Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Just nu

Ett annat sätt att fungera

”På arbetsmarknaden behöver vi personer som fungerar på olika sätt. Om vi tar till vara på våra olikheter kommer våra egenskaper att kunna komplettera varandra.” Det menar neuropsykologen MARTINA NELSON, som tillsammans med psykiatrikern LOTTA BORG SKOGLUND i höst gett ut boken Adhd på jobbet.

Telefonen plingar till. ”Jag blir lite sen” meddelar Martina Nelson på sms och skjuter fram intervjun. När vi väl möts kommer det visa sig att hon inte kunnat slita sig från en text hon skriver, är nattmänniska och egentligen inte alls tycker om att bege sig i väg på morgonkvisten. Temat dygnsrytm och tidsuppfattning är något som hon hunnit reflektera en hel del över i mötet med patienter som kommer till henne för utredning. Många av dem som får adhd-diagnos har en annan inre dygnsrytm och tidsuppfattning än normsamhället. Har svårare att passa tider, kommer ofta sent, missar möten och har svårt att planera för hur länge något kommer ta.

– Att tvingas avbryta när man har ett flöde, sova när hjärnan går på högvarv och gå upp när hela kroppen skriker sov, är en mardröm för vissa, förtydligar hon när vi väl ses några timmar senare än bestämt på mitt kontor.

– Dock gäller inte det nyss sagda för alla med adhd, understryker Martina och är noga med att betona att det inte finns en person med adhd som är den andra lik. Och att man kan ha dessa svårigheter även utan att ha en diagnos.

Många chefer, arbetsgivare, arbetsledare och HR vet dock inte hur de ska bemöta medarbetare med adhd.

– På många arbetsplatser finns det interna policyer för hur olika arbetsmiljöfrågor ska hanteras. Det kan gälla psykisk ohälsa och rehabilitering, skadligt bruk av alkohol eller bemötande av hbtq-personer. Däremot saknas ofta handlingsplaner för personer med adhd. Vilket vi tror är en av anledningarna till att många inte vågar berätta om sin adhd för kolleger eller chefer.

– Det är egentligen inte klokt att det inte finns krav på kunskap, bemötande och anpassningar utifrån medarbetare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det gäller ändå runt två till tre procent av alla vuxna i samhället som har så stora svårigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet att de uppfyller kriterierna för en adhd-diagnos säger Martina. Och påpekar att långt fler än så lever med liknande svårigheter och skulle behöva samma bemötande som de med diagnos.

Generellt gäller att vara extra tydlig med vad som förväntas av medarbetare som har adhd. Det kan också vara extra viktigt att ge feedback under arbetets gång.

– Tydlighet, struktur, bra kommunikation och täta uppföljningar är sådant ledarskap som alla mår bra av, och som blir helt avgörande för den med adhd.

Martina Nelson vill hålla sig kvar i samtalet om dygnsrytm.

– För människor med adhd-diagnos kan en mer flexibel inställning till arbetstid vara helt avgörande så att uppgiften blir utförd. Vissa kan behöva en tupplur mitt på dagen, någon annan börja och sluta senare och någon annan variera arbetstiden utifrån de skiftande energinivåerna från dag till annan. Där ”frihet under ansvar” med tydliga ramar för vad som ska göras, på vilket sätt och när det ska vara klart” har visat sig vara en gynnsam ekvation för många med adhd, berättar hon.

– Adhd är en allvarlig diagnos men med en god prognos, säger Martina och förklarar att det är just detta som gör det så givande och hoppfullt att sprida kunskap om den.

Publicerad i nummer 4, 2022