hon nu vägras inresa till Kina och att den kinesiske Stockholmsambassadören Gui Congyou hotade med att ”begränsa utbytet och samarbetet inom ekonomi och handel”, vilket omedelbart ledde till att besök av två kinesiska näringslivsdelegationer i Sverige ställdes in.

Detta har i sin tur motiverat flera företagsledare att ligga lågt. Volvo Cars vd Håkan Samuelsson har vägrat uttala sig om mänskliga rättigheter. Sten Olsson, chef för Stenagruppen (som bygger fartyg i Kina) har sagt att man ”inte har råd att vara politisk” när det gäller Kina. Det kommer varje år åtskilliga kinesiska turister till Sverige, men i slutet på förra året varnade kinesiska medier, på uppdrag av regeringen, folk från att resa till Sverige.


HONGKONG …

Under 2019 har två händelser dominerat kring Kina: Hongkong och Xinjiang. Hongkong var fram till 1997 en brittisk koloni. Storbritannien släppte Hongkong till Kina med ett avtal om ”Ett land, två system”. Innebörden var att Kina skulle ta över Hongkongs utrikespolitik och försvar, men att staden i övrigt under 50 år skulle få styra sig självt. Det är något som Kina alltmer börjat sätta sig över. Man kontrollerar domstolarna och deporterar kritiker till fastlands-Kina. Det är det här som har fått flera miljoner av Hongkongs invånare att ge sig ut på gatorna och demonstrera för demokrati.


… OCH XINJIANG

Xinjiangregionen i nordvästra Kina är muslimsk och under de senaste fem åren har närmare två miljoner uigurer, kazaker, och andra etniska grupper tagits till fånga av den kinesiska regimen och satts i interneringsläger, berövats kontakten med sina barn, och muslimer har t ex tvingas äta fläsk. Nyfödda barn i Kina får inte ges muslimskt färgade namn. Kinas konflikter med områden man ockuperat och integrerat är ingenting nytt. År 1951 ockuperade Kina det självständiga Tibet och har sedan dess förtryckt området grovt.


TAIWAN – ”NYA KINA”

Japan invaderade Kina 1937. Motståndet leddes av Chiang Kai-shek som sedan 1949 förlorade inbördeskriget mot Mao Zedong. Chiang Kai-shek flydde med sina trupper till Taiwan och upprättade där ett ”nytt Kina”. Taiwan var till en början en militärdiktatur. Men 1991 togs steg mot frihet och folkstyre och Taiwan anses nu vara Asiens främsta demokrati. Nyligen omvaldes Taiwans kvinnliga, liberala, president Tsai Ing-wen. Kina hävdar att Taiwan ska ingå i Kina och hotar med våld för att få som man vill.


PARTIET STYR FÖRETAGEN

Mao Zedong var en tydlig kommunist och Kina tillät inte privat ägande. Men sedan mitten av 1980-talet, under president Deng Xiaoping, omvandlades ekonomin i kapitalistisk riktning. Det är ingen slump att det nu finns kineser som tillhör världens rikaste.

Men även om kinesiska företag agerar fritt på marknaden kan staten kontrollera dem, och subventionerar företagsexport på ett sätt som strider mot reglerna inom världshandelsorganisationen WTO. Kinesiska företag har också haft i uppdrag av kommunistpartiet att stjäla patent och spionera på innovationer i andra länder.


TEKNOLOGISKT TYRANNI

Kina tillhör de mest digitaliserade länderna vilket spelar en positiv ekonomisk roll, men regimen utnyttjar kunskaperna för medborgarkontroll och internationellt inflytande.

Medborgarkontrollen innebär att 1,4 miljarder foton av kineser finns lagrade och används som grund för ansiktskontroll. Mängder av dolda kameror har satts upp. Kineser blir ständigt följda och kontrollerade. Till synes vardagliga beteenden – t o m att gå mot rött ljus – påverkar deras ställning i samhället. Det är ett teknologiskt tyranni.


GLOBALA AMBITIONER

Kina har ambitioner att få ett starkt globalt inflytande. Främst har man satsat genom ”Sidenvägen” – utbyggd kommunikation från Kina ända till Finland. Kina har också köpt hamnar över hela världen. Den största satsningen sker i Östafrika, både genom stora kinesiska investeringar men också genom att unga östafrikaner får läsa gratis på kinesiska universitet, något som skapar starka band.


MASSIV PROPAGANDA

Till detta kommer att Kina försöker påverka opinionsbildningen över hela världen. Statliga Xinhua är världens största nyhetsbyrå och når ut till över 200 länder. På samma sätt som Ryssland agerar Kina på sociala medier, både för att underminera andra länder och ge en positiv bild av det egna.

Det är inget nytt att Kina är en stormakt. Redan när den kinesiska muren byggdes, för drygt 2200 år sedan, hade Kina blivit ett jätterike. Kina blev världsledande när det gällde tryckerier, porslin och uppfann krutet. Dock låg Kina då långt borta. När numera det digitala dominerar betyder den geografiska avlägsenheten långt mindre.

Vi måste räkna med att Kina också i framtiden kommer att spela en huvudroll. Kinas styrka gör det motiverat med kontakter. Att flera unga svenska studerande lär sig kinesiska vore t ex värdefullt för att öka kunskaperna och de personliga kontakterna, vid sidan om de formella mellan regeringarna.

Det finns dock som jag skissat ovan flera allvarliga skäl att oroa sig över Kinas växande makt och anspråk. En betydande krigsrisk finns kring Kinas anspråk på Taiwan. Kinas militanta reaktioner av det slag Sverige nu märker av kring konflikten kring Gui Minhai kan komma också i andra ärenden. Det talar i hög grad för att Sverige bör agera genom EU. För att inte stå ensamma, och för att få en större kollektiv kraft, när det blåser allt hårdare politiska vindar från Peking.

Publicerad i nummer 1, 2020