Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Mali

— röd jord och vackra mönster

Mitt i Sahara ligger landet som nu plågas av militanta islamister – men som kan bjuda på otroliga kulturupplevelser. Journalisten KARIN ELFVING, som regelbundet medverkar i Fönstret, skriver om det afrikanska landet där hon både bott och arbetat.

Synen och doften av röd jord slår emot en redan när flygplansdörren öppnas till de vackra mönstrens och musikfestivalernas land.

På albumet Red earth (röd jord) söker den afroamerikanska jazzsångerskan DeeDee Bridgewater sina förmodade maliska rötter i samarbete med ett antal av Malis musikaliska giganter. Resultatet är enastående. Men så är Malis musikskatt så omfattande att den svårligen sammanfattas – från ökenbluesen i norr (t ex Tinariwen) till sångerskorna i området Wassoulous i söder (t ex Fatoumata Diawara). Även Grioterna – ett skrå av musiker och historieberättare – spelar en central roll.

Sedan islamisternas intåg 2010 och de konflikter som följt är Mali mindre tillgängligt. Och det är synd. I de inre delarna av landet, dit UD avråder från resor, väntar fantastiska kulturupplevelser. I den historiska handelsstaden Djenné, bebodd sedan 250 år f Kr, finns världens största moské byggd i lera, vacker arkitektur och historiska lämningar. I skrevor i Bandiagaraklippan bor dogonfolket i byar med hisnande byggnadsstil. Båda platserna är sedan 1980-talet med på Unescos världsarvslista.

I staden Segou ordnas Festival sur le Niger varje år – marknad, kulturevent, konst, teater och konserter. Huvudscenen ligger på den mäktiga Nigerfloden. I Segou finns också ett museum över Malis textilfärgningsteknik bogolan (”skriva med jord”). För att verkligen insupa kulturhistoria – gå en kurs i hur man tillverkar de traditionella bogolan-tygerna, som sedan urminnes tid färgas med lera.

I huvudstaden Bamako finns ytterligare en festival Ogobanga som ger en inblick i dogonfolkets kulturliv. Här ligger också Nationalmuseet vackert beläget i anslutning till den lummiga botaniska parken. Här äger fotobiennalen Rencontres de Bamako (”Bamakomöten”) rum. Tack vare den ikoniske fotografen Malick Sidibés studio – kallad ”Bamakos öga” under 1950-talet – har Mali även en stolt och välbevarad fototradition.

Fem mil sydväst om Bamako ligger byarna Siby omgivna av vackra berg. Här, i mandekulturens vagga, finns skyltar på det lokalt utvecklade skrivspråket n’ko. Här går kulturfestivalen Fescauris av stapeln varje år och på senare tid även det årliga eventet Bogo Ja (”jordbilder”). Då målar invånarna på traditionellt vis sina hus med jord och växtextrakt.


Karin Elfvings val från Mali

Läs!

• Segu (1984) av Maryse Condé. Mäktig släktsaga om Seguriket i en tid av förändring – islams intåg, slavhandel och förlorad makt.

• Soundjata ou l’épopée Mandingue av Djibril Tamsir Niane (1960) – viktig bok som återger Soundjata Keitas liv, som sedan 600 år förts vidare genom muntligt berättande.

• Amkoullel, l’enfant peul (1991) och Oui mon commandant (1994) – biografier av etnologen och författaren Amadou Hampâté Bâ som angående muntligt berättande yttrade de bevingade orden: ”Varje gång en gamling dör i mitt land, brinner ett bibliotek.”


Se!

• Bamako (Abderrahmane Sissako, 2006) – prisbelönt drama där Internationella valutafonden och Världsbanken ställs till svars för fattigdomen i rättegång på en bakgård.

• Wùlu (Daouda Coulibaly, 2016) – ger en inblick i droghandelns komplexitet genom Ladji som dras in i kriminalitet när han försöker rädda sin syster från prostitution.

• Yeelen (Souleymane Cissé, 1987) – filmklassiker som vann juryns pris i Cannes och gav Malis mest kända regissör internationell stjärnstatus.


Lyssna!

• Habib Koité och Bassekou Kouyate, två musiker som spelar medryckande musik – på gitarr och det traditionella stränginstrumentet ngoni.

• Rokia Traoré – prisbelönt sångerska med säregen röst. Debutalbumet innehåller gitarr, ngoni och den västafrikanska xylofonen balafon.

• Ali Farka Touré – världskänd bluessångare från Niafunke, känd för sitt släpande sound och för samarbeten med den amerikanske musikern Ry Cooder och den maliske koravirtuosen Toumani Diabate.

Publicerad i nummer 3, 2020

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: