Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Just nu

Folkbildade?

S- och C-politiker deltar mest i studieförbundens utbud

Spelar folkbildningen någon roll för Sveriges politiker själva? Ja, är det tydliga svaret när frågan undersökts av forskare vid Linköpings universitet. Landets lokalpolitiker deltar i hög grad i studieförbundens studiecirklar, kurser, och konferenser. Studien visar dock att skillnaden i deltagande är betydande mellan partierna.

Professor Henrik Nordvall och hans forskarkollegoer Daniel Bladh och Louise Malmström har i rapporten Den lokala politikerns bildningsarenor bland annat studerat i vilken utsträckning kommunpolitiker deltar i studieförbundens cirkelverksamhet.

Av samtliga Sveriges fullmäktigeledamöter som valdes 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet som organiserades av ett studieförbund under valåret. Socialdemokrater och centerpartister låg högst med ett deltagande på cirka 57 procent för respektive parti. Därefter Vänsterpartiet (51 procent), Liberalerna (39 procent), Kristdemokraterna (34 procent) och Miljöpartiet (33 procent). I botten hamnade Moderaterna (13 procent) och allra lägst Sverigedemokraterna (7 procent) med ett avsevärt lägre deltagande.

Det är inte överraskande att SD ligger lägst, enligt Henrik Nordvall:

– Nej, eftersom partiet är nytt och inte har något samarbete med något av studieförbunden. De har gjort försök men inte lyckats. Nu överväger de i stället att starta ett eget studieförbund, säger Henrik Nordvall.

Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har starka kopplingar till studieförbund, särskilt i egenskap av att dessa tre partier hör till grundarna bakom två av förbunden. Det är förmodligen anledningen till att socialdemokratiska fullmäktigeledamöter främst deltar i studiecirklar hos ABF medan centerpartister helst samverkar med Vuxenskolan.

– Det finns naturligtvis även en dimension av klasstillhörighet som en förklaring till varför några partier har ett större engagemang. Inom arbetarrörelsen har folkbildningen varit ett sätt att motbalansera effekter av en begränsad tillgång till högre studier. På liknande sätt har folkbildningen fått en betydelse för politiska rörelser som historiskt organiserat jordbrukare och människor på landsbygden där de formella utbildningsmöjligheterna var mindre än i städer. Dessa historiska mönster verkar fortfarande lämna spår, säger Henrik Nordvall, och hänvisar till att studien visar att det finns en geografisk skillnad med ett högre deltagande bland politiker från landsbygdskommuner jämfört med dem från storstäder och dess pendlingskommuner.

Det finns fler viktiga aspekter som folkhögskollärare, cirkelledare och andra personer som har anknytning till folkbildning kan ta till sig av Henrik Nordvalls studie.

– Framför allt att det fortfarande finns ett betydande folkbildningsdeltagande bland förtroendevalda, det tillhör inte en svunnen tid. Studieförbunden spelar en viktig roll för att förbereda förtroendevalda inför deras uppdrag och skapa förutsättningar för att de gör ett bra jobb, vilket även ligger i väljarnas intresse.

– Samtidigt kan lokala moderater och sverigedemokrater, genom ett lägre deltagande, få mindre inblick i hur studieförbunden fungerar. Det kan naturligtvis även få betydelse för hur de partierna ser på folkbildning.

Publicerad i nummer 3, 2021