Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Reportage

Yallatrappan

leder in i svenska samhället

Hit kommer kvinnor som är sjukskrivna eller långtidsarbetslösa. Här får de nytt självförtroende och en väg in i arbetslivet. Yallatrappan är ABF-projektet som har förändrat livet för kvinnor i Rosengård i Malmö.

Dofterna får det att vattnas i munnen. Från Yallatrappans catering kan man beställa vinbladsdolmar, humus, piroger och andra rätter från Mellanöstern.
    – Så har vi lunchservering också. Vår grundmeny är baserad på arabisk mat, men vi kan servera polsk rödbetssoppa eller turkisk burek också. Vi brukar försöka ha med någon rätt från andra länder varje dag, säger Dorotha Trusz.
    Hon har arbetat som verksamhetsledare sedan 2010, då Yallatrappan gick från att vara ett arbetsmarknadsprojekt till att bli ett socialt företag och ett kvinnokooperativ. Här kan kvinnor som saknar utbildning, pratar ingen eller dålig svenska och inte har erfarenhet av arbete utanför det egna hemmet bli till starka, yrkesstolta individer som jobbar för avtalsenliga löner.
    – Tanken från början var att ta vara på det som de här kvinnorna redan var bra på: städa, sy och laga mat berättar Dorotha Trusz.

Yallatrappan startades som ett ABF-projekt 2006 med pengar från bland annat Europeiska socialfonden. Mycket tack vare eldsjälen Christina Merker-Siesjö på ABF i Malmö fortsatte verksamheten när projektpengarna tog slut. I dag har man 15 anställda och tar emot 10 praktikanter som arbetstränar i företagets kök, syateljé och städ- och konferensservice. Särskilt stolt är man över sitt samarbete med Ikea, och nyligen köpte man fyra nya symaskiner för att tillverka bland annat förkläden, dukar och kuddar.
    – Pratar vi enbart om ekonomi då går det ganska bra. Pratar vi om individerna och deras väg in i samhället går det mycket bra, säger Dorotha Trusz.
    Hon berättar om kvinnan från det forna Jugoslavien som kom till dem med svåra upplevelser från kriget.
    – Hon började med att vattna blommorna hos oss, det var i princip det enda hon orkade med. Nu är hon anställd hos Malmö kommun och arbetar fyra timmar om dagen. Hon klarade ingenting förut och alla hade gett upp hoppet om henne. Där har vi verkligen gjort nytta.
    Är det någon av kvinnorna som behöver bättra på sin svenska så får de möjlighet till det också.
    – Vi har precis tagit emot några arabisktalande kvinnor som inte förstår allt. De har svenskundervisning en timme i veckan med speciell inriktning på det de jobbar med. Ska de vara i köket handlar det om köksord och samma sak om de ska arbeta i syateljén.
    Vad är det som har gjort att ni har blivit så framgångsrika?
    – En sak är att vi har bra stöd från vår styrelse. De har många bra kontakter in i det svenska samhället som vi andra inte har. Dessutom är vi alla invandrare här och vi har alla varit med om ungefär samma saker.
    En annan framgångsfaktor är gemensamma beslut.
    – Vi bestämmer allt tillsammans. Om vi får en förfrågan om catering en kväll diskuterar vi igenom innan vi tar på oss det. Vi har alla ansvar att allt fungerar och vi brukar säga att alla är ambassadörer för Yallatrappan.

Varje månad görs många studiebesök i lokalerna och man har nu avtal med arbetsförmedlingar även utanför Malmö. I Landskrona och Kristianstad ska ”Mera Yalla” starta och det finns planer på att göra samma sak i Polen och Finland.
    Har ni inte haft några motgångar eller misslyckanden?
    – Vi ser det aldrig som misslyckande om något händer, utan som lärdomar. Och det är nog för att vi fokuserar på lösningar i stället för problem. Vi är alla amatörer och se vad vi har skapat! Det är svårt att säga att vi har misslyckats då.



Vad har Yallatrappan betytt för dig?


Skenderije
– Mitt liv har förändrats sedan jag började här, framför allt att jag träffar så mycket människor. Mitt liv har blivit så mycket mer socialt. Jag har varit sjukskriven ett tag och efter det blev jag tvungen att hitta arbete. Efter ett år föreslog arbetsförmedlingen Yallatrappan. Här har jag jobbat med många olika saker. Förut hoppade jag in och hjälpte till med det som behövdes – jag strök dukar, vattnade blommor och hjälpte till i köket och ateljén när det behövdes.


Nawal
– Det är kul att jobba på Yallatrappan. Jag är duktig på matlagning och här lagar jag mat nästan hela tiden. Vi är som en familj här, har vi problem så tar vi upp dem och löser dem snabbt. Jag tycker så mycket om att jobba, jag vill inte sitta hemma – vad ska jag göra där? När jag tänker på framtiden så drömmer jag om att hela min familj ska må bra, och jag hoppas att Yallatrappan ska växa och bli större.


Aiesha Arshad

– I januari 2012 blev jag arbetslös. Jag var på jobbcentret och skrev mitt cv och efter tre fyra månader ringde de från Yallatrappan. Efter sex månaders praktik fick jag anställning på 50 procent. Jag tycker det känns bra och hoppas att vi får mer jobb. Mina kolleger på ateljén är söta och vi hjälper varandra. Och så lär vi oss saker av varandra. Jag hoppas vi kan växa och få fler kunder så det blir fler anställningar.


Intervjuer ur Resan till Yalla – boken om kvinnorna på Yallatrappan.

Fler reportage från tidningen Fönstret: