Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Ledarskap

Vi jobbar med känslor

Ledarskap är ett förhållningssätt. Det är ett påstående som följt mig. En chef är en titel, men en ledare är den som med sitt uppträdande och attityd skapar ett förtroende. En ledares makt är baserad på egna personliga egenskaper.

Vi ledare jobbar i hög utsträckning med känslor. Det gör det till ett komplext uppdrag. Ett chefskap är mycket mer formellt och med stor hänsyn till strukturer och system. Vi verkar i stället genom den sociala gemenskapen med tankar, känslor, handlingar.

Vår inställning till människor och lärande blir avgörande. VAD är det jag håller på med, HUR gör jag det och VARFÖR? Det räcker inte att en gång på en ledarutbildning svarat på dessa frågor. De måste ständigt upp till revidering och påminnelse.

Jag bevittnade en ledarkollega tappa besinningen över en deltagares kritik kring lokal och studiemiljö. Ledaren tyckte att gnällandet passerat en gräns. Må så vara.

Men problemet är att hen lät sig hamna i en situation där hen undslapp sig: ”Men då tycker jag du kan söka dig till ett annat studieförbund.” Deltagaren blev förnärmad, gruppen splittrades i de som höll med och de som förfasade sig över ledarens beteende.

En ”no-go zone”. Tyvärr.

Vårt enda kapital är just förhållningssättet, beteendet, bemötandet och där finns ingen pardon, du måste lyssna och arbeta för en konstruktiv lösning. I min värld är det naturligtvis helt okej att ge uttryck för uppgivenhet, trötthet, besvikelse, men inte – ”stick då!”.

Det gäller att som ledare alltid agera vuxet klok och det kan ibland kännas övermäktigt. Drivkraften, moroten, är dock den svindlande upplevelsen av att njuta andras förtroenden och någon gång få höra den ljuva musiken av en nöjd gruppmedlem som säger: ”Som jag lärt och utvecklats. Stort tack!”

Det är alla ledares ”reason of being”.

Publicerad i nummer 4, 2021