Nyfiken, eller rädd?
AV MARIA ULLSTEN
På franska kallas det ”l’esprit d’escalier” – den där perfekta, dräpande repliken man kommer på i trappan på väg ut. Tänker på det när jag i bilen på väg hem från faster Margaretas 90-årskalas i idylliska Lunds brunn skriver det där talet jag aldrig höll – i mitt huvud.
Jag borde ha börjat med boken Som om vi hade glömt, där Daniel Pohl berättar om hur det var att i början av 1990-talet gå i femte klass när ett gäng kosovoalbanska flyktingar börjar i hans skola. Om vad som avgjorde om en 11-åring i Åsens bruk tänkte ”vad kul med nya kompisar” – eller ”vad fan har de häratt göra”.
Hösten 2015 nästan för-dubblas antalet invånare i Lunds brunn när det anrika kurhotellet blev ett av Sveriges största asylboenden. Margareta hörde till dem som tänkte”vad spännande, här kommer jag med min rullator och träffar två unga människor från Afghanistan på väg till affären”. Hon bjöd hem Samsour och Fadima, som då var gravid med parets första barn.
När hon berättade för sina bridgekompisar uppstod det där ögonblicket Daniel Pohl skildrar – där och då uppstod ett ”vi” och ett ”dom”. ”Har ’dom’ varit inne hos dig, hemma hos dig?! ’Dom’ kan ju stjäla allt du har!”
Vad var det som avgjorde att några av faster Margaretas grannar valde att satte in dubbla lås medan andra valde att lära känna Samsour och Fadima, skjutsade dem till sjukhuset när det var dags att föda och nu håller kontakten när den lilla familjen har fått uppehållstillstånd i Tyskland?
Ett svar fanns i Margaretas bästa 90-årspresent. Grannarna Stig och Annika hade tagit sig tid att digitalisera hennes diabilder från resan hem från arbetet som sjuksköterska i Korea genom bland annat Laos och Kambodja 1964.
För den som reser blir världen vacker av Per J Andersson är en annan bok att läsa för dig som är nyfiken på vad det är som avgör vem som blir rädd för och vem som blir nyfiken på främlingar.
