Ordning och reda!
Städning har upptagit människans tankar sedan forntidens dagar. Inte konstigt att skurmoppen har sin givna plats i litteraturhistorien. Här är det bästa som skrivits om stök, damm och välskrubbade golv någonsin, enligt Fönstrets bokexpert ULRIKA KNUTSON. Med allt från Herkules och Mumintrollen till Gud fader själv i städtagen!
AV Ulrika Knutson
Vem hade anat att städning var ett så tacksamt litterärt tema? Motsatsparen ordning och kaos, smuts och renhet har alltid fascinerat. Redan forntida myter i Babylonien, Egypten och Grekland handlar om städning. Henrik Ibsens dramatik ville skrubba rent i samhällets dunkla vrår. Vår egen August Strindberg var närmast besatt av städning. Han skällde på pigorna om de inte dammade överst på skåpen. I pjäsen Ett drömspel får advokaten utbrott om gardinerna hänger fult eller ljusen står snett i stakarna. Det var ett självporträtt.
I dag förknippar vi städning med neuros, i går handlade det om liv eller död. Och förresten förbereder lorten, lössen och bacillerna sin otrevliga återkomst. Fram med mopparna, bara!
NOAS ARK, Första Mosebok, ca 1200 f Kr.
Herren Gud ställer till den första storstädningen värd namnet. Trött på människorna som inte motsvarar hans förväntningar. De bara syndar och tänker på sig själva. Gud har fått nog. Noa får i uppdrag att bygga en ark för sina rättskaffens släktingar och två av alla arter som lever på jorden – från giraffer till möss och virus. Regnet föll i 40 dagar, vattnet steg över jorden. Arken strandade på Ararat. Noas rättfärdiga gäng startade på nytt och befolkade jorden igen. Blev det bättre? Herren Gud suckar i sin himmel.
HERKULES STORVERK, ca 720 f Kr.
Herkules, eller Herakles som grekerna säger, var son till Zeus och en jordisk drottning. Han var stark som en björn och rätt listig. Enligt myten skulle Herkules uträtta tolv stordåd. Att rensa upp i kung Augeas stall låter prosaiskt men var inte det lättaste. Där stod tusen präktiga kossor till knäna i dynga. Ingen hade städat i fjöset på 30 år. Herkules ledde in två floder i ladugården, som spolades ren på nolltid. Han fick sin belöning efter döden, då han upptogs i gudarnas krets på Olympen.
Jacob och Wilhelm Grimm: ASKUNGEN, 1812.
Askungens hela liv går åt till att feja och putsa åt andra, men själv får hon inte ens sköta sin hygien. Hennes sovplats är i askan i spisen. Men ett mirakel sker. Med hjälp av trolldom, eller Disneys möss, kommer Askungen till balen på slottet. Vid midnatt flyr hon och lämnar sin glastoffel i prinsens händer. Alla flickor i landet ska prova skon. Den enda som har en så nätt fot är den lilla tösen i spiselvrån. Den äldsta Askungen är flera tusen år gammal. Det lär finnas minst 270 kända varianter av sagan i hela världen.
Moa Martinson: MOR GIFTER SIG, 1936.
De manliga proletärförfattarna romantiserade och förhärligade sig själva, ansåg Moa. Med trilogin om Mia ville hon berätta sanningen om fattigdomen. Mias älskade mamma kämpar för sin mänskliga värdighet med skurborste och mopp. Klassisk är bilden av den underbara julen: Hemmet renskrubbat, med stärkta gardiner och skinande vit duk på bordet. Mia kan bara inte förstå vad den där karln gör hos dem, lortaktig och elak. Mia och mor skulle ha det mycket bättre för sig själva.
Tove Jansson: TROLLKARLENS HATT, 1948.
Mumintrollen städar inte förrän det behövs. När dammråttorna blivit stora nog att plocka med fingrarna är det dags. Skurar gör man helst med borstarna på fötterna, som en skridskofest. Trollkarlens tappade hatt blir papperskorg, vilket livar upp. Allt som slängs i hatten förvandlas till sin motsats. Men alla invånare i Mumindalen är inte lika bohemiska. Hemulerna älskar ordning och reda, och Filifjonkan lever för att skaka mattor.
Per Anders Fogelström: MINA DRÖMMARS STAD, 1960.
Skönhetslängtan är ett viktigt inslag i Fogelströms romansvit om arbetarna på Södermalm. Men den förutsätter ordning. Gärna skönhet, men först en rejäl rotborste. Hos Lotten och Henning är det slitet och fattigt men rent och snyggt. Tvätterskan Lotten dör på sin post, tvättande överklassens kalsonger i en isvak. Alla kvinnorna städar, skrubbar, tvättar. Det är bara Tyra som får nog, tröttnar på detta tjat om ordning. Hon drar i väg till trasproletariatet vid soptippen, för ett farligt men fritt liv med strejkbrytaren David.
Sonja Åkesson: HUSFRID, 1963.
Äktenskapsfrågan är en av Sonja Åkessons mest kända dikter. Omkvädet lyder ”Vara vit mans slav”. Hemmafrun framställs som träl i patriarkatet, utan rättigheter, prisgiven åt husbondens välvilja och våld. Hustrun diskar sås, kokar lort, sköter grums: ”Vit man få stora anfall/snubbla barnens Pjäxor.” Stilen är ironisk, både rolig och djupt tragisk.
Maja Ekelöf: RAPPORT FRÅN EN SKURHINK, 1970.
När fembarnsmamman och städerskan Maja Ekelöf debuterade slog hennes bok ner som en bomb. Inte bara för att Ekelöf gav en skarp skildring av fattigdomen i folkhemmet och klassklyftorna i jämlikhetens förlovade land. Nej, därför att hennes bok ställde alla sorters fördomar på huvudet. Maja Ekelöfs rapport är inte minst existentiell, den handlar om bildning och drömmar. Ensam med städvagnen på kontoren om natten stjäl hon lästid, diskuterar med Tolstoj och Tjechov.
Inger Alfvén: STÄDPATRULLEN, 1976.
Den tuffa Kalas ska minsann stå på egna ben efter skilsmässan. Hon startar en städfirma med hemmafrun Ann-Charlotte och den lilla kuvade Anita. Nu ska de lita till egna krafter, tjäna egna pengar. Roligt och gripande, och typiskt för tidens feministiska kvinnoskildringar, med sin blandning av samhällskritik och psykologi. Moppen går lös även i själen. Under frejdigheten lurar skuggor och sår. Livet var inte lätt på 70-talet heller.
Kerstin Ekman: SPRINGKÄLLAN, 1976.
Städning är ett viktigt tema hos Kerstin Ekman. Hon har inget till övers för bohemiskt städförakt. Men lagom är bäst. Som i Springkällan om Ingeborg Ek, en av jordens ordentligaste människor: ”Hängivnast var hon till jul, då gjorde hon regelbundet kål på sig. Men till nyår uppstod hon igen och var sig lik vid trettonhelgen då släkten kom i omgångar. Efteråt var det granbarr på mattorna och cigarraska i paneldivanen.” När man har läst färdigt måste man inta sängläge med isblåsa, precis som Ingeborg Ek.
Publicerad i nummer 3, 2021
