Jourhavande släktforskare hittar rötter
Den som bor i Skåne och är nyf iken på sin släkthistoria kan få hjälp av Göinge släkt- och hembygdsforskarförenings jourhavande släktforskare. – Det är spännande att se var man har sina rötter och hur långt tillbaka i tiden man kan komma, säger föreningens kassör Torgny Nilsson.
AV ELISABET WAHL
Upplägget för jourhavande släktforskare är enkelt: På några olika ställen i Skåne sitter medlemmar i föreningen med jämna mellanrum redo att svara på frågor. Vem som helst kan få hjälp att tyda gammal handstil eller få stöttning i att leta bakåt i arkiven.
– Vi sitter ofta på biblioteken. De är bara glada att vi kommer eftersom vi drar folk, säger Torgny Nilsson.
Vilka frågor brukar ni få?
– Vanligast är nog att folk är intresserade av släktforskning, men aldrig gjort det förut. Men det kan komma mer ovanliga saker. En gång dök en person upp med ett sköldebrev från 1654 från drottning Kristina. Hen ville få hjälp att få det översatt.
Vad behöver man då för att komma i gång med släktforskning? Egentligen bara en dator, din egen födelseförsamling och födelsedatum.
– Det finns enkla gratisprogram att börja med och så kan man börja leta bakåt med hjälp av vigslar och dop i husförhörslängder och församlingslängder.
Allra enklast är spåren att följa dom någon i släkten utmärkt sig. Till exempel varit präst eller adlig. Eller som i Torgnys Nilssons fall: Begått ett brott.
– Det visade sig att en i min släkt blivit halshuggen för försök till stöld. Vi letade upp domstolsprotokollet vid landsarkivet i Lund och kunde läsa att han och en annan ville slippa undan att bli soldater.
Göinge släkt- och hembygdsforskarförenings har inte bara jourhavande släktforskare, två gånger om året ordnar de också dna-kafé.
– Tidigare träffades man på anbytarträffar, nu sitter de flesta hemma och forskar vid datorn. Då hjälper vi till med dna-test för att se vilka som är släkt med varandra.
Publicerad i nummer 1, 2023
