Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Historia

Halt! Här får (vissa) passera

”Stor näsa”, och ”utstående öron” … Den som var ressugen för 100 år sedan fick finna sig i att inte bara längd och nationalitet, utan även passtjänstemannens högst subjektiva uppfattning om ditt utseende, stod beskriven i passet.

PASSKONFERENSEN I PARIS
När: 1920.
Därför att: Det gått 100 år sedan världssamfundet la grunden till dagens strikt reglerade internationella passystem

Hon bär en fin klänning, tittar inte in i kameran men ler charmigt och är uppenbart musikaliskt begåvad eftersom hon sitter och spelar gitarr.

Är bilden tagen för en dejtingannons? Nej, det här är faktiskt ett passfotografi, till ett tyskt pass som utfärdades i Bremen 1921, åt ”fraulein Dorothee Schaper”. Den unga fröken Schaper var inte den enda som ville ha ett passfoto som hade det där lilla extra. En del tyckte att ett svartvitt foto var tråkigt och gav sig på eget bevåg till att färglägga det med vattenfärger.

De rigorösa bestämmelserna kring pass är ett relativt nytt påfund. I år markeras ett 100-årsjubileum. För det var 1920 som den första passkonferensen hölls, i Paris, och den anordnades av den nybildade organisationen (och föregångaren till FN) Nationernas Förbund, NF. Där beslutades att medlemsländerna skulle utfärda pass i form av ett häfte, vara giltiga i två år, dock hellre i fem, och vara utfärdade på två språk. I övrigt var det ganska fritt för de olika medlemsländerna att bestämma hur passen skulle utformas, det var till exempel ännu inte obligatoriskt med fotografier. Efter några år kom NF fram till att det behövdes ytterligare standardisering. Det ledde till introduktionen av fotografiska porträtt och personbeskrivningar. Den ressugne fick alltså snällt finna sig i att passet innehöll passmyndighetens beskrivning av hur man såg ut. Och detta inte bara med fakta som längd och ögonfärg som i dag, utan även mer subjektiva bedömningar som – ”stor näsa” eller ”utstående öron”. Det skrevs många, anonyma insändare där det klagades över ”avhumanisering” och ”förolämpningar från lymlar till byråkrater”.

Passens historia sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden, i form av dokument utfärdade av kungar som lovar innehavaren fri passage genom territoriet. Namnet ”pass porte” (passera hamnen) härrör från den franske ”Solkungen” Ludvig XlV:s tid, och kommer sig av att de allra flesta affärsresor före järnvägens genombrott på 1800-talet skedde med båt.

Vid slutet av 1700-talet hade i stort sett varje land i Europa myndigheter som utfärdade pass, och visum. Men förutom köpmän, tjänstemän och diplomater var det tämligen få som reste utomlands vid den här tiden. Men i mitten på 1800- talet ökade utlandstrafiken enormt i hela Europa. Tåget hade gjort sin entré, det fanns en växande medelklass och turistnäringen fullkomligt exploderade.

Ansökningarna om pass flödade in. Det här var mer än administrationerna i de flesta länder klarade av. Så de gav helt enkelt upp. 1861 upphävde Frankrike både pass- och visumkrav. Snart följde de flesta andra länder i Europa efter. Varefter folk kunde resa in och ut ur länder som de behagade.

Och så var situationen också 1914 när första världskriget bröt ut. Skräcken för spioner och sabotörer ledde då till att de stridande länderna snabbt ville få kontroll över vilka som reste in och ut. Passen återinfördes, som ”en tillfällig åtgärd”, som dock visat sig ha överlevt i 100 år fram till i dag.

I dag förekommer varken gitarrer, vattenfärger eller hattar i passfoton. De är starkt reglerade och det är inte så märkligt. Ett pass – av ”rätt” nationalitet – är i dag ett av världens mest eftertraktade dokument. Som kan vara skillnaden mellan liv och död. En hårdvaluta som kan betyda mer för en människas frihet och livsmöjligheter än pengar. Inte bara för människor i behov av akut flykt. Det visar inte minst det faktum att länder som Cypern avslöjades med att under 2017–19 i praktiken ha sålt medborgarskap i det egna landet – och därmed också EU-medlemskap – till världens mest välbärgade. Detta i form av ett erbjudande om cypriotiskt pass till den som investerar 20 miljoner kronor eller mer i landet. 2 500 personer tros ha nappat på erbjudandet.

Publicerad i nummer 4, 2020