Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Colombia

– Magiskt och multikulturellt

Från Colombia kommer mest hemska nyheter om knark och våld. Fönstret bad den colombianska journalisten CONSTANZA BRUNO skriva om en annan sida av sitt hemland.

Den magiska realismens land är också pluralismens. Här finns en blandning av folkgrupper: indianer, svarta, vita, mestiser och romer. Men colombianerna identifierar sig snarare utifrån regionen där de bor som costeños (de från kusten), paisas (de från bergen) eller rolos (de från huvudstaden Bógota och landets inre delar). Varje grupp har sin dialekt och sina egna vanor.

Vid den karibiska kusten ligger Aracataca som var den Nobelprisbelönade författaren Gabriel García Márquez hemtrakter. Här är klimatet varmt och folket glädjefyllt. Gatufesterna kallas ”parrandas” och pågår i flera dagar. Dessutom anordnas världens näst största karneval i Barranquilla. Rytmerna – liksom maten – visar på ett förflutet med många influenser: indianska urgamla traditioner har mött kultur, idéer och vanor hitförda av afrikanska slavar, spanjorer, araber och romer. Här dansas kända danser som cumbia och salsa, men också vallenato, champeta, porro och bullerengue.

I Cartagena de Indias är minnet av den historiska kampen mot spanjorerna närvarande genom sju museer som går att besöka i en tur till fots runt staden som omges av en stenmur. Men utanför turiststråken möter jag många människor som för en daglig kamp mot arbetslöshet och fattigdom.

I jakt på platser med intressanta museer hamnar jag i byn Cereté i regionen Córdoba. På Casa Galería Claudia Puello möter betraktaren konst där återvunna material används – dörrar, fönster och andra rester från byar vars arkitektur inte har kunnat bevaras. Här anordnas också event som ett internationellt möte mellan kvinnliga poeter och det finns plats för olika kulturutövare att skapa och inspireras.

I bergen – mellan två berg – ligger Medellín, den eviga vårens stad. Här blir det sällan varmare än 25 grader om dagarna och nästan aldrig under 14 om nätterna. Utöver blomstermässan är staden känd för att vara konstnären och skulptören Fernando Boteros hemstad. Hans ”tjocka skulpturer” genom vilka han vill framhäva livet har gjort honom berömd världen över. I parken Plaza Botero finns 23 skulpturer donerade av Botero.

I huvudstaden Bogotá är klimatet än kallare. Här dansas bambuco, till flöjt och gitarr, som anses vara det viktigaste uttrycket för den andiska folkloren. Bland de många kulturinstitutionerna finns bland annat ett kulturcenter om Gabriel García Márquez, Boteromuseet och det enorma biblioteket Luis Ángel Arango.


CONSTANZA BRUNOS COLOMBIANSKA VAL


LÄS!

• El amor en los tiempos del cólera (Kärlek i kolerans tid) av Nobelpristagaren Gabriel García Márquez. En klassisk roman om verklig kärlek under flera decennier.

• Hijos del tiempo av Raúl Gómez Jattin, ”galenskapens poet”. En modern klassiker om händelser som upprörde samhället på den colombianska landsbygden under 1900-talet.

• Memoria por correspondencia av Emma Reyes. En osentimental berättelse om författarens uppslitande barndom i ett nunnekloster, en erfarenhet som hon tar sig förbi genom konsten.


SE!

• Epifanía. En colombiansk-svensk samproduktion om tre kvinnors liv: en som bor i Sverige som förlorar sin mamma, en i Colombia som försöker komma till inre frid och en i Kanada som förbereder sig att bli mormor för andra gången.

• Pájaros de Verano om en familj från indianfolket wayuu. De blir inblandade i en konflikt över handeln med marijuana i Guajira.

• Matar a Jesús om Paula, 22, som möter lönnmördaren som dödade hennes pappa. Filmen visar den colombianska konfliktens verklighet, både för offren och mördarna – som upptäcker att de också är offer.


LYSSNA!

• Totó La Momposina, sångare som hyllar den traditionella musiken med rytmer från porro, cumbia, zambaplo, abozao, merengue, afro och palenque.

• Carlos Vives, sångare som återupptäckte den colombianska folkloren. Blandar traditionella tongångar på dragspel och flöjt med elektriska på gitarr, piano och trummor.

• Joe Arroyo, salsakompositör och sångare som sjunger om rasism och slaveri. Nu efter sin död har han blivit populär  för sina gladlynta rytmer.

Publicerad i nummer 4, 2018