99 kineser

– du borde känna till

”Ett land, ett parti, en ledare”. Det är den kinesiske diktatorn XI JINPINGS slagord när han steg för steg stryper hoppet om ett öppnare och mer demokratiskt Kina. Några modiga kämpar fortfarande emot, men det är en allt högre mur av förtryck de står inför. Fönstret bad Kinaexperten OLA WONG lista namnen som avgör hur världens största diktatur kommer att formas framöver.

(Klicka här för att ladda ner artikeln som PDF med bilder.)

Ett avgörande år för politiska reformer.” Så skrev jag för fem år sedan i en artikel i Fönstret med samma rubrik som denna text – ”99 kineser du borde känna till”. Den gången blev jag sannspådd, men inte på ett bra sätt – åtminstone inte för den som gillar demokrati och mänskliga rättigheter.

Många av de 99 namn som jag listade då är i dag fängslade, tystade eller i någon form av exil. Som till exempel den kände konstnären Ai Weiwei.

Den gången var listan uppdelad mellan ”duvor” och ”hökar”, alltså de som ville ha politiska reformer och de som ville ha mer diktatur. I dag finns det inga duvor längre på några maktpositioner.

Hur blev det så? 2012 blev Xi Jinping kommunistpartiets ledare. Sedan dess har han fått mer makt i sin hand än någon politiker sedan den gamle diktatorn Mao Tse Tung som styrde Kina med järnhand från den kommunistiska revolutionen 1949 till sin död 1976. Xi har officiellt fört ett krig mot korruptionen i landet och partiet. Ett krig där över en miljon tjänstemän har straffats. Skyldiga eller ej. Xi Jinpings korruptionsjägare har jagat skräck i enpartistaten och inte missat tillfället att rensa ut de röster som inte begått något annat ”brott” än att ha opponerat mot partiledningens linje.

Partiet har också startat det kritiker kallar ett ”krig mot rättssamhället” och fängslat otaliga advokater och bloggare. Xi Jinping slår också ner på de friheter som fortfarande råder i Hongkong. Löftet från Kina, när landet tog över Hongkong från britterna 1997, var ju att låta Hongkong behålla sitt eget demokratiska system under 50 år, fram till 2047. Men redan nu är det uppenbart att Xi gör vad han kan för att även Hongkongborna ska förstå att de kan glömma drömmen om att det fria ordet ska råda i Hongkong framöver. Grävande journalister jag skrev om för fem år sedan, som ”Kinas Janne Josefsson”, Wang Keqin, sysslar i dag inte med journalistik längre. Det har blivit för farligt.

Xi Jinpings vision är ”ett land, ett parti, ett folk, en ledare” som är enade kring en tanke: att ”förverkliga drömmen om den kinesiska nationens stora pånyttfödelse”. 2049 ska detta ha skett och då ska de även ha ”återförenat” den i dag självständiga demokratiska staten Taiwan.

För fem år sen skrev jag i Fönstret att kommunistpartiet åtminstone ville ha mer intern demokrati. Att det fanns folk i ledningen som insåg att debatt kan tillföra något positivt. Numera hörs inte så många sådana tankar. I stället talas om att makten måste koncentreras till en stark ledare för att denne ska kunna genomföra tuffa förändringar.

Kinas styrande ideologi ”socialism med kinesiska särdrag” handlar framför allt om att kommunistpartiet alltid ska behålla total kontroll, över allting. Partikongressen i oktober 2017 beslutade att ändra i partistadgan: ”Partiet, staten, militären, samhället, utbildning, norr, syd, öst, väst – partiet styr allt!” Målet är att ha kontroll på folkets information och tankar – från förskolan till graven.

Under kommunistpartiets kongress i höstas bestämde partiet att en ny ”era” i Kinas tideräkning har startat. Kina har, enligt partiet, genomgått tre eror under efterkrigstiden. Den första var Mao Tse Tung ”klasskrig” under folkrepubliken första tid 1949–1976. Den andra var ”reform-eran” som pågick från Maos död 1976 fram till 2017 då partistatens främsta fokus var snabb ekonomisk tillväxt. Nu är det ”Xi-eran”. Den ska handla om ”folkets lycka”. Partiet vill styra resurser från rika till fattiga och till fattigare regioner och fokusera på miljö, sjukvård och utbildning. Samtidigt fortsätter det att storsatsa på militär upprustning och teknologi och forskning. Redan till 2020 ska fattigdomen vara utrotad i Kina och 2035 ska Kinas modernisering vara i stort sett klar, enligt partiet. Kina ska då vara ett medelklassamhälle utan stora inkomstskillnader och välfärd för alla kineser.

Kina ångar fortfarande på ekonomiskt och utmanar nu västvärlden om ledartiteln på alla områden – teknologiskt, militärt, ekonomiskt och kulturellt. Kina har flera av världens största och mest avancerade it-bolag som Alibaba, Tencent och Baidu.

PARTIPAMPARNA

1. Xi Jinping, 64.
Har total kontroll över landets styrande parti, medier, militär, ekonomi, kultursektor, skola, företag och internet. Xi är kommunistpartiets generalsekreterare, Kinas president och överbefälhavare i ett. Målet är att säkra evig makt åt kommunistpartiet och ”en Kinaledd era för världen”. På partikongressen 2017 fick han sitt namn inskrivet i partistadgarna, på samma upphöjda nivå som Lenin och Mao. Många analytiker menar att Xi troligen kommer att ha sista ordet i kinesisk politik under resten av sitt liv, även efter att hans mandat som president- och generalsekreterare gått ut.

2. Peng Liyuan, 64.
Kinas första dam. Tidigare presidentfruar har hållit sig i bakgrunden, med undantag av Maos hatade sista fru Jiang Qing som var en av dem som ledde den blodiga kulturrevolutionen på 1960-talet. Men sångaren Peng Liyuan var länge mer känd än sin make Xi Jinping och även om hon inte sjunger offentligt längre är hon populär i Kina för sina kläder och sin sofistikerade stil.

3. Li Keqiang, 62.
Kinas premiärminister är tvåa i rangordning i Kinas motsvarighet till bolagsstyrelse: Politbyråns ständiga utskott. Har ansvar för den dagliga översynen av staten och ekonomin. Li anses dock ha mindre inflytande än tidigare premiärministrar, och förklaringen till det är naturligtvis maktkoncentrationen till Xi Jinping (1).

4. Wang Yang, 62.
Känd som förespråkare för marknadsreformer och för sin lojalitet till Xi Jinping – vilket tros ha bidragit till hans befordran till politbyråns ständiga utskott 2017. Wang avviker från stereotypen av kinesiska politiker som humorlösa robotar i svarta kostymer. Han har tidigare uttalat stöd för det civila samhället och friare politisk atmosfär, det har han blivit betydligt tystare med. Wang är dock det närmaste vi kommer en reformivrare i dagens ledning.

5. Wang Huning, 62.
Chefsideolog med ansvar för propagandaapparaten. Menar att makten måste koncentreras till en stark ledare. Han skrev redan 1991 en bok om USA där han spådde att USAs politiska system med frihet och demokrati var svagt och dömt att misslyckas och ersättas som världsledare av Kina.

6. Zhao Leji, 60.
Chef för ”parti-statens” personalavdelning Organisationsdepartementet. Väntas i skrivande stund få den viktiga posten som chef för Disciplininspektionen, partiets fruktade korruptionsjägare.

7. Sun Chunlan, 67.
Den enda kvinnan i Kinas politiska ledning. Hon är en av 25 medlemmar i politbyrån, den näst högsta nivån i partiet. (Det har aldrig funnits någon kvinna i den högsta ledningen: politbyråns ständiga utskott.) Sun leder Enhetsfronten, partiets avdelning för att sprida inflytande och isolera Taiwan utomlands.

8. Tsai Ing-wen, 61.
2016 valdes Tsai till Taiwans första kvinnliga president. Hon leder partiet Demokratiska progressiva partiet och avskys av regimen i Peking, som svurit på att ”återförena” Taiwan med Kina senast 2049.

9. Sun Zhengcai, 54.
Var länge tippad som ett framtida toppnamn i partiet. Ända tills han greps i juni 2017 anklagad för att ha försökt ”störta partiledningen”. Amnestys Asiendirektör Nicholas Bequelin kommenterar att vem som helst av kommunistpartiets 90 miljoner medlemmar nu kan anklagas för ”politiska brott” vilket är mycket allvarligare än tidigare då de som opponerade anklagades för ”disciplinbrott”.

10. Zhou Qiang, 57.
Chefen för Kinas högsta domstol uppmanar landets domare att ”dra svärdet” mot demokratiska grundpelare som politiskt oberoende rättsväsende, maktfördelning och konstitutionell demokrati. Under hans tid har rättsväsendet slagit hårt mot dissidenter och rättighetsadvokater.

11. Jiang Zemin, 91.
I en tid då all makt i Kina påstås utgå direkt från Xi Jinping är den åldrade pensionerade ledaren Jiang Zemin det närmaste kineserna kommer ett alternativ. På senare år har Jiang sett många av sina gamla allierade falla offer för Xi Jinpings utrensningar. Jiang själv har dock blivit nästan folkkär bland ungdomar som gillar hans direkta sätt att tala och har gett honom smeknamnet ”Grodan” på grund av sin likhet med sagda djur, något som har gjort att ordet ”groda” tidvis blivit censurerat på Kinas internet.

12. Wang Qishan, 69.
Ledde fram till partikongressen 2017 kriget mot korruptionen som chef för Centrala disciplininspektionen och var Xi Jinpings högra hand. Föll därefter för åldersstrecket. Många tror att den kapable Wang kommer att fortsätta spela en viktig roll i Kinas politik.

13. Chen Quanguo, 62.
Har med brutalt våld stoppat regionala missnöjesprotester först i Tibet och sedan Xinjiang och även fredliga uttryck för turkfolket uigurernas identitet, språk, kultur och religion – strävanden som av partiet ses som ”de tre onda krafterna”: separatism, terrorism och extremism.

14. Lu Wei, 64.
Var chef för Cyberrymdsadministrationen som styr Kinas internet men greps för korruption 2017. Lu njöt av att förödmjuka människor. Han tvingade landets kända bloggare till förnedrande självkritik. Silicon Valley rullade dock ut röda mattan och Lu Wei förevigades när han snurrade runt i Mark Zuckerbergs chefsstol på Facebooks huvudkontor som ett glatt maktfullkomligt barn. Självklart gav han inte Facebook marknadstillträde i Kina för det. Hur effektiv den censurapparat han var med om att bygga upp verkligen är, visades absurt nog av hur snabbt Lus eget namn skrubbades bort från internet, efter det att han gripits av sin egen regim.

15. Cai Qi, 62.
Pekings partisekreterare. ”Bolsjeviken”, som han kallar sig själv, är en av Xi Jinpings gamla parhästar som nu leder den största ombyggnaden av Peking sedan OS 2008. Mängder av migrantarbetare har vräkts från sina hem och drivs i väg eftersom partiet vill göra Peking till en fläckfri stad utan synlig fattigdom.

16. Xu Caihou, (1943–2015).
Var en av Kinas mäktigaste militärer innan han greps i Xi Jinpings krig mot korruptionen. Med gripandet signalerade Xi Jinping att tiden är slut då militären var en skyddad stat i staten. Nu ska ingen tvivla på att det är Partiet som bestämmer, över allt och alla.

Regimkritikerna

17. Liu Xiaobo, (1955–2017).
Sommaren 2017 dog den fängslade Nobelfredspristagaren Liu Xiaobo som fånge, förvägrad den vård som kanske kunde ha upptäckt och botat hans cancer på ett tidigare stadium. Kinesiska myndigheter arbetar nu hårt för att demokratiaktivisten och poeten ska bli bortglömd.

18. Liu Xia, 56.
Trots att hon inte är dömd för något har Liu Xia hållits i husarrest sedan maken Liu Xiaobo fick Nobels fredspris 2012. Liu Xiaobos skuldtyngda vackra kärleksförklaring till sin fru vid rättegången 2009 ekar som en ödesdom: ”Jag döms till ett synligt fängelse medan du väntar i ett osynligt. Din kärlek är solstrålar som går igenom fängelsemurarna och smeker varje tum av min hud. Även om de pulvriserar mig kommer jag att omfamna dig med min aska.”

19. Ai Weiwei, 60.
Världsberömd konstnär, regissör och samhällsdebattör (På Fonstret.se kan du läsa hans essä Så är det att leva i en diktatur). Slog igenom stort som regimkritiker, och drog till sig partiledningens vrede, när han 2008 uppmärksammade att förklaringen till de många dödsoffren bland barn i jordbävningen i Sichuan stod att finna i att så många skolor byggts som rena fuskbyggen. Lever nu i exil i Tyskland och är engagerad i den globala flyktingfrågan.

20. Xie Yang, 44.
”Du är nu under övervakning i hemmet. Din enda rättighet är att lyda.” Det var orden som mötte rättighetsadvokaten Xie Yang efter att han fördes bort i ”709-nedslaget” 2015 mot flera hundra advokater runt om i Kina. Xie Yangs öde är i linje med dokumenterade övergrepp på dissidenter i Kina, där tortyr, offentlig självkritik och framtvingad sjukdom och felbehandling bildar ett mönster för det alltmer odemokratiska rättssystemet under Xi Jinping.

21. Pu Zhiqiang, 52.
Känd advokat. Fick sin licens indragen under 2016 som ett led i myndigheternas nedslag på rättighetsadvokater.

22. Gao Zhisheng, 53.
Advokat som har kampanjat för förföljda kristna, falun gong-anhängare och andra utsatta grupper. Kidnappades, torterades under fångenskapen och förvägrades vård. Först i september 2017 dök livstecken från Gao upp som häktad i Peking. Hans nuvarande tillstånd är okänt.

23. Wu Gan, 44.
Dissidentbloggare känd för färgstarka protester. Dömdes till åtta års fängelse i december 2017 för ”subversiv verksamhet” efter att ha deltagit i protester mot framtvingade erkännanden.

24. Gui Minhai, 53.
Försvunnen svensk medborgare och bokförläggare. Av allt att döma kidnappade kinesisk säkerhetstjänst Gui medan han var på semester i Thailand 2015. Han visades upp i kinesisk tv utan rättegång där han i en uppenbart fejkad bekännelse fick erkänna en gammal påstådd rattonykterhetsolycka. I oktober påstod kinesiska myndigheter att Gui hade släppts ur fängelset efter avtjänat straff. Men hans dotter Angela Gui kunde i januari i år berätta att fadern på nytt kidnappats av hemliga polisens agenter utan någon förklaring. Läs mer på: Freeguiminhai.org

25. Teng Biao, 44.
Välkänd människorättsadvokat som nu lever i exil. Han har skrivit förordet till boken The people’s republic of the disappeared, en ny bok om systemet med hemliga fängelser och övervakning i hemmet, som fångar som Gui Minhai (nr 24) kan tänkas ha ”försvunnit” till.

26. Peter Dahlin, 37.
Människorättsaktivist som drev Chinese Urgent Action Working Group (CUAWG), en organisation som stöttade rättighetsadvokater. Svensken greps när han var på väg att lämna Kina i januari 2016 och hölls häktad i cirka två veckor innan han tvingades att läsa upp ett fejkat erkännande och självkritik i kinesisk tv. Dahlin anklagades för att vara ett hot mot Kinas nationella säkerhet och deporterades. Han bor nu i Thailand.

27. Li Heping, 47.
En annan advokat som greps i det s k ”709-nedslaget” 2015. Li hade försvarat kända dissidententer som Chen Guangcheng och Gao Zhisheng.

28. Ni Yulan, 57.
Advokat specialiserad på att hjälpa människor som hotas av vräkning. Blev misshandlad och hamnade själv i hemlöshet. Tilldelades det internationella kvinnopriset för mod, men förvägrades att åka till USA och ta emot det.

29. Yu Shaolei, 49.
Var redaktör för Southern Metropolis Daily innan han avgick 2016 med motiveringen att han inte längre tänkte följa kommunistpartiets linje.

30. Ren Zhiqiang, 66.
Fastighetsmiljardär och bloggare med mäktiga vänner. Hade 37 miljoner följare på bloggsajten Sina weibo när han ifrågasatte varför folkets skattepengar ska användas för propaganda: ”När blev folkets myndigheter partiets myndigheter?”, skrev han efter att Xi Jinping beordrat Kinas statliga medier att alltid ”tala partiets vilja”. Ren fick ett relativt milt straff, ett års villkorligt, troligen på grund av sina mäktiga vänner. I november återkom han med kritik då han jämförde Kina med Nordkorea och kritiserade den hårda behandlingen av migrantarbetare i Peking.

31. Yang Jisheng, 77.
I boken Gravstenar beskriver Yang hur 36 miljoner människor dog till följd av massvälten under Maos katastrofala industrialiseringskampanj ”Stora språnget”, 1958–61. Har fått Stieg Larsson-priset för sin kamp för yttrandefrihet.

32. Zhao Haitao, 40.
Bloggare och rättighetsaktivist som klagade på politiken i hans hemprovins Xinjiang där det pågår en brutal antiterrorkampanj, riktad mot den muslimska minoritetsbefolkningen uigurer. Dömdes till 19 års fängelse.

33. Gu Yuese, 57.
En av många pastorer som gripits de senaste två åren. Anklagad för förskingring, men den verkliga orsaken tros vara hans motstånd mot att myndigheterna river ner kors från kyrkor och hus i Zhejiangprovinsen.

34. Joseph ZeN Ze-kiun, 85.
Pensionerad katolsk kardinal. Har länge varit en röst för religionsfrihet i Kina. ”Om vi är tysta är vi medbrottslingar”, sa han när han ledde en bön framför Kinas representationskontor i Hongkong den 25 april 2016.

35. Wu Zeheng, 61.
Grundare av den Guangdong-baserade buddistgruppen Hua Zang Dharma med många följare i Kina och världen. Han uppges ha torterats och dömts till elva års fängelse 1998 efter att ha skrivit brev till kommunistpartiet och fördömt övergrepp mot mänskliga rättigheter. Släpptes 2010, men dömdes till livstid på nytt 2015.

36. Maya Wang
Senior researcher för människorättsorganisationen Human Rights Watch. Du kan följa henne på twitter på @wang_maya.

37. Wei Jingsheng, 67.
Blev världskänd aktivist under den kortlivade ”Demokrati-väggen” i Peking 1978–79. Det var då Maos efterträdare Deng Xiaoping lanserade Kinas ekonomiska reformpolitik med slagordet ”Fyra moderniseringar”. Wei Jingsheng efterlyste även en femte modernisering – demokrati. Efter 18 år i fängelse fick Wei gå i exil år 1997. Som de flesta dissidenter i exil har han inget stort inflytande i Kina längre.

38. Wang Dan, 48.
Den mest kända av studentledarna från proteströrelsen vid Himmelska fridens torg 1989. Lever i exil i USA.

39. Bao Tong, 85.
En före detta nära medarbetare till den år 1989 avsatte reformvänlige partiledaren Zhao Ziyang. Undertecknade rättighetsuppropet ”Charta 08” och är fortsatt öppet kritisk. Lever i husarrest i Peking.

40. Jung Chang, 65.
Har genom sin självbiografiska bok Vilda svanar och en biografi över Mao Tse Tung färgat bilden av Kina i omvärlden. Bosatt i London.

41. Ai Xiaoming, 64.
Feminist, dokumentärfilmare och litteraturvetare. Vinnare av Simone de Beauvoirpriset för sitt arbete för kvinnors frihet och mot ojämlikhet.

42. Li Tingting, 25.
Den mest kända av ”the feminist five”, aktivister som greps efter att ha planerat att protestera mot sexuella trakasserier 2015. Släpptes efter en global proteststorm, men lever fortfarande med begränsad frihet.

43. Wu Rongrong, 32.
En annan av de fem gripna feministiska aktivisterna. Tvingades efter gripandet att lägga ner sin organisation Weizhiming Women’s Center.

44. Wang Youcai, 51.
Studentledare från protesterna vid Himmelska fridens torg 1989. Efter att ha släppts ur fängelset startade han det sedermera bannlysta Kinas Demokratiparti, vilket han dömdes till ytterligare elva års fängelse för. Lever i exil i USA sedan 2004.

45. Guo Wengui, 50.
Fastighetsmagnat i exil. Från sin lyxbostad i New York irriterar han kommunistpartiet med hårda anklagelser om korruption i partiledningen

Minoriteterna

46. Professor Ilham Tohti, 48.
Känd uigurisk intellektuell i Peking som med fredliga medel förespråkat mänskliga rättigheter för den muslimska minoritetsgruppen uigurer i Xinjiangprovinsen. Dömdes till livstid 2014 anklagad för att ha stämplat till ”separatism”.

47. RebIYa Kadeer, 71.
Leder World Uyghur Congress och arbetar för turkfolket uigurer i Xinjiangprovinsen. Kommunistpartiet anklagar henne för samarbete med terrorister.

48. Hada, 62.
Mongolisk bokhandlare. Fördes bort 1995 och dömdes till 15 års fängelse för spioneri och ”separatism”. Han hade fredligt värnat den mongoliska kulturen, men myndigheterna är alltid misstänksamma mot allt som kan lukta etnisk opposition. Efter frigivandet fördes Hada bort tillsammans med fru och barn. Han är fortfarande försvunnen.

49. ”Dalai Lama” (Tenzin Gyatso), 82.
Nobelsfredspristagare och Tibets spirituella överhuvud som flydde till Indien när Kina tog kontroll över Tibet på 1950-talet. Säger att han eftersträvar meningsfullt självstyre inom Kinas gränser för Tibet och har anklagat Kina för ett ”kulturellt folkmord”. Partiet väntar på att den åldrade Dalai Lama ska gå bort. Den tibetanska rörelsen mister då sin viktigaste enade faktor. Sedan 2009 har många tibetaner bränt sig levande i protest mot kinesiskt förtryck.

50. ”Panchen Lama” (Gedhun Choekyi Nyima), (1989–?).
När Dalai Lama 1995 utsåg en sexårig pojke som sin efterträdare, (”Panchen Lama”) förde kinesiska myndigheter bort pojken. Han har nu varit försvunnen i mer än tjugo år.

51. Partigodkänd ”Panchen Lama” (Gyaincain Norbu), 27.
Kina erkänner inte Dalai Lamas val av efterträdare. I stället har kommunistpartiet utsett en egen Panchen Lama. Han framträder regelbundet för att uttrycka stöd för kommunistpartiets styre.

52. Lobsang Sangay, 49.
Premiärminister för Tibets exilregering med säte i Dharamsala i Indien. Besökte Sverige 2017. Då sa han till SvD att han möts av tystnad vart han än kommer i världen numera. Allt färre regeringar vågar stöta sig med Kina och driva frågan om tibetanernas rättigheter.

Hongkong

53. Joshua Wong, 20.
Ikon för demokrati världen över och huvudperson i den prisbelönta Netflix-dokumentären Joshua: teenager vs. superpower. Blev som 17-åring ledare för ”Paraplyrörelsen” i Hongkong 2014, de massiva protesterna för demokrati och mot Kinas undergrävande av områdets fri- och rättigheter. Dömdes till fängelse i sex månader och blev Hongkongs yngste politiska fånge.

54. Nathan Law, 24.
Driver partiet Demosisto för demokrati i Hongkong tillsammans med Joshua Wong och Alex Chow.

55. Alex Chow, 27.
Är den tredje i gruppen av unga studentledare som nu frontar kampen för demokrati i Hongkong. Avtjänar i skrivande stund ett sju månaders fängelsestraff för att ha försökt storma lokalregeringens högkvarter. Chow är inskriven på den prestigefyllda London School of Economics.

De intellektuella

56. Mo Yan, 62.
Författare och Nobelprisvinnare i litteratur (2012). Har skrivit flera böcker som tar upp Mao-tidens övergrepp och kaos, flera översatta till svenska.

57. Liao Yiwu, 59.
Författare i exil. Fram till kvällen den 4 juni 1989 levde Liao Yiwu som en okänd och opolitisk hippiepoet i Kina. Men massakern på Himmelska fridens torg förändrade allt. I boken För en sång och hundra sånger beskriver Liao den brutala tiden i fängelse. Har även skrivit den utmärkta boken The corpse walker, om livet på botten av det kinesiska samhället.

58. Tu Youyou, 87.
Vinnare av Nobelpriset i medicin (2015). Hon var drivande i att utveckla artemisinin, en medicin mot malaria som är inspirerad av traditionell kinesisk medicin. Tu är den första kinesiska vinnaren i medicinkategorin och den första kinesiskan som vunnit ett Nobelpris.

59. Chai Jing, 42.
Nyhetsankare och miljökämpe. 2014 släppte hon sin dokumentär Under the dome om smogen i Peking. Fick snabbt 150 miljoner tittare innan den stängdes av censuren.

60. Yan Lianke, 59.
Författare till flera bannlysta satiriska böcker.

61. Feng Xiaogang, 59.
En av Kinas mest kända filmregissörer. Premiären av hans senaste film Youth ställdes in på obestämd tid, ett tecken på den hårdare och nyckfulla censuren under partiledaren Xi Jinping.

62. Fang Binxing, 57.
”Den kinesiska censurmurens fader”. Säger själv att han skapade Kinas internetcensur.

63. Hao Jingfang, 33.
Science fiction-författare. Hennes bok Folding Beijing om en huvudstad där befolkningen är indelad i tre samhällsklasser har väckt en litterär diskussion där många pekar på likheterna med verklighetens Peking.

64. Hu Xijin, 57.
Partilojal redaktör för den nationalistiska tabloiden Global Times som säljer jätteupplagor genom att piska upp nationalistiska stämningar och attackerar idéer om demokrati och mänskliga rättigheter.

65. Kong Qingdong, 53.
Professor vid Pekings universitet som gjort sig känd för ny-maoistiska idéer och antivästerländsk hållning.

66. Yan Xuetong,65.
En av Kinas ledande ”ny-maoister”, krigshetsande nationalist och en inflytelserik tänkare kring Kinas utrikespolitik.

67. Li Yinhe, 65.
Sexolog och aktivist för hbtq-rörelsen i Kina. Menar att Kina är mitt i en sexuell revolution där gamla skambelagda idéer kring sexualitet omprövas.

68. Zhang Yimou, 67.
Filmregissör som koreograferade den spektakulära OS-invigningen 2008. Har gått en opportunistisk väg från samhällskritiska filmer till nationalistiska verk som stöder partiet.

69. Li Hongzhi, 66.
Grundare av den i Kina förbjudna sekten Falun gong. Lever i exil i USA.

70. Hu Shuli, 64.
Grundare av det inflytelserika magasinet Caijing. Journalistiken har blivit mer försiktig, men Hu är fortfarande en opinionsbildare för marknadsekonomiska reformer.

71. Louis Cha, 93.
Den mest säljande författaren i det kinesiska språkområdet. Hans wu xia, kungfu-fantasyböcker, handlar om modiga hjältar och hyllar individens seger över korrupta och auktoritära regimer. Nu översatt till engelska av Sverigebaserade Anna Holmwood.

72. Ge Jianping, 35.
Miljökämpe som i årtionden forskat om amurtigern och amurleoparder.

73. Zhang Zhaozhong, 67.
Militärstrategisk forskare och flitig tvkommentator. Har gjort sig känd för uttalanden som att smogen är bra för Kina eftersom den skulle störa USAs laservapen vid en eventuell attack.

74. Eric X. Li, 49.
Statsvetare och politisk kommentator i Shanghai, skriver ofta för västerländska medier där han hyllar kommunistpartiet och dess auktoritära ideologi.

75. Cheng Tian
Grundare av hjälporganisationen Educating Girls of Rural China som ger flickor chans till utbildning. Varje år hoppar tre miljoner barn på landsbygden av skolan, två tredjedelar av dem är flickor. Deras familjer kan inte betala skolavgifterna, eller så lägger de hellre pengarna på sina pojkar.

76. Huang Hongxiang, 29.
Kämpar mot tjuvjakt och elfenbenssmuggling från Afrika. Kina och Sydostasien är den största marknaden för elfenben.

Kändisarna

77. Liu Yifei, 30.
Modell, skådespelare och sångare som spelar huvudrollen i den kommande spelfilmsversionen av Disneyfilmen Mulan, enligt Walt Disney Studios.

78. Jackie Chan, 63.
Den åldrande kung fu-clownen Chan är fortfarande Kinas internationellt mest kände skådespelare. Har haft ett par skandaltyngda år, sonens greps för knarkinnehav i Peking. Själv har han sagt att kineser inte klarar av frihet utan ”behöver kontrolleras”.

79. Jet Li, 54.
Kung fu-artist och grundare av hjälporganisationen The One Foundation. Li är anhängare av tibetansk buddism och har träffat Dalai Lama.

80. Wang Sicong, 30.
Son till fastighetsmiljardären Wang Jianlin (plats 94) och en riktig ”superbrat” med 23 miljoner följare på Weibo. Fansen kallar honom laogong, ”maken”, och det gäller både män och kvinnor eftersom Wang har sagt att han är bisexuell.

81. Mästare Hsing Yun, 90.
Grundare av Fo Guang Shan, ”Buddas upplysta berg”, en av de mest populära andliga rörelserna i Kina i dag, till och med Xi Jinping har uttryckt stöd för den. De vill inte uppge hur många följare de har i Kina. Men i övrigt har de fler än 1000 munkar och nunnor och mer än en miljon följare i 50 länder.

82. Sun Yang, 26.
2012 blev Sun förste kinesiske man som vann OS-guld i simning. Är mycket populär, inte minst för sitt utseende.

83. Jin Xing, 50.
Transsexuell dansare, programledare och kändis. Jin var den första kines som fick tillåtelse att genomgå könsbytesoperation. Värd för tv-programmet The Jin Xing show.

84. Lang Lang, 35.
Världsberömd konsertpianist.

85. Wang Yujia, 30.
Även känd som Yuja Wang. Liksom Lang Lang slog hon igenom som ung och är nu konsertpianist ständigt på turné i världen. Omskriven för sexiga kläder och glamorös stil.

86. TFboys
Kinas mest populära pojkband. Helylle med sånger om att plugga hårt och tjäna fosterlandet. Se t ex deras hitlåt Manual of youth på Youtube.

87. Liu Wen, 30.
Kallad Kinas första äkta supermodell. Blev första kinesiska på omslaget till anrika American Vogue.

88. Wu Jing, 43.
Regissör och stjärna i den parti-nationalistiska actionfilmen Wolf Warrior II. Filmen har slagit alla kassarekord i Kina.

89. Lei Feng, (1940–62).
”Förebild”. Under kulturrevolutionen skulle alla lära sig av Lei Fengs påstådda osjälviskhet, blinda lydnad och arbete för massorna. Partiet har i flera år arbetat med att återlansera Lei Feng som en förebild i en tid som vissa menar är präglad av själviskhet och bristande samhällskänsla. Berättelsen om Lei Feng tros ha uppfunnits av propagandan år 1963.

Superentreprenörerna

90. Jack Ma, 53.
Grundare av Alibaba – världens största e-handelsbolag. Dyrkas som en guru, sjunger när han får chansen och uppträder ofta på företagets fester i glittrande kostymer.

91. Ma Huateng, 46.
Också känd som Pony Ma. Driver it-jätten Tencent som bland annat har super-appen Weixin med närmare en miljard användare i Kina.

92. Robin Li, 49.
Grundare av Baidu. I Kina googlar man inte, Google är förbjudet, man baiduar.

93. Liu Qiangdong, 43.
Också känd som Richard Liu. Grundare av JD.com en av Kinas största bolag inom e-handel.

94. Wang Jianlin, 63.
Äger fastighetsbolaget Wanda och ligger bakom några av de senaste årens största kinesiska förvärv i omvärlden. Wang har köpt en Hollywoodstudio och världens största biografkedja. Är även delägare i Atletico Madrid.

95. Dong Mingzhu, 63.
En av Kinas mest framgångsrika affärskvinnor. Styrelseordförande i Gree Electric.

96. Sun Yafang, 62.
Ordförande för telekomjätten Huawei. Hon listades 2016 som världens 38:e mäktigaste kvinna av magasinet Forbes.

97. Liu Qing, 39.
Också känd som Jean Liu. Chef för Didi. Kinas motsvarighet till taxitjänsten Uber. Hon föddes in i den digitala revolutionen, hennes pappa är Liu Chuanzhi, grundare av datajätten Lenovo.

98. Li Shufu, 54.
Geely-gruppens grundare och Volvos ägare som har prisats av den tidigare chefen för partiets personalorganisation för hur han stärkt kommunistpartiets organisation inom biltillverkaren. ”Vi gör vad partiet säger åt oss”, säger affärsmannen Li Shufu.

99. Li Ruigang, 48.
Driver mediejätten China Media Capital, fokuserad på investeringar i film, tv och underhållning i Kina och utomlands. Äger även den inflytelserika Caixin media (se Hu Shuli, plats 70).

Publicerad i nummer 1, 2018