Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Film och TV

Mästerligt medeltida!

Efter pressvisningen av David Lowerys riddarsaga The green knight går åsikterna isär. En del dissar filmen oblygt, säger att kollegan som avvek efter bara en halvtimme gjorde rätt. Andra är försiktigare, kanske liksom jag förförda av Lowerys rika bilder, men spekulerar i vad publiken ska tycka. ”Väntar man sig en actionfilm blir man grovt besviken.” Just det måste jag nog medge stämmer. Det finns många svärd, yxor och rustningar i denna film, men i stort sett inga strider.

I dag är vi alla bekanta med fantasyäventyrets form. En ung hjältes resa, ljusets kamp mot mörkret, en specialeffektsmättad strid mot en överväldigande fiende, som vinns genom en stor uppoffring. Men The green knight är inte sådan ”fantasy”, vad filmens marknadsföring än påstår. Lowery har här filmatiserat en episk dikt från det sena 1300-talet – ett halvt årtusende äldre än fantasygenrens konventioner.

Sir Gawain och den gröne riddaren är en riddarroman av en anonym men mästerlig medeltida författare. Berättelsen inleds vid kung Arthurs hov, där en mystisk grön jätte dyker upp till jul och föreslår en lek: Min yxa i pris till den som får in ett slag mot mig – mot att jag om ett år får återgälda samma slag mot honom. Gawain slår huvudet av varelsen, som prompt reser sig och plockar upp sin bortrullade kroppsdel. Vi ses om ett år, säger han. Bunden av sitt hedersord är den unge mannen dödsdömd.

Gawain-diktarens ursprungliga publik levde i ett feodalsamhälle, men lika många århundraden från sagans kung Arthur som vi lever från dem. De trodde nog inte bokstavligen att riddarna av runda bordet skulle ha kämpat mot monster och mäktiga trollkvinnor. Romanserna förstods som en komplex litteratur, som kombinerade underhållning med reflektion över kristna dygder, sociala normer och manlighetsideal.

Poeten väver ihop äventyret om den magiske gröna riddaren med spännande jaktscener, förvånansvärt modern naturskildring och till och med sängkammarfars. Riddare som Gawain bör enligt genrens regler gärna utöva kärlekens konst med villiga adelsdamer – men hur går det ihop med broderskapet och lojaliteten han är skyldig deras makar? Den ständiga frågan i dikten, liksom i filmen, är vad det kostar att stå för sina val och hålla sitt ord. Då behövs inga strider. Fienden är Gawains egen svaghet, hans oro för hur han ska uppfattas av andra.

Precis som Gawain-poeten gör i dikten låter Lowery karaktärerna vara psykologiskt realistiska. Dev Patel lyser i rollen som Gawain, en ung man som vill bli en legend men inte törs uppoffringarna det kräver. Alicia Vikander är stark och nyanserad i dubbelrollen som två kvinnor han inte vågar älska. Den gröne riddarens kopplingar till naturen ger dessutom filmen en stark resonans till nuet. Även vi har skövlat naturen utan eftertanke, och tiden tickar ner mot konsekvenserna.

Inget av detta är uttalat. Lowery litar på filmkonstens berättarkraft. Om publiken redan på 1300-talet kunde uppskatta både äventyr och djup ska vi nog också klara det. Resultatet är en juvel att fröjdas av i stunden och tänka på länge efteråt.


3 x livsglädje med döende män

SUPERNOVA (Harry Macqueen)
Älskande par (Colin Firth och Stanley Tucci) tar en sista husbilssemester i demensens skugga. Premiär 3 sept.

FRAMTIDEN ÄR VÅR (Alexandre de la Patellière och Matthieu Delaporte)
César och Arthur bestämmer sig för att njuta av livet, för en av dem är döende – men vem? Premiär 3 sept.

DAG FÖR DAG (Felix Herngren)
Sven Wollter som dement man i komedi om vänner som tvingar honom välja livet lite till. Premiär 24 sept.


3 x objektifiering på film

LENA (Isabel Andersson)
Dokumentär om Lena Nymans konstnärskap, aktivism och globala kultstatus. Premiär 17 sept.

PLEASURE (Ninja Thyberg)
Svenska Jessica flyttar till LA för att göra porrkarriär och hittar till sist sig själv. Premiär 8 okt.

VÄRLDENS VACKRASTE POJKE (Kristina Lindström och Kristian Petri)
Dokumentär om den svenske tonåring, Björn Andrésen, som genom Viscontis Döden i Venedig (1971) blev en ikon. Premiär 15 okt.

Publicerad i nummer 3, 2021