Han tog USA ut i världen
För 100 år sedan hade USA också en president som såg på världen med rasistiska ögon. Men Woodrow Wilson är i dag samtidigt känd som den som tog nybyggarlandet USA ut på världsscenen. Till skillnad från Donald Trump uppmärksammades han för sitt arbete för att USA skulle samarbeta mer med omvärlden, inte mindre.
AV MICHAEL DEE
WOODROW WILSON
När: USAs president 1913–21.
Därför att: Han ses som en av de mest betydelsefulla amerikanska presidenterna, framför allt för att ha hållit sitt berömda ”14-punkters”-tal 1918, tilldelats Nobels fredpris 1919 och sett sin ”baby” Nationernas förbund, föregångare till dagens FN, bildas 1920.
Woodrow Wilson växte upp i en slavägarfamilj i den amerikanska södern och övergav aldrig den rasistiska människosyn han fostrats till. Bland annat var det han som låg bakom de lagar om att raser skulle separeras i skolor, bussar och på arbetsplatser som Martin Luther King och den svarta medborgarrättsrörelsen på 1960-talet gjorde uppror mot. Ändå har han gått till historien som USAs första ”moderna president”. Skälen till det är flera. Till exempel införde han USAs första nationella inkomstskatter. Men det Wilson framför allt är känd för är att han var den politiker som på allvar tog USA ut på världsscenen. Under 1800-talet hade tiotals miljoner européer sökt sig till USA och 1864 gick USA om Storbritannien som världens största ekonomi. Men politiskt var landet fortfarande en introvert eremit på andra sidan havet. Men med första världskriget kunde Wilson inte längre hålla sitt nybyggarland utanför den gamla världens konflikter.
Det var absolut inte så att Wilson ville att USA skulle engagera sig i kriget, som i USA sågs som en ren angelägenhet för de gamla stormakterna i Europa. När Wilson vann sin andra mandatperiod som president i valet 1916 lydde hans främsta slogan: ”Han höll oss utanför kriget.” Men 1917 kränkte tyska ubåtar USAs neutralitet genom att sänka amerikanska skepp. USA skickade 2 miljoner man till Europa som bidrog till att avgöra kriget till Storbritanniens/Frankrikes sida.
Men Wilson hade berörts av masslakten i Europa och redan före krigsslutet lanserade han sina ”14 punkter” i ett tal till den amerikanska kongressen om hur världen borde fungera efter kriget för att dårskapen inte skulle upprepas. Han framförde helt andra idéer än de andra segrarmakterna: Segrarna skulle inte få behålla ockuperade områden. Frihandel skulle råda, haven hållas öppna för alla på lika villkor. Wilson passade också på att ge en känga åt de stora kolonialmakterna genom att hävda att de koloniserade folken världen över borde ha lika mycket att säga till om som kolonisatörerna om framtiden för dessa områden. Han visade med konkreta kartdrag hur många av Europas statslösa folkslag – tjecker, rumäner och serber – som skulle kunna få bilda egna nya nationalstater.
Den sista av de 14 punkterna är den mest kända: att världens länder måste bilda en internationell ”allians”, för att på diplomatisk väg förhindra att det uppstår konfrontationer som skulle kunna leda till nya storkrig.
Idén var i sig inte ny. På 1800-talet förespråkades ett sådant förbund lite varstans. Men Wilson engagerade sig hårt för att få med sig både omvärlden och sitt eget land på en sådan modell.
Kort sagt: Wilson såg det som viktigare att bygga en gemensam framtid, än att hämnas på förlorarsidan. Ändå var det precis det sistnämnda som kom att hända. Storbritannien och Frankrike ville få tillbaka det de förlorat, erövra nya territorier och såg till att straffa Tyskland maximalt, bland annat i form av ett krigsskadestånd som var tänkt att tynga landet under många decennier framöver.
Den viktigaste punkten i Wilsons program kom dock att genomföras. Den 10 januari 1920 bildades Nationernas förbund och till en början ingick 44 medlemsstater. Wilson tilldelades 1919 års Nobels fredspris för sin insats. Det var därför ett tungt personligt nederlag för honom att den amerikanska kongressen röstade emot att hans eget land USA skulle gå med i förbundet.
Wilson insåg att ett internationellt förbund utan USA skulle stå maktlöst när det verkligen gällde. Bedrövad över både det och över Versaillefredens revanschistiska utformning förutspådde han: ”Världen kommer att hamna i ett nytt krig inom en generation.” Vilket också skedde. Och det kriget blev ännu mer fasansfullt än det första. Det ledde dock till att den 24 oktober 1945 bildades en ny organisation, Förenta Nationerna som trots brister varit mer effektiv än Nationernas förbund. USA var en av FNs grundare och har genom åren stått för omkring en fjärdedel av FNs budget. Men frågan är hur länge till. Woodrow Wilsons nuvarande eftertrådare i Vita huset har varnat amerikanerna för att lyssna på ”globalismens falska sång”, anklagat FN för att ”skapa fler nya problem, än man löser gamla”, och föreslagit att USAs bidrag till internationella organisationer ska minska med hela 30 procent 2019. Wilson får trösta sig i sin grav med att Trump sällan kallas för ”modern president”.
Publicerad i nummer 1, 2019
