LEDARSKAP: KONSTEN ATT SE ALLA MÖJLIGHETER
Smaka på det här citatet: ”Det vill gärna bli bra.” Jag tänkte på det uttrycket under en facklig studiekonferens nyligen. Det var egentligen en dyster tillställning på ett sätt, eftersom det nedslående kunde konstateras att ungdomar inte vill gå fackliga grundcirklar längre.
Men där fanns ett undantag, en avdelning som trotsade statistiken och i stället kunde uppvisa många anmälningar och stort intresse. Den ungdomsansvariga var inkallad för att förklara varför hon hade lyckats så bra. Det var knappt så att hon förstod frågan. Hon stod bara där och lyste ”vadå svårt?”
Hon såg inga problem, utan utgick bara från att erbjudandet om att gratis få gå en facklig studiecirkel var fantastiskt. Värt hur mycket pengar som helst! Det var med den inställningen som hon mötte dem som hon skulle värva. ”Dessutom kan man få bada i pool också”. Ja, ni vet, en del av cirkeln är internat på kursgård med vidhängd bassäng.
Det gick en ängel genom rummet, det kanske inte var det argument som man gärna ville framhålla på denna fackliga konferens, hellre då viktig kunskap om kollektivavtal. Men nu drog hon till med lockbetet; ett dopp i poolen.
Själv tycker jag att ändamålen helgar medlen. I dag råder djungelns lag och om målet är att sprida kunskap, bildning och växande, så må det vara hänt att det går via en simtur, för även den leder någonstans! Jag vet bara att jag förstod och berördes av hennes utstrålning som sade just: ”Det vill gärna bli bra”.
Till arbetsplatsen med stora förändringar kom jag och såg vattendelaren. Krafterna som bara bromsade för allt vad tygen höll, ”nej, nej, nej”, skrek de. Och så den andra halvan som trots motvinden kunde förnimma den möjlighet en förändring alltid innebär. Det finns alltid krafter som arbetar för det konstruktiva och ser till att det blir bra.
Ett starkt exempel på detta: Min bästa väninna är död. Det är så långt åt helvete dåligt som det kan bli. Men hon hanterade sin död som är få förunnat. I stället för att förbanna stegen mot slutet, så valde hon att njuta av
varje ögonblick. Jag har aldrig sett henne så levande som mot slutet. Hon fick också dö på det sätt som hon önskade, i sömnen omgiven av dem som betydde allra mest. Det blev i någon udda, märklig mening, bra, ändå.
Det blev vad hon gjorde det till.
- Hur gör du för att värva deltagare till dina cirklar?
- Vad är dina starkaste argument för att någon ska gå din cirkel?
- Vad ser du helst själv – problem eller möjligheter?