Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

KINA

– sexistisk revolution

I dag kan även kvinnor göra karriär i Kina – samtidigt som älskarinnan som statussymbol har gjort comeback. Journalisten OLA WONG skriver om en kvinnosyn som både förändrats totalt – och inte alls.

Sex, otrohet och förändrade kvinnoroller är teman som märks i både kulturen och samhällsdebatten i dagens Kina. Det är inte så konstigt. Knappast något land har genomgått en sådan total omvälvning av kvinnorollen som Kina. Förra året kom tv-serien Kvinnogänget, Nvren bang, om ett gäng unga kvinnor i Peking.

I stället för de vanliga hysteriska alternativt fnittrande kvinnorna som brukar befolka kinesiska tv-serier så kretsar den här kring sex, nattliv, otrohetsaffärer och sexleksaker. Om det låter bekant så är det inte konstigt: Sex and the city har blivit religion för kvinnor i städerna. Men det dröjde till nu innan Kina fick sin egen version. Inledningsscenen visar hur en arg fru stormar in på ett kontor med ett basebollträ för att utkräva hämnd på en av seriens vackra huvudpersoner.

Just där sätter de också fingret på ett av de hetaste ämnena i Kina – otrohet. För medan kvinnor numera både kan göra karriär och ha vibratorer så har gamla företeelser från före kommunistrevolutionen gjort comeback i Kina: framgångsrika män har ofta hålldamer. Älskarinnor har blivit statussymboler, likt Porschen och Patek Phillippe-klockan.

Prostitutionen var officiellt tabu under Maotiden men har nu återkommit som en del av affärslivets ritualer. Ord som ”andrafruar” ernai, och xiao san, den lilla tredje, har kommit in i språket. Stjärnregissören Chen Kaiges senaste film Caught in the web (Suosuo) berör också ämnet ”tredjefrun”. Men filmen handlar främst om ett annat nytt ord: ”människokött-sökmotorer”, renrou suosuo, där det sista ordet har blivit filmens kinesiska titel. Så kallas näthatare som i mobb spårar upp och angriper fiender på nätet. Mentaliteten för tankarna till kulturrevolutionens kritikmöten, även om dagens version är oblodig. 

I städerna lever unga kineser på en annan planet jämfört med sina föräldrar, både vad gäller värderingar och materiell välfärd. De är ointresserade av historien – och kommunistpartiet håller dem oinformerade. Biopubliken bryr sig om sex, bostad och karriär. Kulturens uppgift blir att göra underhållning av de ämnena.


SE!

Caught in the web (2012) av Chen Kaige. En kvinna filmas när hon vägrar att lämna sitt säte för en äldre man. Filmen hamnar på nätet och nätmobben ger sig ut på människojakt.

Farväl min konkubin (1993) av Chen Kaige. Epos om två artister på Pekingoperan, deras uppgång i det förrevolutionära Kina och det brutala fallet under kulturrevolutionen, då all gammal kultur skulle krossas.

Cell phone (Shouji) av Feng Xiaogant (2003). Två framgångsrika män får sina äktenskap förstörda när deras fruar upptäcker deras otrohet genom deras mobiltelefoner.


LÄS!

Mao: The real story av Alexander Pantsov och Steven Levine. Om du ska läsa en biografi om Mao så är den här en toppkandidat – baserad på unikt material från KGB-arkiven.

Fortress besieged av Qian Zhongshu. Kom ut redan 1947 och en av de största kinesiska romanerna om kärlek, krig och hopp. En elegant berättelse om en odugling till student som återvänder till Shanghai med en fejkad examen och möter krångliga kärleksrelationer.

The civil servant’s notebook av Wang Xiaofang. Ett exempel på en unik kinesisk genre av spänningsromaner om korrupta partitjänstemän. Här konspireras det om makt och pengar medan de rakar in mutor och flyr polisen.


LYSSNA!

• Deng Lijun eller Teresa Teng är älskad av alla i den kinesiskspråkiga världen, med sötsura schlagers som Tian Mimmi har hon vunnit hela generationers hjärtan sedan genombrottet på 1970-talet.

• Jay Zhou, är liksom Teresa Teng från Taiwan. Den lilla ön är tillsammans med Hongkong, Japan och Sydkorea är fortfarande trendsättare i Kina.

• Zhou Yunpang, blind folkrockare från nordöstra Kina som blivit känd för sina satiriska och samhällskritiska alster. Han uppträder på småkrogar i Peking och sjunger om aids-skandalen i Henan (där folk blev smittade genom blodtransfusioner), gruvolyckor och det otrygga livet för migrantarbetare.

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: