NÄRBILD: ABF UPPSALA

I Uppsala använder ABF musik för att invandrare och svenskar ska mötas och bli kompisar. ”Det är vår viktigaste uppgift. Att jobba för en integration värd namnet”, säger ombudsman Agneta Monie.

AV MARIA ULLSTEN

I Uppsala län har ABF en ombudsman som bubblar av entusiasm. ”Helt fantastiskt” är två ord som ofta återkommer när Agneta Monie ska beskriva ABF:s verksamhet i länet där den stora universitetsstaden dominerar.
Mest stolt just nu är hon över musikalen Changes som har kommit till i cirkelform i det invandrartäta bostadsområdet Stenhagen i utkanten av Uppsala. När Upsala Nya Tidning skriver om Stenhagen brukar det handla om kriminella ungdomar. Men den 21 april intog ungdomar härifrån stadens nya skrytbygge konserthuset för att spela upp Changes.

På stora scenen stod ungdomar med rötter i Latinamerika och Mellanöstern och Uppsalabor i övre medelåldern sida vid sida. En persisk kör sjöng och Uppsala blåsorkester spelade.
– Jag har alltid älskat att dansa och sjunga. Här blir det allt i ett, säger Alma Eliasson Godonou, 15, som spelar en av de tuffa Pinqtjejerna.
Text och musik har ungdomarna delvis skrivit själva, tillsammans med sångpedagogen Claudia Unda och musikläraren Christian Bingmark.
– I början frågade de ”får man säga så här, får jag säga vad jag vill, vad jag tycker”. Och vi sa att så länge de inte är diskriminerande så censurerar vi ingenting, berättar Claudia Unda.

Storyn om skolan där rektorn har förbjudit musik och en vaktmästare ordnar en talangtävling i lönndom är som det ska vara i musikaler – storslagen och hjärtknipande.
Och man planerar redan inför nästa års musikal.
– Vi hade tänkt att vi skulle satsa på att få med folk från Stenhagen. Men det har kommit folk från hela stan och velat vara med, säger Christian Bingmark.
För det är mixen man vill åt.
– Musiken ger glädje och skapar band mellan människor och generationer, säger Claudia Unda som själv är uppvuxen och boende i Stenhagen.
– Jag tycker det är bra att Stenhagen kommer upp och att man ser hur mycket resurser och hur många talanger det finns här, säger Sousan Elliin, 56, som sjunger i den persiska kören.
När Agneta Monie fick höra talas om musikalidén för ett drygt år sedan tänkte hon direkt att ”vi får inte släppa den här chansen”. Några månader sedan blossade ungdomsbråk med brinnande bilar upp i flera stadsdelar i Uppsala.
– Då kände vi att vi hade satsat helt rätt. Vår vision är att få svenskar och invandrare, ungdomar och pensionärer att jobba ihop. Vi vill skapa mötesplatser där invandrare på egen hand kan skapa kontakter i det svenska samhället.
– Det viktiga är ju inte att bara ordna en studiecirkel i praktisk svenska, det viktiga är att det blir mer än en cirkel, att man skapar kontakter, att deltagarna får nya vänner, att cirkeln blir början på något nytt.

Bland resten av ABF Uppsalas verksamhet märks föreläsningarna på stadsbiblioteket som marknadsförs under namnet Tankesmedjan. Och varje vecka sitter upp emot femhundra 50-plusare och knappar på tangentbord i ABF-regi. Förutom en fem sex permanenta datastudior i de större tätorterna finns också en mobilenhet med bärbara datorer.
– Vi lägger mycket tid och resurser på att få äldre att våga använda mejl och gå ut på nätet. De börjar med att knäppa på datorn och är riktigt duktiga när de slutar.
I ett samhälle där det blir allt svårare att ha kontakt med myndigheter utan en dator ser ABF det som sin uppgift att integrera den äldre generationen.
– Min pappa blir så arg när de ”hänvisar till det där www igen.” Det får honom att känna sig dum. I dag kan man knappt kolla när tågen går utan att vara uppkopplad och det är ju inte bara yngre som åker tåg. Det är en demokratisk rättighet, och där har ABF en stor uppgift.

HETT:
Språkcirklar. De har kommit tillbaka jättestarkt efter några dåliga år. Nu räcker våra egna lokaler inte till, vi måste hyra externt. Vi har blivit bättre på att marknadsföra oss, vi har gjort lite roligare annonser i en gratistidning som når alla hushåll. Kinesiskan växer jättemycket, men också engelska, franska, spanska och japanska.

LJUMMET:
Vi har jättedåligt samvete för klimat och miljö, det intresset har vi inte orkat fånga. Vi har en tvådagars utbildning i Rättvisemärkning, men sen blir det inte mer. Intresset finns, men det blir inga cirklar. Kanske tycker folk att de får tillräcklig information på tv och på bio.

KALLT:
Kultur i vården, där var vi bäst i hela Sverige. Men vi tappade det till Vuxenskolan när de kommunala bidragen försvann. Vi hade åtta heltidsanställda cirkelledare, i dag har vi en. Det var verksamhet för psykiskt funktionshindrade, bland annat Esters orkester som tidningarna här skrev om.

ANTAL UNGDOMAR I CIRKLAR
2006 - 5285
2007 - 5427
2008 - 7324
2009 - 11390

812
cirkelledare finns i Uppsala län.